Vilken typ av plats kan vistelseförbudet omfatta?

I 13 § covid-19-lagen räknas vissa platser upp som exempel på geografiska områden som en kommunal föreskrift om förbud mot vistelse kan omfatta:

• Parker
• Badplatser
• Annan liknande särskilt angiven plats.

Med begreppet ”annan liknande särskilt angiven plats” avses att det endast är vissa typer av platser omfattas av bemyndigandet. De platser som omfattas är sådana som allmänheten typiskt sett har tillträde till. Av propositionen framgår dock uttryckligen att vissa platser inte omfattas. Det är platser där det bedrivs näringsverksamhet eller offentlig verksamhet av mer betydande omfattning, t.ex. köpcentrum och bibliotek, och platser som framför allt används för att förflytta sig från en plats till en annan, t.ex. gågator och bilvägar, fartyg och andra färdmedel. Förbudföreskrifter kan alltså inte gälla sådana platser. Inte heller kan förbudsföreskrifter utfärdas med stöd av bemyndigandet för bostäder och arbetsplatser (Prop. 2020/21:79 s. 55 och 104.)

Proposition 2020/21:79, Regeringen

Det ska finnas en påtaglig risk för trängsel på den aktuella platsen

Även om den tänka föreskriften rent geografiskt faller inom bemyndigandet måste det också finnas en påtaglig risk för trängsel.

Att risken ska vara påtaglig innebär att det inte är tillräckligt med en avlägsen eller teoretisk risk för trängsel. Det måste finnas konkreta omständigheter som talar för att trängsel kan komma att uppstå. En sådan risk kan t.ex. erfarenhetsmässigt finnas i samband med vissa högtider eller under vissa delar av året. Det bör dock inte krävas någon mera omfattande utredning i denna fråga och det behöver heller inte ha uppstått trängsel på platsen för att föreskriften ska kunna godtas (jämför Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål 2149-18).

Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål 2149-18: Förutsättningarna för att en kommun ska få reglera tiggeri genom lokala ordningsföreskrifter