Publicerad 24 maj 2021

Frågor och svar skyddsutrustning covid-19

Generellt

  • Vem ansvarar för inköp av skyddsutrustning? (23 mars 2021)

    Kommunernas och regionernas ordinarie avtal och rutiner gäller för beställning, leveranser och mottagning av skyddsutrustning och annan materiel. Vid behov kan kommun eller region begära extra stöd av exempelvis skyddsutrustning via Socialstyrelsen.

  • Finns någon övergripande utbildning om användning av skyddsutrustning? (23 mars 2021)

    Socialstyrelsen och Karolinska Institutet har tagit fram e-utbildningar om covid-19. Fokus är hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning. Det finns även introduktionsutbildning för ny personal samt kompletterande utbildningar för vård- och omsorgspersonal. Karolinska Institutet har även utbildningar på andra språk än svenska.

Personal och skyddsutrustning

  • Hur bör kommuner och regioner arbeta med Folkhälsomyndighetens rekommendationer beträffande skyddsutrustning? (Uppdaterad: 18 augusti 2021 )

    Folkhälsomyndigheten har uppdaterat vägledning och rekommendationer för vård- och omsorgspersonal kring skyddsutrustning vid kontakt med personer som har insjuknat i, eller misstänks vara smittade, av covid-19. Dessa bygger på den senaste kunskapen om covid-19 och hur den sprids. Folkhälsomyndigheten rekommenderar exempelvis att visir och munskydd används vid all vård och omsorg vid misstänkt och bekräftad covid-19.

    Ventilationen i bostäder är inte alltid tillräcklig för att kunna föra bort smittämnen. Enligt Arbetsmiljöverket behövs en annan typ av ventilation med högre luftflöden. Det innebär att koncentrationen av smittämnen, i luften, kan vara högre i bostäder. Det är viktigt att det alltid hålls avstånd till de personer som finns i bostaden. Om personerna i en bostad har misstänkt, eller konstaterad covid-19, ska personlig skyddsutrustning i form av andningsskydd (istället för munskydd) och visir användas.

    Rekommendationerna ska ligga till grund för det lokala arbetsmiljöarbetet när kommuner och regioner – i dialog mellan chefer, medarbetare och skyddsombud samt den egna organisations experter på smittskydd – utformar lokala tillämpningar av Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

    SKR hänvisar till Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och smittskyddet/vårdhygien i respektive region avseende information om samt prioritering av skyddsutrustning.

    Folkhälsomyndighetens uppdaterade rekommendationer för skyddsåtgärder i vård och omsorg

    Andningsskydd kan behövas vid arbete i någon annans hem, Arbetsmiljöverket

     

  • Vad är skillnaden mellan arbetskläder, skyddskläder och personlig skyddsutrustning? (Uppdaterad: 20 augusti 2021 )

    Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården och utgör grunden i vårdhygieniska riktlinjer i Sverige. Rutinerna är obligatoriska inom sjukvårdsinrättningar. Var och en som arbetar inom verksamheter som lyder under hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen ska tillämpa basala hygienrutiner och klädregler i verksamheter som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med patienter.

    De basala hygienrutinerna omfattar rutiner avseende handhygien, arbetskläder och skyddskläder.

    Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10

    Arbetskläder

    Arbetskläder som avses med Socialstyrelsens föreskrifter utgörs av överdel och underdel. Överdelen ska ha korta ärmar. Långärmade plagg förhindrar möjligheten till korrekt handhygien. Textila material förorenas snabbt och långa ärmar medför stor risk för att dessa förorenas i samband med vård- eller omsorgsmoment. Långa ärmar som kavlas upp kan glida ner. Det är därför inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar under arbetskläderna. Arbetskläderna ska bytas dagligen och kunna tvättas i minst 60 grader så att de blir rena från smittämnen.

    Skyddskläder

    Skyddskläder ska användas utanpå arbetskläderna vid de vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan förorenas genom direktkontakt med kroppsvätskor. Om plastförkläden eller andra skyddskläder används rätt kan arbetskläderna användas ett helt arbetspass utan att smittämnen sprids vidare. Skyddskläder behövs också för att skydda personalen vid smittrisk.

    Personlig skyddsutrustning

    Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Skyddsåtgärder, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.

    Arbetsmiljöverket ansvarar för marknadskontroll för personlig skyddsutrustning medan Läkemedelsverket ansvarar för detsamma vad gäller för medicintekniska produkter som exempelvis skyddskläder. Marknadskontroll innebär att ansvarig myndighet kontrollerar att produkter som finns på marknaden uppfyller gällande lagstiftning och att de är märkta och kontrollerade på föreskrivet sätt.

    Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg

    Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2018:4 om smittrisker (PDF)

    Utbildningar, material och vägledning om Covid-19, Socialstyrelsen

    Se frågan: Skillnaderna mellan munskydd och andningsskydd?

  • Vad är skillnaden mellan munskydd och andningsskydd? (Uppdaterad: 4 december 2020)

    Skyddet för mun och näsa kan delas upp i två primära grupper; munskydd och andningsskydd.

    Munskydd

    Munskydd även refererade till som kirurgiska munskydd, ansiktsmask, medical masks, surgical or procedure masks, kan vara platta, veckade eller formade efter ansiktet. De används huvudsakligen för att skydda patient för mikroorganismer i bärarens (sjukvårdspersonalens) utandningsluft. De sätts fast antingen med någon form av elastiska band eller knytband. De ska testas enligt standardiserade metoder (EN 14683) som balansera hög filtration, möjlighet att andas med masken på och klassning av vätskeresistens. Munskydd av klass IIR skyddar även bäraren mot droppsmitta och är därmed ett exempel på personlig skyddsutrustning.

    Andningsskydd

    Andningsskydd används vid risk för aerosolsmitta. Ett andningsskydd är avsett att skydda bäraren (sjukvårdspersonal) mot luftburen smitta såsom vid viruspartiklar i covid-19 vid aerosolbildning. Andningsskydd, även refererade till som andningsmask eller particulate respirator uppfyller EU-standard FFP2. FFP3 är en högre nivå medan FFP1 inte når upp till den nivå som krävs för arbete i aerosolskapande vård. I Svensk hälso- och sjukvård förekommer också andningsskydd med US National Institute for Occupational Safety and Health- standard N95. Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i en gas. Aerosolgenererande arbetsmoment är till exempel endotrakeal intubering och extubering, trakeotomi, trakeostomivård, icke-invasiv ventilering (BiPAP- och CPAP-behandling), hjärt-lungräddning, handventilering, provtagning från nedre luftvägar och bronkoskopi,

    Munskydd och andningsskydd testas inte enligt samma standard. Munskydd IIR är därmed inte en lägre nivå av andningsskydd utan ett munskydd. Andningsskydd och munskydd är avsedda att användas i olika syfte. På grund av detta skiljer sig utformning, funktion samt tester åt av andningsskydd och munskydd.

    Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg, Folkhälsomyndigheten

    Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2018:4 om smittrisker (PDF, nytt fönster)

    Utbildningar, material och vägledning om Covid-19, Socialstyrelsen

    Se frågan: Skillnaderna mellan arbetskläder, skyddskläder och personlig skyddsutrustning?

  • Vad innebär Arbetsmiljöverkets rekommendationer att andningsskydd och visir kan behövas vid arbete i någon annans hem? (Uppdaterad: 1 juni 2021 )

    Enligt Arbetsmiljöverket ska andningsskydd och visir användas vid arbete i någon annans hem där personer misstänks eller konstateras ha covid-19. Detta är utifrån att Arbetsmiljöverket konstaterat att vetenskapliga studier visat att personer blivit smittade av coronavirus på längre avstånd än rekommenderade två meter. Ventilation i bostäder är sällan tillräcklig för att kunna föra bort smittämnen, vilket innebär att koncentrationen i luften av smittämnen kan bli hög. Ju längre tid man vistas i samma rum som en smittad person, desto större är risken för att bli smittad.

    Observera att myndigheternas rekommendationer kring source control och skyddsutrustning fortsatt gäller. Arbetsmiljöverkets nya information innebär en särskild skärpning av vilken skyddsutrustning som ska användas vid arbete i någon annans hem där personer misstänks eller konstateras ha covid-19.

    Det som avses med någon annans hem är enskilds bostad, vilket är en arbetsplats som arbetsgivaren (enligt AFS 2020:1) inte råder över. Arbetsgivaren varken äger, har hyresavtal eller saknar av annat skäl möjligheten att påverka utformningen av arbetsplatsen. SKR bedömer att någon annans hem också inbegriper SÄBO och LSS-boenden. Arbete i någon annans hem inbegriper allt arbete som en arbetstagare utför för en arbetsgivares räkning i någon annans hem, exempelvis hemtjänst, hemsjukvård, hembesök inom socialtjänsten, LSS-insatser, reparations- eller annat servicearbete. Även andra personer i någon annans hem innefattas i rekommendationen, såsom exempelvis anhöriga.

    Andningsskydd och visir ska enlig Arbetsmiljöverket användas vid arbete i någon annans hem där personer misstänks eller konstateras ha covid-19. Med begreppet misstänkt covid-19 avses förekomst av symptom på sjukdomen samt även väntan på svar från provtagning utförd efter misstanke om covid-19 och/eller vid smittspårning. Därför är det viktigt med rutiner för att ta reda på om det vid arbete i någon annans hem finns personer med misstänkt eller konstaterad covid-19.

    Arbetsmiljöverket anger att det är andningsskydd av typ FFP2 eller FFP3 som ska användas. Dessa andningsskydd finns med eller utan ventil där andningsskydd utan ventil skyddar både användare och omgivning.

    SKR tolkar det så att endast andningsskydd utan ventil uppfyller de krav myndigheterna anger i sina respektive rekommendationer.

    Andningsskyddets skyddsgrad är beroende av att all luft passerar genom filtret och inte går via otätheter vid sidan om. Skägg eller skäggstubb har visats sänka skyddsgraden vilket innebär att skyddet i stort sett blir verkningslöst.

    Andningsskydd är personlig skyddsutrustning och ska vara individuellt utprovat. För korrekt och säker användning behöver arbetsgivaren säkerställa att användaren får adekvat utbildning i hur andningsskyddet ska användas, tillpassas, täthetstestas, rengöras, underhållas, tas av och destrueras.

    Andningsskydd kan behövas vid arbete i någons annans hem, Arbetsmiljöverket

    Symptom på sjukdomen covid-19, Folkhälsomyndigheten

    Läs mer om skillnad mellan munskydd och andningsskydd i frågan på denna sida: Vad är skillnaden mellan munskydd och andningsskydd?

    Arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1 (PDF)

  • Vad innebär det att skyddsmask 90 och annan skyddsutrustning som inte är CE-märkt kan användas? (Uppdaterad: 30 augusti 2021 )

    Med anledning av coronapandemin finns ett fortsatt stort behov av personlig skyddsutrustning. Mot denna bakgrund har regeringen förlängt Arbetsmiljöverkets uppdrag att utfärda tillfälliga tillstånd för icke CE-märkt personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19 till och med 31 december 2021.

    Arbetsmiljöverkets nya föreskrift AFS 2021:2 trädde i kraft 1 juli 2021 och är en ändringsföreskrift till AFS 2020:9 som reglerade förlängda tillfälliga tillstånd för personlig skyddsutrustning. Den nya föreskriften gör det möjligt för arbetsgivare att fram till och med 1 juni 2022 låta arbetstagare använda personlig skyddsutrustning som inte är CE-märkt men som har ett tillfälligt tillstånd av Arbetsmiljöverket. Det gäller under förutsättning att inköp har gjorts senast den 31 december 2021 och att sista förbrukningsdag enligt tillverkaren inte har passerat. Användningen förutsätter också att Kommissionens rekommendation (EU) 2020/403 fortfarande gäller.

    Beslutet gäller exempelvis inom verksamheterna vård och omsorg, tandvård, LSS, personlig assistans, sjuktransporter, omhändertagande av avlidna, arbete vid stödboenden, arbete vid hem för vård eller boende och räddningstjänst. Närmare beskrivning av berörda verksamheter anges i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2020:9.

    Det är arbetsgivaren som ska bedöma smittoriskerna för att kunna avgöra vilka skyddsåtgärder och vilken personlig skyddsutrustning som behövs. Den utrustning arbetsgivaren väljer att använda måste fortfarande vara anpassad till och fungera för ändamålet, trots att kravet om CE-märkning tillfälligt är borttaget.

    Skyddsmask 90

    Den nya föreskriften gör det också möjligt för arbetsgivare att fram till och med 1 juni 2022 låta arbetstagare använda skyddsmask 90 som inte är CE-märkt. Det gäller under förutsättning att maskerna har införskaffats senast den 31 december 2021. Beslutet gäller bland annat inom verksamheterna ambulans- och räddningstjänst samt hälso- och sjukvården. Dock ska arbetsgivaren i första hand välja andningsskydd som är CE-märkt enligt förordning (EU) 2016/425. Arbetsgivaren ska också säkerställa att Skyddsmask 90 med skyddsfilter 90 ger motsvarande nominell skyddsfaktor som CE-märkt andningsskydd och filter. Enligt föreskrifterna om personlig skyddsutrustning ska arbetsgivaren bedöma riskerna som användningen av ”passiva” andningsskydd kan innebära, till exempel Skyddsmask 90.

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har publicerat information på sin hemsida om hur skyddsmask 90 ska användas för att fungera på bästa sätt. Bland annat finns en instruktionsbok och särskilda rutiner som beskriver en förenklad tillpassning av masken.

    Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd med särskilda bestämmelser om personlig skyddsutrustning med anledning av covid-19 (AFS 2021:2), föreskrifter (PDF)

    Särskilda bestämmelser om personlig skyddsutrustning med anledning av covid-19 (AFS 2020:9), föreskrifter (PDF)

    Hälso- och sjukvården kan fortsätta använda ej CE-märkt personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19, Arbetsmiljöverket

    Personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19, Arbetsmiljöverket

    Stöd till kommunal räddningstjänst gällande det nya coronaviruset, MSB

  • Vilket informationsmaterial kan vi använda för att påminna personalen om att alltid tänka på hygienrutiner? (Uppdaterad: 20 augusti 2021 )

    På Folkhälsomyndighetens webbplats finns både en film och informationsmaterial om att Skydda sig själv och andra som är fritt att använda.

    Skydda dig och andra, Folkhälsomyndigheten

    Annonsmaterial med nationella budskap finns hos MSB

    Nationella budskap, MSB

     

Informationsansvarig

  • Sofia Medin

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset