Publicerad 26 maj 2021

Förutsättningar för kvalitetsdrivande konkurrens

Invånarnas tillgång till relevant och faktabaserad information om valbara utförare är en förutsättning för kvalitetsdrivande konkurrens att uppstå, vilken är ett av huvudargumenten för införande av valfrihetssystem. En aktuell studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet påvisar betydelsen av jämförande information som fick fler att byta vårdcentral.

Motiv för införande av konkurrens

Ett av motiven för införande av konkurrens och valfrihet är att stärka invånarnas egenmakt. Flera studier har också påvisat att en majoritet tycker att det är viktigt att kunna välja mottagning i primärvården. (1) Valfrihet har därför ur ett invånarperspektiv ett egenvärde i sig självt.

Andra motiv som framförts är att konkurrensen mellan utförarna att bli vald förväntas stimulera till kvalitetsutveckling och ökad effektivitet. (2) Genom att utveckla och förbättra sitt erbjudande ska fler invånare lockas att välja denna utförare, relativt andra utförare som inte utvecklats på samma sätt. En förutsättning för denna logik är att:

  1. det finns flera utförare på rimligt avstånd att välja mellan,
  2. det totalt sett finns en viss överkapacitet, att en vald utförare har kapacitet att ta emot nya individer och att det får konsekvenser för den som blir bortvald (att ett bortval inte omedelbart fylls på med någon från väntelista),
  3. individen har tillgång till jämförande information, kvalitativa egenskaper som individen kan förstå och uppskatta om vårdens kvalitet och resultat och/eller patientrapporterade mått om upplevelse av och tillfredsställelse med vården (PREM).

Jämförande information om vårdkvalitet krävs för att göra ett bra vårdval

När patienter fick jämförande information om vårdkvalitet hemskickad bytte fler än vanligt vårdcentral. Det visar en experimentell studie i nationalekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

I den aktuella studien genomförde forskarna storskaliga fältexperiment på regional nivå. Informationsblad med jämförande information om vårdcentraler skickades ut dels till boende, dels till nyinflyttade. Bladet innehöll information om bland annat vårdcentralernas tjänster, hur andra patienter värderar vårdcentralen, hur vissa läkemedelsriktlinjer följs och i vilken mån patienten får träffa samma läkare vid olika besök. Bland de patienter som bodde i regionen sedan tidigare var det mellan 10 och 14 procent fler än i kontrollgruppen som bytte vårdcentral efter att ha tagit del av informationen och bland nyinflyttade genomförde 26 procent fler ett byte.

- Detta ses som ett tecken på att patienter i dag inte har den information som krävs för att göra ett bra vårdval, menar Gustav Kjellsson, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och en av författarna till studien.

Författare till studien “Information, switching costs, and consumer choice: Evidence from two randomised field experiments in Swedish primary health care” är Anders Anell, Lunds universitet, Jens Dietrichson, VIVE - The Danish Centre of Applied Social Science, Lina Maria Ellegård, Lunds universitet, och Gustav Kjellsson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Jämförande information får fler att byta vårdcentral

Källa:

1) Primärvården efter vårdvalsreformen: valfrihet, kvalitet och produktivitet, Anna Häger Glenngård (2015)

2) Ökad konkurrens i kommunal verksamhet, proposition 1992/93:43

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset