Prioriterade EU-frågor, SKR

2020 presenterade EU-kommissionen ett förslag på en ny asyl- och migrationspolitik för unionen, den så kallade asyl- och migrationspakten. Pakten innehåller en rad förslag på området och ett av förslagen i den nya pakten har till syfte att komma till rätta med den ojämna fördelningen av asylsökande mellan medlemsstaterna.

Mottagandet av asylsökande och integrationen av nyanlända sker inte på en abstrakt nationell nivå utan sker lokalt. Det är därför avgörande att lokala och regionala myndigheter beaktas när beslut fattas gällande målgruppen, och att kommuner och regioner tillförs tillräckliga resurser för att bedriva ett framgångsrikt integrationsarbete.

Förväntade resultat

• SKR förordar en jämnare fördelning av asylsökande mellan medlemsländerna.
• SKR anser att det lokala och regionala perspektivet ska ha ett inflytande när beslut fattas i frågor som rör asyl- och flyktingmottagandet.

Aktiviteter

SKR ska

• aktivt verka för att det lokala och regionala perspektivet i mottagandet av asylsökande och nyanlända tas i beaktande i beslut som fattas på EU-nivå.
• delta i de sammanhang där kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna sker på området, bland annat inom ramen för det nätverk som CEMR har startat.
  
• bevaka utvecklingen av de nya förslagen och vad de får för konsekvenser för lokal och regional nivå.

B. Att bygga ett starkt socialt Europa

Kommissionen vill bygga en ”EU:s jämlikhetsunion” för att värna EU:s värderingar och skapa jämlikhet oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Därför har ett flertal strategier och handlingsplaner för jämlikhet presenterats inom olika områden under 2020 och 2021.

Dessa frågor berör och engagerar förbundets medlemmar och SKR kan bidra till att uppmärksamma detta arbete. EU:s strategier och handlingsplaner sätter kommuner och regioner i centrum för kampen mot diskriminering och för mänskliga rättigheter.

Förväntade resultat

• Kommunernas och regionernas roll som arbetsgivare samt utförare och beställare av välfärdstjänster är avgörande för den sociala sammanhållningen, jämlikheten och sysselsättningen i Europa. SKR ska stärka deltagande och genomförande från kommuner och regioner samt som arbetsmarknadspart av de initiativ som tas för att stärka den sociala dimensionen av EU så att åtgärderna ska få lämplig och reell effekt.
• Det är avgörande för SKR och våra medlemmar att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas och garanteras. Viktigt att autonoma och ansvarstagande arbetsmarknadsparter ansvarar för lönebildningen och anställningsvillkor, i allt fortsatt arbete på det social- och arbetsrättsliga området. Att europeiska regelverket utformas med utrymme för detta.

Aktiviteter

SKR ska

• enskilt och genom sina europeiska arbetsgivar- och paraplyorganisationer, påverka och bevaka EU:s lagstiftningsarbete, handlingsplaner och strategier för jämlikhet och andra initiativ inom den sociala dimensionen.
• informera om den svenska arbetsmarknadsmodellen inom EU och söka allianser för att denna ska kunna bevaras, ex. hos nordiska kollegor.
  
• stärka dialogen med Statsrådsberedningen och kommissionens representation i Sverige i alla delar av den europeiska planeringsterminen.
  
• noga bevaka EU:s kommande lagstiftningsarbete rörande jämställdhet och anti- diskriminering och intressebevaka genomförandet utav EU:s nya jämställdhetsstrategi.
• även genom referensgrupper och samråd på europeisk och nationell nivå söka påverka, genom remissvar och annat arbete och bevaka EU:s lagstiftningsarbete och kommande implementering i svensk lagstiftning utifrån de redan antagna rättsakterna på så sätt att de respekterar den svenska arbetsmarknadsmodellen.

SKR kommer särskilt noga att fortsatt söka påverka och bevaka presenterade och aviserade lagstiftningsförslag från kommissionen såsom direktivförslagen om minimilöner och lönetransparens, förslag om digitalt plattformsarbete, stärkande av den sociala dialogen och minimiinkomster, på så sätt att de respekterar den svenska arbetsmarknadsmodellen.

C. Översyn av statsstödsregler- och riktlinjer

EU:s regler för statligt stöd är strategiskt viktiga på många konkurrensutsatta områden eftersom de har betydelse för finansiering med offentliga medel också på kommunal och regional nivå. EU:s regelverk syftar främst till att bevaka intresset av konkurrensneutralitet. På de många områden i kommuner och regioner där privata aktörer verkar parallellt med offentligt verksamhet måste därför hänsyn tas till reglering på EU-nivån.

SKR har som mål att EU i större utsträckning ska respektera kommunernas och regionernas självstyre. Såväl i det korta perspektivet som på lång sikt är det därför nödvändigt att bygga bred politisk förståelse för vad det statsstödsrättliga regelverket betyder för förutsättningar för organisering och finansiering av vår verksamhet.

Förväntade resultat

SKR vill

• motverka att det statsstödsrättsliga regelverket inte ytterligare begränsar kommuner och regioners organisationsfrihet och möjlighet att finansiera det som är av allmänt ekonomiskt intresse.
• motverka ökning av antalet detaljerade förskrifter och förhållningsregler inom sakområden som bredband, infrastruktur och transporter men också i horisontella frågor som tjänstedirektivet.
• driva att tillämpliga tröskelvärden för undantag och utrymme för förenklad handläggning höjs, eller i vart fall lämnas oförändrade.

Aktiviteter

SKR ska

• bedriva ett systematiskt och långsiktigt arbete för att bygga kunskap om hur reglerna för statligt stöd påverkar organisations- och finansieringsförutsättningarna för verksamhet i egen regi.
• inom ramen för arbete i CEMR och SGI Europe bevaka samråd som för horisontella regelverk; till exempel vad som kan bli föremål för gruppundantag och vad som ska anses utgöra en tjänst av allmänt intresse.

D. EU:s avloppsdirektiv

EU-kommissionen har inlett en revision av det trettio år gamla avloppsdirektivet, Urban Waste Water Treatment Directive (UWWTD). SKR välkomnar revisionen eftersom direktivet är föråldrat och inte driver miljöskyddet utifrån dagens utmaningar och kunskapsläge tillräckligt kraftfullt.

En utvärdering av direktivet genomförs av kommissionen och ett reviderat förslag är att vänta under 2022. Förslaget väntas ligga i linje med de strategiska ambitioner som redogjorts för i den gröna given. Utvärderingen har även visat på behov av att anpassa direktivet i linje med dagens teknologiska möjligheter och rådande klimatutmaningar.

Förväntade resultat

SKR vill

• generellt ha skarpa ramverk som säkerställer en bättre miljö, men regelverken bör vara målinriktade, riskbaserade och tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till de olika förhållanden som råder inom EU vad gäller till exempel klimat, naturgivna förutsättningar samt hur glest befolkade olika områden är.
• att lagstiftarna säkerställer samstämmighet mellan avloppsdirektivet och ramdirektivet för vatten. Kommuner måste kunna skydda miljön genom att bygga nya eller bygga ut befintliga avloppsreningsverk när befolkningen växer.
• att uppströmsperspektivet ska prioriteras och att det ska ställas högre krav på producenter av kemikalier och läkemedel snarare än att ställa krav på ökad reningsgrad i avloppsreningsverk.
• att avloppsdirektivet likställer kallt avloppsvatten i norra Europa med kalla avloppsvatten på hög höjd inom övriga EU för att säkerställa att Sverige ges rätt till undantag för biologisk rening i kallt klimat.
• Undvika att avloppsdirektivets omfattning utvidgas till att också reglera dagvatten, små gemensamhetsanläggningar och enskilda avlopp, vilka redan regleras genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram utifrån förutsättningarna i respektive vattenförekomst. EU bör därför istället fokusera på att stödja medlemsstaterna arbete med hållbara dagvattenlösningar genom att tillgängliggöra finansiering samt ett gemensamt ramverk med definitioner, kunskapsmaterial och stöddokument om exempelvis PFAS eller mikroplaster.

Aktiviteter

SKR ska

• bevaka kommande reviderat förslag och utifrån innehåll utöva påverkansarbete i de nyckelfrågor som identifierats.
• delta i de sammanhang som kommissionen arrangerar för att lyfta förbundets position och arbeta aktivt med frågan i andra europeiska sammanhang så som inom CEMR, SGI Europe samt Regionkommittén.
• samverka med Svenskt Vatten och andra relevanta svenska aktörer samt ha dialog med svenska europaparlamentariker och regeringskansliet.

E. Ett klimatneutralt EU 2050

Inom EUs gröna giv finns en tydlig inriktning på att EU ska bli klimatneutralt 2050. Utifrån detta och i ramverket för återhämtning har kommissionen lanserat en mängd initiativ för stöd och regleringar, som en översyn av de centrala direktiven på energi- och klimatområdet och en taxonomi för hållbara aktiviteter kopplat till investeringar, finansiering och hållbarhetsredovisning. De innehåller regler och kriterier som direkt påverkar förutsättningarna för klimatarbete, upphandling, ekonomi och bredare verksamhet i kommuner och regioner.

Förväntade resultat

SKR vill

• att EU:s regelverk och initiativ ger goda och stödjande förutsättningar för kommuner och regioner.
• undvika detaljkrav som försvårar för bioenergi, biodrivmedel, fjärrvärme, kraftvärme, energiutvinning ur avfall, energieffektivisering med mera.

Aktiviteter

SKR ska

• bevaka utarbetandet av initiativen inom European Green Deal.
• bevaka och inom CEMR, SGI Europe och Regionkommittén samverka kring utarbetandet av detaljlagstiftning vid översynen av direktiven för energieffektivisering, byggnader och förnybar energi samt kriterier för hållbara aktiviteter, för att undvika problematiska begränsningar i användning av och investeringar i biodrivmedel, fjärrvärme, kraftvärme, bioenergi, energiutvinning ur avfall, energieffektivisering och klimatkrav med mera.

F. Mobilitet och infrastruktur

Frågor som berör transportsystemets omställning mot minskade växthusgasutsläpp är angelägna för både kommuner och regioner. Både utifrån att nationella och lokala klimat- och miljömål ska kunna uppnås, och utifrån hur kommunernas och regionernas egna verksamheter inklusive kollektivtrafiken ska fungera framåt är detta därför viktiga frågor att bevaka. Utvecklingen av mobilitet och infrastruktur påverkar också direkt kommun- och regioninvånarnas liv, både till och från arbetet som på fritiden, liksom näringslivets förutsättningar.

Inom EU finns en tydlig inriktning mot en omställning av transportsystemet till klimatneutralitet genom den europeiska gröna given och Parisavtalet. Under 2021 presenterade kommissionen en rad åtgärder för smart och hållbar mobilitet, inte minst inom ramen för de förslag till ändringar av direktiv och förordningar, som kallas Fit for 55.

Förväntade resultat

SKR vill

• att EU:s stöd, regelverk, policy och forskning om drivmedel ska ha sin utgångspunkt i minskad klimatpåverkan och bättre luftkvalitet, och inte styra mot specifika tekniker.

• att hänsyn tas till de nordiska förhållandena när det gäller såväl planering och utbyggnad av infrastruktur som för möjligheterna för produktion av biodrivmedel.

• se en bättre samordning mellan infrastruktur-, digitalisering- och energifrågor, på både nationell som europeisk nivå.

Aktiviteter

SKR ska

• bevaka den nya strategin för smart och hållbar mobilitet och de åtgärder som följer av den.
• bevaka och föra fram regionala och kommunala intressen i kommissionens pågående översyner av TEN-T-förordningen och direktivet för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.
• delta i CEMR:s och SGI Europe påverkansarbete samt ha goda kontakter med de svenska regionkontoren i Bryssel.

G. EU:s landsbygdspolitik

Kommissionen presenterade 2021 sin vision för EU:s landsbygdsområden. I visionen finns förslag om att inrätta en så kallad landsbygdsgiv/landsbygdspakt, som ska främja samarbetet mellan förvaltningsnivåer. I Sverige pågår för närvarande en översyn av den nationella landsbygdspolitiken.

SKR arbetar för att landsbygdspolitiken så långt som möjligt ska integreras med den regionala utvecklingspolitiken. Landsbygderna bör ses som en del av regionernas territoriella utvecklingsansvar.

SKR bör på motsvarande sätt verka för att EU:s landsbygdspolitik integreras i regionalpolitiken. Konkret innebär det att landsbygdsinsatser bör kopplas tydligt till sammanhållningspolitiken snarare än den gemensamma jordbrukspolitiken som idag.

Förväntade resultat

SKR vill att

• landsbygdspolitiken ska utgå från varje plats unika förutsättningar och behov.
  
• landsbygdspolitikens ska utformas och genomföras med ett stort mått av lokalt och regionalt inflytande.
• landsbygdspolitiken så långt som möjligt integreras med regionalpolitiken.
• all EU-politik genomsyras av ett landsbygdsperspektiv.
  

Aktiviteter

SKR ska

• aktivt, via samråd eller möten, delta i utformningen av handlingsplanen för EU:s landsbygdsvision.
• möjliggöra för kommuner och regioner att delta i utformningen av EU:s landsbygdspolitik genom att erbjuda dialogtillfällen med kommissionen.
• verka för en sammanhållen utvecklingspolitik både nationellt som på EU-nivå genom skrivelser, debattartiklar eller andra kanaler.

H. EU:s läkemedelslagstiftning

EU-kommissionen antog i november 2020 en ny läkemedelsstrategi i vilken kommis-sionen presenterade en lång rad kommande insatser inom läkemedelsområdet, som avses implementeras under kommissionens mandatperiod 2019-2024.

Översynen av den generella läkemedelslagstiftningen har inletts och kommissionen har inlett ett öppet samråd. Ett lagförslag har aviserats till fjärde kvartalet 2022. Översynen väntas bli bred och ska bland annat bidra till tillgängliga läkemedel till rimliga priser och främja innovation inom områden där det finns ouppfyllda läkemedelsbehov. Översynen omfattar regelverken för godkännande av läkemedel, läkemedelsmarknaden, tillgång till och produktion av läkemedel samt miljökrav.

Förväntade resultat

SKR kommer i sitt påverkansarbete att verka för att

• den nya lagstiftningen möjliggör en sundare läkemedelsmarknad med stärkt konkurrens som leder till rimliga priser.
• regelverket för godkännande av nya läkemedel leder till god klinisk evidens, eftersom osäkerhet kring läkemedels nytta i kombination med höga priser riskerar att försvåra möjligheten att prioritera och införa dessa läkemedel i sjukvården.
  
• det skapas mekanismer för att behålla äldre, effektiva läkemedel på marknaden.
• lagstiftningen leder till en tryggare läkemedelsförsörjning.
• kraven på miljöriskbedömning av läkemedel skärps i hela kedjan för tillverkning och användning.
• incitament för utveckling av läkemedel vid ouppfyllda behov som bygger på behov, visad patientnytta och leder till läkemedel som når patienter.

Aktiviteter

• SKR planerar återkommande möten med Socialdepartementet under 2022 för regelbunden dialog. Förbundet kommer att framföra att läkemedelslagstiftningen är en viktig fråga för det kommande svenska EU-ordförandeskapet 2023.
• SKR kommer att ha dialog och söka samsyn med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) samt Läkemedelsverket.
• SKR kommer att skicka in ett positionspapper till kommissionen, där förbundets ståndpunkter sammanfattas.
• SKR kommer att förmedla sina ståndpunkter till de nordiska grannländerna genom samarbetet i Nordiskt läkemedelsforum.
• SKR avser att ta kontakt med svenska Europaparlamentariker för att informera om förbundets hållning i denna fråga. Förbundet avser också att framföra sina synpunkter till Europaparlamentets rapportörer för de kommande lagstiftningsförslagen när dessa har utsetts.

I. Digitalisering – Europas digitala decennium

EU tar stora kliv inom digitaliseringsområdet. Det är utpekat som ett av sex prioriterade områden i strategiska agendan för 2019-2024 och 2021 lade kommissionen fram en vision och vägar för Europas digitala omvandling senast 2030. Kommissionen vill att Europa går in i ett digitalt decennium och att medlemsstaterna, inom säkra och etiska gränser, gemensamt ska öka ambitionsnivån inom digitaliseringsområdet. Kommissionen har för 2022 aviserat möjliga initiativ inom flera områden som är av stort intresse för kommuner och regioner.

Sammanfattningsvis innebär detta att SKR behöver ha en både bred och djup bild av EU:s digitaliseringsarbete för att kunna bevaka kommuners och regioners intressen, men även för att vara proaktiv och påverka den EU-gemensamma agendan. SKR behöver förstärka insatserna, samla ihop arbetet tvärs över kansliet och vidareutveckla dialog med och stöd till kommuner och regioner i frågor som rör den lokal och regionala nivån.

Förväntade resultat

• SKR har en samlad överblick över hur pågående och aviserade insatser inom digitaliseringsområdet påverkar kommuner och regioner.
• Det lokala och regionala perspektivet har fått ett större inflytande och subsidiaritetsprincipen värnas när beslut fattas i frågor om digitalisering.
• Kommuner och regioner har fått bättre möjligheter både att påverka EUs agenda och vara förberedda på kommande förändringar utifrån möjligheter, risker och påverkan på självstyrelsen.

Aktiviteter

SKR ska

• proaktivt bevaka EUs strategi om ett digitalt decennium med tillhörande handlingsplaner och pågående lagstiftningsarbete samt analysera möjligheter och risker för kommuner och regioner.
• vidareutveckla dialogen med regeringskansliet och de statliga myndigheterna, i syfte att säkerställa att de har med sig kommuners och regioners perspektiv när de företräder Sverige i EU-sammanhang.
• vidareutveckla formerna för dialog med och stöd till kommuner och regioner med anledning av EU:s agerande inom digitaliseringsområdet.

SKR:s kansli ska formera sig för att förbättra och hålla ihop intressebevakningen av digitaliseringsfrågor inom EU.