Publicerad 13 november 2023

Prioriterade EU-frågor, SKR

SKR:s prioriterade EU-frågor är de frågor som har stor politisk eller ekonomisk betydelse för svenska kommuner och regioner och där frågan bedöms vara i ett särskilt viktigt påverkansskede i Bryssel. 2023 ska SKR fokusera på åtta frågor.

SKR:s prioriterade EU-frågor är ett antal frågor som SKR:s styrelse pekar ut som särskilt viktiga att fokusera på. De prioriterade EU-frågorna utgår från:

  • Kommissionens arbetsprogram för 2023 samt pågående initiativ och ärenden ifrån kommissionen.
  • SKR:s Inriktningsdokument 2020 - 2023 och Europeiska rådets strategiska agenda 2019-2024.
  • Ursula von der Leyens tal "State of the union" .

För varje prioriterad fråga finns ett antal förväntade resultat. Det är ståndpunkter som ska vara väl kända hos relevanta beslutsfattare i staten och EU.

1. Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU

2020 presenterade EU-kommissionen ett förslag på en ny asyl- och migrationspolitik för unionen, den så kallade asyl- och migrationspakten. Pakten innehåller en rad förslag på området och ett av förslagen i den nya pakten har till syfte att komma till rätta med den ojämna fördelningen av asylsökande mellan medlemsstaterna.

Under det kommande svenska EU-ordförandeskapet våren 2023 kommer förhandlingarna om de olika rättsakterna på migrationsområdet med all sannolikhet att finnas på dagordningen, bland annat som en följd av det genombrott som nåddes i juni 2022 gällande den fråga som har varit svårast att enas om - solidaritetsmekanismen.

Mottagandet av asylsökande och integrationen av nyanlända sker inte på en abstrakt nationell nivå utan lokalt. Det är därför viktigt att lokala och regionala myndigheter beaktas när beslut fattas gällande målgruppen, och att kommuner och regioner tillförs tillräckliga resurser för att bedriva ett framgångsrikt arbete på området. Europa står inför demografiska utmaningar med en åldrande befolkning. En framgångsrik etablering av nyanlända i såväl samhälls- som arbetslivet är därför avgörande.

Förväntade resultat för EU-arbetet

  • Ett jämnare flyktingmottagande uppnås och ett lokalt och regionalt perspektiv är säkrat i beslut fattade i frågor som rör asyl- och flyktingmottagandet.

2. Att bygga ett starkt socialt Europa - värna den svenska modellen

EU har fortsatt fokus på de sociala frågorna inom unionen. Under 2023 planeras ett uppföljningsmöte i Portugal till de två sociala toppmötena i Göteborg och Porto, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och handlingsplanen för detta, samt de olika initiativ som har EU-kommissionen har presenterat med hänvisning till pelaren, i form av olika strategier och handlingsplaner, enskilda direktivförslag på arbetsrättens område och arbete inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Under 2023 bedöms följande frågor vara inne i ett påverkansskede av särskild vikt för förbundet att arbeta med:

  • Det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter
  • EU-kommissionens kommande förslag om social dialog (som presenteras i form av ett förslag till rådsrekommendation och ett meddelande)
  • De pågående trilogförhandlingarna om direktivförslagen om lönetransparens respektive plattformsarbete
  • De pågående europeiska förhandlingarna om distansarbete och rätten att koppla ned, i en arbetsmarknad i konstant förändring
  • Genomförandet av minimilönedirektivet

Förväntade resultat för EU-arbetet

  • Ett stärkt deltagande och genomförande uppnås från kommuner och regioner, samt SKR som arbetsmarknadspart, inom de EU-initiativ som syftar till att stärka den sociala dimensionen av EU - detta så att åtgärderna får lämplig och reell effekt.
  • Den svenska arbetsmarknadsmodellen är värnad och arbetsmarknadsparterna ansvarar fortsatt för lönebildningen och anställningsvillkor i allt fortsatt arbete på det social- och arbetsrättsliga området.

3. Ett avloppsdirektiv som tar hänsyn till svenska förhållanden

EU-kommissionen har beslutat att revidera EU-direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Konsultationsperioden är avslutad och kommissionen har nu presenterat ett förslag på reviderat direktiv. Förslaget innebär bland annat utökade krav på rening, cirkuläritet, energianvändning, transparens och tillgång till sanitet.

Det reviderade förslaget med tillhörande konsekvensanalys ska analyseras av SKR. Vid en första anblick tycks det finnas flera, ur SKR:s synvinkel, problematiska delar med förslaget. De förhandlingar som nu följer under 2023 blir därför viktiga att följa och försöka påverka.

Förväntade resultat för EU-arbetet

  • Säkra regelverk som är målinriktade, riskbaserade och tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till de olika förhållanden som råder i Sverige.
  • Nå en samstämmighet mellan avloppsdirektivet och ramdirektivet för vatten, med syftet att kommuner måste kunna skydda miljön genom att bygga nya eller bygga ut befintliga avloppsreningsverk när befolkningen växer.
  • Begränsad detaljreglering och bestämmelser som ger liten miljönytta sett till kostnader.

4. Värna det kommunala planansvaret i förhållande till EU:s gröna giv

Inom ramen för EU:s gröna giv pågår ett flertal initiativ inom miljö- och energi-området med kopplingar till bl.a. markanvändning och fysisk planering. Initiativen befinner sig i olika faser av beslutsprocessen och riskerar, både var för sig och sammantaget, att påverka kommunernas rådighet över markanvändningen och det kommunala planansvaret.

Trots att EU saknar befogenhet över fysisk planering föreslås ny miljölagstiftning på dessa områden som kan innebära att det kommunala planansvaret påverkas både direkt och indirekt. Ett exempel är artikel 6 i förslaget till förordning om restaurering av natur. Här föreslås bindande krav på urbana grönområden, något som har en direkt påverkan på det kommunala planansvaret.

Energi- och klimatområdet kommer även att vara aktuellt att följa under 2023 i relation till:

  • Krisåtgärder för EU:s elmarknader o dyl. inom ramen för ”RePowerEU”-initiativet.
  • Den nationella implementeringen av de tre EU-direktiv om energieffektivisering och förnybar energi som nu är på väg in i trilogförhandlingar.
  • Den fortsatta utvecklingen av EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter (som innefattar både konsultation och implementering).

Förväntade resultat för EU-arbetet

  • Det kommunala planansvarets ställning är säkrat i kommande initiativ inom ramen för EU:s gröna giv.· Artikel 6 i EU-kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur omarbetas så att det kommunala planansvaret inte påverkas.
  • EU:s regelverk och initiativ ger goda och stödjande förutsättningar för kommuner och regioner samt undviker detaljkrav som försvårar för bioenergi, biodrivmedel, fjärrvärme, kraftvärme, energiutvinning ur avfall, energieffektivisering med mera.
  • EU:s miljölagstiftnings ökande påverkan på markanvändning, fysisk planering och det kommunala planansvaret, samt ny miljölagstiftning, överskrider inte EU:s befogenheter.

5. Bevaka ny lagstiftning om TEN-T och ökad andel järnvägstrafik

Det transeuropeiska transportnätet ,TEN-T, består idag av nio utpekade transport-korridorer (vägar, järnvägar och farleder) som sammanbinder alla regioner i EU samt ett stort antal utpekade hamnar och flygplatser med mera. TEN-T-nätet ska vara helt utbyggt senast år 2050. Utvecklingen av TEN-T regleras genom TEN-T-förordningen.

EU-kommissionen kom i december 2021 med ett förslag på en ny reviderad TEN-T-förordning som ska förhandlas och beslutas under 2023. I det nya förslaget har också ett stort antal urbana noder pekats ut som ska bidra till att koppla ihop lokala, regionala och interregionala transporter på ett hållbart sätt. Under 2023 kommer EU-kommissionen också att föreslå ny lagstiftning om ökad andel järnvägstrafik för både persontrafik och gods i lagstiftningspaketet ”Greening freight package”.

Det är viktigt att dessa EU-initiativ inte inskränker det svenska handlingsutrymmet mer än nödvändigt, att inte onödiga administrativa bördor skapas, samt att utvecklingen av transportnätet sker så att svenska intressen och behov tas tillvara. En ökad andel gränsöverskridande järnvägstrafik får inte heller ske på bekostnad den regionala och nationella tågtrafikens förutsättningar.

Förväntade resultat för EU-arbetet

  • TEN-T-förordningen missgynnar inte kommuner och regioner och lagstiftning om ökad andel järnvägstrafik får inte oönskade undanträngningseffekter för regional och nationell persontågtrafik.

6. Värna helhetssyn i EU:s läkemedelslagstiftning

EU-kommissionen antog i november 2020 en ny läkemedelsstrategi där man presenterade en lång rad insatser som avses implementeras under EU-kommissionens mandatperiod 2019-2024. Bland annat aviserades en översyn och förändring av fyra rättsakter:

  • Den generella läkemedelslagstiftningen.
  • Läkemedel för sällsynta diagnoser.
  • Läkemedel för barn.
  • Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s avgiftshantering.

Rättsakterna avseende lagstiftningen, läkemedel till barn samt läkemedel för sällsynta diagnoser kan få stor påverkan på regionerna och hälso- och sjukvården. Lag-stiftningen kan även få stora konsekvenser för tillgängligheten till läkemedel.

SKR anser att den reviderade lagstiftningen måste bidra till mer långsiktighet och bättre folkhälsa samt understödja medlemsstaternas befogenheter och ansvar. Ett lagförslag är på väg och har aviserats till början av 2023.

Förväntade resultat för EU-arbetet

  • Den europeiska läkemedelslagstiftningen tar på ett tydligare sätt hänsyn till helheten i läkemedelssystemet.

7. Förslag till förordning om ett europeisk hälsodataområde (EHDS)

I maj 2022 publicerade EU-kommissionen sitt förslag till förordning om ett europeiskt hälsodataområde. På ett övergripande plan handlar det om att möjliggöra en förbättrad och bredare användning av hälsodata såväl inom hälso- och sjukvården som för forskning, innovation och beslutsfattande samt bidra till en verklig inre marknad för digitala hälso- och sjukvårdsprodukter och -tjänster.

SKR gavs tillfälle att yttra sig till Socialdepartementet i augusti 2022. I yttrandet ställer sig SKR positiva till den övergripande ambitionen med förslaget till förordning, men markerar tydligt att förslaget är väl långtgående och i flera delar överskrider EU:s befogenheter. Det gäller framförallt förslagen kopplade till primäranvändningen av hälsodata. Den icke gränsöverskridande hälso- och sjukvården är och bör förbli en nationell angelägenhet, menar SKR. Förslaget bör samtidigt ses som en tydlig signal att se över befintlig nationell lagstiftning för att möjliggöra en mer ändamålsenlig hantering av hälsodata.

Det går dock redan nu att konstatera att ett genomförande av förslaget till förordning skulle ha långtgående konsekvenser för svensk hälso- och sjukvård och huvudmännens, det vill säga kommuner och regioners, möjligheter till prioriteringar och investeringar.

Förväntade resultat för EU-arbetet

  • Det regionala och lokala perspektivet får genomslag och beaktas i förhandlingsarbetet kring förslaget till ny förordning om ett europeisk hälsodataområde (EHDS).
  • Förordningen tar hänsyn till det faktum att hälso- och sjukvården är en nationell kompetens, så att EU inte går utanför sina befogenheter.

8. Digitalisering, data och AI (artificiell intelligens)

EU tar stora kliv inom digitaliseringsområdet. EU:s digitala mål 2030 och den digitala kompassen om digital infrastruktur, utbildning, omställning av företag och digitala tjänster pekar ut EU:s vision. Det tillhörande ramverket, ”Path to the Digital Decade”, beskriver hur målen ska uppnås.

På EU:s agenda finns just nu en rad digitaliseringsinitiativ och flertalet av dem är av stort intresse för kommuner och regioner. Digitaliseringsfrågan har varit en prioriterad EU-fråga för SKR under 2022. SKR har under året arbetat med att skapa en både bred och djup bild av EU:s digitaliseringsarbete i syfte att kunna bevaka kommuners och regioners intressen, men även för att vara proaktiv och påverka den EU-gemensamma agendan. SKR har också förstärkt insatserna, samlat ihop arbetet tvärs över kansliet och vidareutvecklat dialog med och stöd till kommuner och regioner.

Särskilt relevant att bevaka och påverka under 2023 är den så kallade AI-akten (Artificiell Intelligens) som presenterades av EU-kommissionen 2021. AI-akten är ett enormt lagförslag som ska tydliggöra vilka typer av AI-teknologier som är tillåtna, och vilka som inte är det. Akten ska även harmonisera reglerna för AI inom EU, stärka den inre marknadens konkurrenskraft och funktion samt undvika fragmentering på den inre marknaden, skydda hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter, främja de positiva aspekterna av AI och säkerställa fri rörlighet av AI-system.

De ambitioner som EU-kommissionen ger uttryck för i AI-akten bedöms kunna få omfattande konsekvenser för kommuner och regioner i form av ökad administration, otydlighet i roller med mera. Genom att fokusera på AI-akten under nästa år ges förutsättningar för såväl ett påverkansarbete kring förslag som försvårarar för kommuner och regioner, som att främja lokal och regional beredskap för ny lagstiftning.

Förväntade resultat

  • AI-akten leder inte till ökad administration och otydlighet i roller för kommuner och regioner.
  • (Den lokala och regionala beredskapen för ny lagstiftning är god)

Pågående initiativ till EU-förordningar och EU-direktiv om digitalisering

Här finns en samlad presentation av förslag som bör göra framsteg under 2023–2024.

EU-förordningar och EU-direktiv om digitalisering

Ytterligare frågor

Det finns ytterligare frågor som inte har pekats ut som särskilda EU-prioriteringar, men som SKR ändå kommer att hantera under 2023 inom den löpande intressebevakningen. Dessa är bland annat frågor som:

  • EU:s sammanhållningspolitik
  • Det svenska EU-ordförandeskapet 2023
  • Hanteringen av covid-19
  • "Next Generation EU”
  • Det lokala självstyret
  • Hot och hat mot förtroendevalda.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Gustaf Lundgren
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.