Publicerad 17 augusti 2022

Frågor och svar om hot, hat och våld

SKR ger dig svar på vanliga frågor om hat, hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda i kommuner och regioner.

Förtroendevaldas utsatthet

  • Hur många förtroendevalda utsätts för hot och hat?

    Enligt brottsförebyggande rådets senaste Politikernas trygghetsundersökning – visar att det är var fjärde (26 %) av förtroendevalda i fullmäktige och riksdag som ngn gång utsatts för hot, hat eller våld inom sitt uppdrag under 2020. Utsattheten upprepas, åtta av tio utsattes vid upprepade tillfällen.

    Utsattheten varierar med ålder, kön och födelseland. Mest utsatta är förtroendevalda kvinnor under 29 år följt av förtroendevalda kvinnor 30 - 39 år. Något större andel utsatta finns även bland förtroendevalda kvinnor (28 %) samt förtroendevalda med utländsk bakgrund (29 %).

    Generellt sett visar brottsförebyggande rådets undersökningar att aktiva och synliga politiker är mer utsatta. Exempelvis heltidspolitiker, förtroendevalda med uppdrag som ordförande i nämnder eller styrelsen, det gäller även förtroendevalda som omskrivs/omtalas i media eller är aktiva i sociala medier.

    Källa: PTU 2021

  • På vilka arenor är utsattheten störst?

    • Utsattheten är störst på sociala medier och i digitala miljöer. Här är ofta förövaren anonym och väljer då också att uttrycka sig elakare och med grövre kränkningar.
    • Något fler kvinnor än män uppger att de utsatts för hot eller påhopp i sociala medier.
    • Av de som uppger att de i hög grad finns på sociala medier är 60 % utsatta, medan det är 10 % utsatta av de som uppger att de inte alls är aktiva i sociala medier.

    Två undersökningar gjorda på uppdrag av SKR av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI):

    En undersökning hur politiker omnämns i social medier i form av generaliseringar och negativa stereotyper.

    Studie: Fördomar om politiker i sociala medier

    Förtroendevalda kommunpolitiker finns med i diskussioner och kommentarer i digitala miljöer. En studie som visar att det finns hatfulla kommentarer mot förtroendevalda i dessa miljöer.

    Hat och hot mot förtroendevalda i digitala miljöer

    Källa: PTU 2021

  • Är det särskilda grupper av de förtroendevalda som är särskilt utsatta?

    Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position:

    • Över hälften av heltidspolitiker är utsatta jämfört med 18 procent bland fritidspolitiker.
    • Ordförande och vice ordförande är mer utsatta än ledamöter och ersättare. Kvinnor med uppdrag som ordförande utsätts i något högre grad än män som är ordförande.
    • Kommunstyrelsen i högre grad än kommunfullmäktige.

    Källa: PTU 2021

  • Vilka konsekvenser får hot och hat mot förtroendevalda i deras demokratiska uppdrag?

    Händelser av hat, hot och våld får konsekvenser för de förtroendevalda i deras demokratiska uppdrag.

    Var tredje av de som är utsatta uppger att de påverkas i sitt privatliv.

    • Många känner oro för att utsättas för hot och hat, främst bland förtroendevalda under 40 år.

    Allt fler förtroendevalda uppger någon form av konsekvens i sitt uppdrag:

    • Av de som har utsatts är det 46 % av de som utsatts uppger att de påverkas i sitt uppdrag. Även 26 procent av samtliga förtroendevalda uppger att de påverkas i sitt uppdrag.
    • Av de som utsatts är det var femte som övervägt att lämna förtroendeuppdrag.
    • Tre av tio har undvikit att engagera eller uttala sig i specifik fråga och därmed censurerat sig själv.
    • Femton procent uppger att de tvekat inför en åtgärd eller ett beslut och 4 procent har fattat ett annat beslut.

    Uppfattar händelserna som skrämmande:

    • Tre av tio av de förtroendevalda uppgav (i den senaste av brottsförebygganderådets ”Politikernas trygghetsundersökning, PTU) att de uppfattat händelser de utsatts för som ganska eller mycket skrämmande.
    • Bland utsatta kvinnor är det var 36 % som uppfattar händelserna som ganska eller mycket skrämmande.

    Frågan om att stärka och värna demokratin blir allt viktigare, då det finns tendenser i samhället som skapar en oro när det gäller förtroendevaldas trygghet och säkerhet, då det blir det allt svårare att behålla redan valda och att rekrytera nya förtroendevalda.

    Avhopp från politiskt förtroendeuppdrag
    Källa: PTU 2021

Förövare och konsekvenser

  • Vilken är den vanligaste förövaren?

    De förtroendevalda i Politikernas trygghetsundersökning 2021 så är det vanligaste svaret att förövaren är en man i åldern 45-64 år.

    Av de förtroendevalda är det:

    • 38 procent som uppfattar att deras förövare är en förargad medborgare.
    • 22 procent som uppfattar att deras förövare är en rättshaverist.
    • 14 procent som uppfattar att deras förövare är en förtroendevald i ett annat parti, samt 4 procent en förtroendevald från det egna partiet.

    Källa: PTU 2021

Säkerhetsarbete samt stöd till förtroendevalda

  • Får de förtroendevalda de stöd de behöver vid utsatthet?

    De flesta av de utsatta tycker att de klarar sig bra utan stöd. Av de som känt ett stort behov av stöd är det en femtedel att de inte fått något stöd alls.

    Det är fler förtroendevalda kvinnor än män som inte upplever att de får det stöd de behöver.

    Källa: PTU 2021

  • Vem är ansvarig för förtroendevaldas säkerhet?

    Lagstiftningen är inte tydlig i ansvarsfrågan, men en tydlig rollfördelning kan vara avgörande som stöd för den förtroendevalda som utsätts för hot, hat eller våld.

    En vanlig form är att fullmäktige beslutar om en policy eller annat styrande dokument där kommunen och regionen tydliggör sina åtaganden och ansvarsfördelning.

    I juni 2022 har SKR skickat en hemställan till civilminister Ida Karkiainen om att regeringen bör förtydliga att kommuner och regioner har ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet, antingen i kommunallagen eller på annat sätt. SKR ser framförallt att det finns behov av att tydliggöra kommuners och regioners befogenheter, då dagens lagstiftning är vag kring vilket stöd som kan ges till en enskild förtroendevald. Regeringen behöver även skapas incitament och betona vikten av arbetet med förebyggande insatser och stöd till enskilda förtroendevalda.

    Hemställan om förtydligande av ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet

    Den 1 januari 2020 skärptes straffen för de som hotar och trakasserar förtroendevalda och dess anhöriga i kommuner och regioner. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, region, Sametinget och Europaparlamentet.

    Lag om ändring i brottsbalken (2019:828), Regeringen

    Brott mot förtroendevalda, lagrådsremiss maj 2019, Regeringen

  • Har de flesta kommuner rutiner eller handlingsplan för att förebygga hot hat och våld?

    • Det är 80% av de förtroendevalda som känner till att det finns en handlingsplan angående hot, hat och våld i deras kommun eller region.
    • Det är 84 % som känner till om det finns någon säkerhetsansvarig att vända sig till

    Källa: PTU 2021

  • Finns det kommuner som vidtar särskilda säkerhetsåtgärder inför kommunfullmäktige?

    Det finns kommuner som har infört säkerhetsrutiner inför kommunfullmäktige. Ängelholms kommun har en checklista inför genomgång av lokaler inför kommunfullmäktige, de har också tillhörande åtgärdspaket som kan vidtas vid behov.

    Andra kommuner som till exempel Norrköping har väktare med på fullmäktiges möten.

    Dessutom börjar det bli vanligare att någon tjänsteperson från kommuner och regioners säkerhetsavdelningen deltar på kommunfullmäktiges sammanträden.

  • Kan fullmäktige besluta om att varje parti ska utse en säkerhetsansvarig?

    Frågan omfattar flera olika perspektiv. Till att börja med så är det viktigt att skilja på olika organisationer. Kommunen, regionen och de respektive parti är olika juridiska personer.

    • Kommunen och Regionen ansvarar för deras styrande organisation med förtroendevalda.
    • Respektive parti ansvarar för deras interna förtroendeorganisation och dess medlemmar.

    Fullmäktige i kommuner och regioner kan endast fatta beslut om den organisation och den verksamhet de ansvarar för. Om kommunen, regionen har behov av eller anser det önskvärt med ett samarbete som bygger på att respektive parti har en säkerhetsansvarig, krävs någon form av överenskommelse mellan parterna.

    Det finns exempel där fullmäktige har beslutat om ett dokument som innehåller någon skrivning där de exempelvis rekommenderar partierna att utse kontaktpersoner för att underlätta information och samverkan.

  • Vilket stöd kan Brottsofferjouren ge?

    Brottsofferjouren är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga.

    • Brottsutsatta kan vara anonyma i kontakten med brottsofferjouren.
    • Stödet är kostnadsfritt.
    • De har tystnadslöfte och ingen polisanmälan krävs.

    Jourerna kan bistå med:·

    • Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor.·
    • Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag.
    • Stöd vid eventuell rättegång.
    • Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår.

    Kontakta Brottsofferjouren, telefon 116 006

    Källa: Brottsofferjouren

  • Vilket stöd kan jag få under en rättsprocess?

    Du kan få juridisk hjälp

    Vid vissa typer av brott har du som utsatts rätt till ett juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Det är en advokat eller en jurist som ger dig stöd och hjälp under en förundersökning och rättegång. Målsägandebiträdet, som är kostnadsfritt för dig, kan hjälpa till med frågor om skadestånd och föra din talan under rättegången.

    Om du önskar ett målsägandebiträde ska du meddela åklagaren eller den polis som ansvarar för förundersökningen. Domstolen beslutar sedan om du har rätt till det. Om du inte har rätt att få ett målsägandebiträde, men ändå vill ha juridisk hjälp, kan du kontakta en advokat som du själv betalar för.

    Du kan ta med dig en stödperson

    Om du behöver stöd vid förhör hos polisen eller vid rättegången har du rätt att ta med dig en stödperson. Du väljer själv vem som ska följa med som stödperson. Stödpersonen får inte säga något under förhöret eller rättegång. Hen får inte någon ersättning för att vara med.

    Du kan vända dig till socialtjänsten eller en brottsofferjour eller kvinnojour som kan hjälpa dig att få en stödperson. Du kan också välja att ta med någon du känner, till exempel en anhörig, vän eller kollega.

    Vittnesstöd i domstolen

    För att få medmänskligt stöd och praktisk information inför en rättegång kan du få hjälp av ett vittnesstöd som finns i domstolen. Ett vittnesstöd arbetar ideellt med att hjälpa personer som har utsatts för brott och personer som varit vittne till brott.

    Vittnesstödet kan beskriva hur rättegången kommer att gå till, visa var garderob och toaletter finns och hjälpa dig att hitta till rätt förhandlingssal. Vid de flesta domstolar finns det också särskilda vittnesstödsrum dit vittnesstödet kan följa dig om du inte vill sitta i domstolens allmänna väntrum.

    Om du behöver tolk

    Om du inte talar svenska, har talsvårigheter eller en allvarlig hörselnedsättning har du rätt till kostnadsfri tolk vid polisanmälan, under förundersökningen och under rättegången. Du kan också få en tolk om du behöver komma i kontakt med andra myndigheter, till exempel socialtjänsten.

    Stöd och hjälp vid en rättsprocess, Brottsoffermyndigheten

    Källa: Brottsoffermyndigheten

Polisanmälan, personskydd och ersättning

  • Hur stor andel av polisanmälningar angående hot och mot förtroendevalda som läggs ned?

    • Polismyndighetens system är idag inte anpassade för denna typ av uppföljning.
    • Dessa brott inte har egna brottskoder. När det inte finns brottskoder är statistisk uppföljning svårare.
    • För att få statistik behöver en utveckling ske där polisen tidigt kan identifiera och registrera brott som demokratibrott i polisens utredningsstöd. Idag finns det inte ett system för det.

    Källa: Polismyndigheten

  • Hur stor andel av polisanmälningar angående hot och mot förtroendevalda som leder till åtal?

    När det gäller åtal är det åklagarmyndigheten som beslutar om Åtal ska väckas. Det finns inga uppföljningsfunktioner i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens IT-stöd som per automatik pratar med varandra och meddelar om ett av Polismyndigheten till Åklagarmyndigheten redovisat ärende går till åtal eller inte.

    Källa: Polismyndigheten

  • Vad krävs för att polisen ska besluta om ett personskydd?

    För ett beslut om personskydd krävs först att en polisanmälan görs. Utifrån informationen i polisanmälan sker sedan en bedömning av eventuellt skyddsbehov i varje enskilt fall.

    Källa: Polismyndigheten

  • Hur gör jag en bra polisanmälan vid hat, hot och våld?

    Anmäl alltid hot, hat och våld

    I skriften "Anmäl alltid hot, hat och våld" beskriver några autentiska rättsfall där förtroendevalda har polisanmält händelser av hot, hat och våld, och vilka skäl som har lett fram till att gärningspersonerna dömdes. Den är framtagen i samarbete mellan SKR, Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten.

    Anmäl alltid hot, hat och våld

    Råd och tips hur du gör en bra polisanmälan

    I filmen får du råd vad som kan vara viktigt att ange i din polisanmälan när du har blivit utsatt i ditt uppdrag som förtroendevald.

    Polisen använder sig av begreppet demokratibrott för att signalera allvaret när politiker utsätts för angrepp i sitt förtroendeuppdrag. Matilda Kocu, utredare vid demokrati- och hatbrottsgruppen i Stockholm, berättar kort om hur särskilda utredare arbetar när en polisanmälan med misstanke om demokratibrott kommer in till myndigheten.

    Filmen är 6 minuter och 1 sekund lång.

  • Kan jag få ersättning om jag blivit utsatt för hot, hat eller våld?

    Om du har blivit utsatt för ett brott kan du ha rätt till ersättning. Det finns tre olika typer av ersättning: skadestånd från en gärningsperson, försäkringsersättning och brottsskadeersättning från staten. För att ha rätt till ersättning måste du polisanmäla brottet.

    Du kan begära skadestånd av gärningspersonen redan under förundersökningen. Domstolen kan sedan döma ut ett skadestånd under rättegången. Det är också möjligt att få ersättning via en privat försäkring eller via en arbetsgivares försäkring. Brottsskadeersättning är en statlig ersättning som Brottsoffermyndigheten ansvarar för. Det kan du ha rätt till om du inte kan få full ersättning via ett skadestånd från gärningspersonen eller en försäkring.

    Även om din förundersökning har lagts ner kan det finnas möjligheter till ersättning via försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten.

    På brottsoffermyndighetens webbplats hittar du mer information:

    Om ersättning vid brott, Brottsoffermyndigheten

    Källa: Brottsoffermyndigheten

  • Hur många händelser anmäls till någon?

    Enligt Politikernas trygghetsundersökning 2021 är det endast 16 % som anmäler händelsen till polisen.

    Händelser som rör våld, skadegörelse och stöld rapporteras i större utsträckning än händelser som rör hot, har och trakasserier

    När de förtroendevalda rapporterar så är det 45 procent av händelser med hat, hot eller våld som rapporteras till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen.

    Den vanligaste anledningen att förtroendevalda inte polisanmäler är att:

    • man inte tror att anmälan kommer leda till något
    • de förtroendevalda inte polisanmäler eftersom de upplever det som hänt som en småsak eller en bagatell
    • den förtroendevalda betraktar det som hänt som en del i uppdraget (näst vanligaste skälet)

    Källa: PTU 2021

Informationsansvarig

  • Anna-Lena Pogulis
    Utvecklingsledare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR