Publicerad 20 april 2021

Frågor och svar om ersättningar, sjukledighet och annan ledighet

  • Vilken ersättning kan medarbetare få som av läkare har fått förhållningsregler att stanna hemma, utifrån konstaterad covid-19 hos annan individ i hushållet? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Folkhälsomyndigheten har meddelat att boende i samma hushåll som någon med konstaterad covid-19 kan kontaktas av läkare och få förhållningsregler som innebär att individen ska hålla sig i hemmet under en begränsad tid. Syftet är att förhindra vidare smittspridning av viruset och sjukdomen.

    Det är hälso- och sjukvården (behandlande läkare) som meddelar den som blir berörd av ovanstående. Krav på att stanna i hemmet kan alltså inte initieras av individen själv. Meddelade förhållningsregler anges gälla under begränsad tid, med utgångspunkt från det datum den smittade personen i hushållet konstaterades ha covid-19. Läs mer på nedan länk till Folkhälsomyndighetens hemsida.

    Viktigt att notera är att ovanstående är rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, och gäller för alla. Hanteringen av förhållningsregler för hushållskontakter har regionerna ansvaret för. Respektive regions beslut, rutiner och utförande ska därför följas av berörda individer. Enligt smittskyddslagen finns ett tydligt individuellt ansvar för alla att förhindra smittspridning av covid-19, som är klassat som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

    Boende i samma hushåll som individ med konstaterad covid-19 och som fått förhållningsregler av läkare, kan ansöka hos Försäkringskassan om smittbärarpenning. Det krävs då även att individen inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet samt ett läkarintyg. Smittbärarpenningen utgör knappt 80 % av lönen, med högsta belopp på 810 kronor/dag.

    Efter mottagande av förhållningsregler från läkare ska medarbetare omgående även kontakta och meddela arbetsgivaren detta. Medarbetaren har då också rätt till ledighet utan lön från arbetsgivaren. Sjukledighet ska endast användas som frånvaroorsak om medarbetaren själv insjuknar. Åtgärden avstängning från arbetsplatsen (AB §10 mom.4) för att förhindra att smitta sprids, är inte möjlig att tillämpa i denna situation. Ersättning till medarbetaren är avsedd lösas genom socialförsäkringen, det vill säga smittbärarpenning.

    Personer som bor med smittade av covid-19 ska betraktas som möjliga fall, Folkhälsomyndighetens

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

     

  • Vilken ersättning kan medarbetare som ingår i en riskgrupp nu få? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    1 oktober 2021 upphör den tillfälliga ersättningen till riskgrupper. Nedan text gäller till 30 september 2021.

    Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning (viss sjukpenning i förebyggande syfte) för personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet omfattar anställda som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas, och gäller från 1 juli 2020 till 30 september 2021. Ersättning kan ges för samtliga dagar i perioden.

    Försäkringskassan beslutar om viss sjukpenning i förebyggande syfte. Ersättningen utges i form av ett schablonbelopp, med högst 810 kronor/dag. Läkarintyg som styrker tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävs för att kunna få ersättningen. Det läkarintyg som är beslutat ska användas även för denna grupp, är sedvanligt intyg vid sjukdom (FK 7804). Tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna krävs för att kunna få ersättningen. Beviljas medarbetaren ersättning så följer med det även en ledighetsrätt under samma period. Gällande lista över riskgrupper anges i förordning 2021:60 under 2 §.

    Förordning 2021:60

    Om en medarbetare ingår i en riskgrupp för covid-19, ska arbetsgivaren undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen för att minska smittrisken. Det är viktigt att medarbetaren medverkar i arbetsgivarens utredning till exempel genom att berätta om sina symtom/anledningen till att denne befinner sig i riskgrupp. Otillräcklig information kan leda till att arbetsgivaren inte kan utreda möjligheten till anpassning. Om det inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt för att undvika spridning av smittan, och inte heller hemarbete är möjligt, kan medarbetaren söka den tillfälliga ersättningen hos Försäkringskassan.

    Innan Försäkringskassan beslutat om den tillfälliga ersättningen föreligger formellt inte ledighetsrätt. Arbetsgivaren bör trots detta ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras eftersom syftet är att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja någon form av ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan. Viktigt är då att arbetsgivaren på fråga från Försäkringskassan anger att det är tillhörighet till riskgrupp som är frånvaroorsak för medarbetaren. Sjukledighet eller avstängning från arbetsplatsen ska inte användas som frånvaroorsak. Ersättningar enligt AB § 28 utges inte.

    Tidigare överenskommelser med vissa fackliga motparter om semesterlönegrundande frånvaro vid viss ersättning till riskgrupper under coronapandemin löper ut 30 juni 2021.

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

    Ska arbetsgivaren göra tjänstepensionsavsättning vid frånvaro när arbetstagaren får ersättning från Försäkringskassan utifrån tillhörighet till en riskgrupp?

     

  • Vilken ersättning kan föräldrar få som behöver avstå från arbete då deras barn varit allvarligt sjuka och behöver skyddas från covid-19? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Regeringen har fattat beslut att föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå från arbete för att de har barn som under pandemin har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19. En läkare måste bedöma att barnet behöver skyddas från smitta av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Arbetsgivaren ska undersöka möjligheten för medarbetaren att arbeta hemifrån eller anpassa arbetsplatsen. Om det inte går att anpassa arbetssituationen kan medarbetaren söka tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan.

    För rätt till ersättning krävs det att föräldern har behov av att avstå arbete den aktuella tiden. Möjligheten till ersättning gäller för perioden 1 juli 2020 – 31 januari 2022.

    Försäkringskassan har till och med 30 september 2021 ett undantag från att kräva intyg för vård av barn. Detta efterfrågas först vid dag 22 i perioden. Från 1 oktober 2021 kommer Försäkringskassan återgå till att efterfråga intyg från dag 8.

    Tiden med tillfällig föräldrapenning ger semesterlönegrundande frånvaro. Det totala antalet dagar som är semesterlönegrundande under ett år är enligt SemL 120 dagar (180 dagar för ensamstående). Om medarbetaren får ersättning så följer med det även en ledighetsrätt från arbetet under samma period. Arbetsgivaren kan bevilja ledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

     

  • Vilken ersättning kan medarbetare som är anhörig till person i riskgrupp få? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    1 oktober 2021 upphör den tillfälliga ersättningen till anhöriga till riskgrupper. Nedan text gäller till 30 september 2021.

    Regeringen har fattat beslut att vissa anhöriga till personer i riskgrupp enligt Socialstyrelsens definition, kan ha rätt till viss smittbärarpenning för att avstå arbete under perioden 1 juli 2020 – 30 september 2021. Ersättning kan ges för samtliga dagar i perioden den ovan nämnda perioden. Möjligheten till viss smittbärarpenning gäller dem som förvärvsarbetar och därutöver arbetar som personlig assistent till anhörig (minst 80 tim/mån) utifrån LSS-beslut. Ersättningen kan även ges till dem som förvärvsarbetar men vars anhöriga har beviljats assistansersättning eller närståendepenning, enligt socialförsäkringsbalken. Mer om berörda grupper i förordning 2021:60 under 5§.

    Förordning 2021:60

    För att viss smittbärarpenning ska kunna utges krävs det att den anhörige inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet och att arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen ur smittskyddssynpunkt för att undvika spridning av sjukdomen covid-19.

    Formellt föreligger inte någon rätt till ledighet innan Försäkringskassan fattat ett beslut, men arbetsgivaren bör ändå ha en generös syn på ledighet om inte arbetsanpassningar kan göras då det handlar om att skydda sårbara människor i en pandemi. Arbetsgivaren kan bevilja tjänstledighet utan lön för medarbetaren i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.

    Tidigare överenskommelser med vissa fackliga motparter om semesterlönegrundande frånvaro vid viss ersättning till riskgrupper under coronapandemin löper ut 30 juni 2021.

    Coronaviruset det här gäller, Försäkringskassan

     

  • En skola stänger för att förhindra smittspridning av Covid-19. Vad gäller för föräldrar som är anställda och som då behöver stanna hemma för att ta hand om barn? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Från och med den 25 april 2020 till och med den 31 januari 2022 gäller en förordning som innebär att föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn i samband med eventuella skolstängningar, kan få tillfällig föräldrapenning. I samband med att de uppbär tillfällig föräldrapenning har dessa föräldrar också rätt att vara lediga med stöd av föräldraledighetslagen.

    Tillfällig föräldrapenning enligt ovan utges med en annan beräkningsgrund som innebär att föräldrar kommer att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning.

  • Vad gäller angående slopat karensavdrag och hur ska det hanteras? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Från 1 oktober 2021 upphör möjligheten för individen att få ersättning för karensavdraget från Försäkringskassan.

    Staten kompenserar tillfälligt för karensavdraget som en åtgärd för att hantera smittspridning av coronaviruset. Främst utifrån att man vill uppmana alla att stanna hemma även vid lindriga symptom, såsom Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Karensavdraget har framförts vara en vägande orsak till sjuknärvaro på arbetet, vilket kan öka smittspridningen. Beslutet gäller från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021. Det gäller också oavsett sjukdomsorsak.

    Hanteringen blir att arbetsgivare ska göra karensavdrag som vanligt vid start av en sjuklöneperiod. Beslutet innebär ingen ändring i sjuklönelagen angående karensavdraget. Arbetstagaren kan sedan i efterhand få ersättning från Försäkringskassan med ett schablonbelopp. Beslut har tagits att även höja beloppet från 700 kronor till 804 kronor, vilket gällde från 1 juni – 31 december 2020. Från 1 januari 2021 är ersättningen 810 kronor.

    Försäkringskassan har en e-tjänst där ansökan om ersättning för karensavdraget görs.

    Coronaviruset – det här gäller, Försäkringskassan

     

  • Vad gäller angående inlämnande av läkarintyg från arbetstagare? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Från 1 oktober 2021 återgår reglerna för inlämnande av läkarintyg till det normala. Undantagen från krav på inlämnande av läkarintyg i nedanstående text gäller till och med 30 september 2021.

    Arbetsgivarna i kommuner och regioner kan redan sedan tidigare besluta att avstå kräva läkarintyg från arbetstagaren, med stöd av kollektivavtalsreglering i Allmänna bestämmelser § 28 mom. 2.

    Kravet på läkarintyg enligt lagen om sjuklön är upphävt under perioden från 13 mars 2020 till 30 september 2021. Den läkarintygsfria tiden gäller fram till dag 15 och oberoende av sjukdomsorsak.

    Försäkringskassan har tidigare fattat motsvarande beslut att under dag 15-21 i sjukperioden krävs inte läkarintyg vid ansökan om sjukpenning. Från 1 november – 14 december gällde dock krav på läkarintyg dag 15-21. Från 15 december 2020 har Försäkringskassan åter krav på läkarintyg först från dag 22 i sjukperioden.

    Sammantaget innebär det (från 15 december 2020) att under de första tre veckorna behöver generellt inte läkarintyg lämnas in för att få rätt till ersättning vid sjukdom.

    Coronaviruset – det här gäller, Försäkringskassan

     

  • Arbetsgivare får delvis ersättning från staten för sjuklönekostnader från 1 april 2020 till 30 september 2021. Hur ska det hanteras i praktiken? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Från 1 oktober 2021 återgår möjligheten att få ersättning för sjuklönekostnader till de tidigare nivåer som gällde före pandemin. Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

    Arbetsgivare får i dagsläget delvis ersättning av staten för sjuklönekostnader som arbetsgivaren har från 1 april 2020 till 30 september 2021. Beslut har fattats att regelverket för ersättning för höga sjuklönekostnader tillfälligt ändras för att omhänderta ersättningen till arbetsgivarna.

    Hanteringen blir att arbetsgivaren ska göra sedvanlig inrapportering av sjuklönekostnader i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Ersättningen till arbetsgivaren sker sedan genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto.

    För arbetsgivardeklarationerna avseende perioden 1 april 2020 – 31 juli 2020 ersätts sjuklönekostnader fullt ut. För arbetsgivardeklarationerna avseende perioden 1 augusti 2020 – 30 september 2021 ersätts arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt. Ersättningen är fastställd till olika procentsatser beroende på storleken av arbetsgivarens totala lönekostnader.

    Åtgärder inom sjukförsäkringen med anledning av nya coronaviruset, Regeringen

     

  • Vad gäller angående ersättning för medarbetare som har rest från utlandet in i Sverige? (Uppdaterad: 3 september 2021 )

    Folkhälsomyndighetens rekommendation om testning och isolering 7 dagar efter hemkomst från utlandsresa har ändrats och ser ut som följer:

    Alla som reser in i Sverige från länder utanför Norden rekommenderas att testa sig efter ankomst till Sverige men vissa är undantagna från rekommendationen. Den som enbart rest inom Norden och den som är fullvaccinerad sedan minst två veckor behöver inte testa sig efter ankomsten till Sverige. Den som haft bekräftad covid-19 det senaste halvåret behöver inte heller testa sig.

    Folkhälsomyndigheten uppmanar den som reser in i landet att vara försiktig med vilka denne träffar den närmaste veckan efter sin ankomst och att speciellt undvika att träffa personer som ingår i en riskgrupp. En smittad person riskerar att sprida smittan vidare till exempel på arbetsplatsen.

    Rekommendationen gäller för närvarande till och med den 31 oktober.

    Vid minsta symtom på covid-19 är det viktigt att följa rekommendationerna om att testa sig och stanna hemma även efter en resa, oavsett resmål och om man är vaccinerad eller inte. Det är varje individs ansvar att hindra smittspridningen av covid-19. Att skydda andra människor från sjukdomen covid-19 är av yttersta vikt, det kan handla om att bevara liv och hälsa.

    Rekommendationer till dig som reser in i Sverige, Folkhälsomyndigheten

    Det är Försäkringskassan som beslutar om smittbärarpenning, med grund i regionens smittskydds beslut till individen.

    Information om smittbärarpenning med anledning av Coronaviruset, Försäkringskassan

  • Vad gäller angående sjukanmälan och ersättningar när man har symptom på covid 19-infektion? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Det är allas ansvar att hindra spridningen av sjukdomen covid-19 och det är viktigt att stanna hemma vid symptom, även lindriga sådana. Har du nytillkomna symptom på covid-19 som inte går över inom ett dygn bör du kontakta 1177 för att se vad som gäller i den region där du bor för att lämna prov för covid-19, förutsatt att symtomen inte kan förklaras av andra sannolika orsaker så som känd allergi, migrän eller spänningshuvudvärk. Se 1177 för mer information om symptom och för att ta reda på hur det är ordnat med testningen i de olika regionerna.

    Lämna prov för Covid-19, 1177

    Sjukledighet och ersättning

    Arbetstagaren ska i det läget sjukanmäla sig och då får hen sjuklön första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden.

    Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning.

    En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.

    Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.

  • En arbetstagare har fått beslut från läkare om avstängning från arbetet av eftersom man misstänker att denne blivit smittad av covid-19. Vilka ersättningar kan bli aktuella? (Uppdaterad: 23 september 2021 )

    Smittbärarpenning

    Om läkare bedömer att arbetstagaren har eller kan antas ha en smittsam sjukdom, ska läkaren stänga av arbetstagaren från arbetet för att förhindra smittspridning. Detta sker med stöd av smittskyddslagen. I sådana fall bör arbetstagaren ansöka om smittbärarpenning hos Försäkringskassan. Frånvaro från arbetet är alltså utifrån läkarens avstängningsbeslut, inte sedvanlig sjukskrivning.

    Information om smittbärarpenning med anledning av Coronaviruset, Försäkringskassan

    Det krävs att arbetstagaren blivit avstängd från arbetet genom läkares beslut, det vill säga fått förhållningsregler om avstängning från arbetsplatsen på grund av risk att sprida smitta. Försäkringskassan efterfrågar läkarintyg på detta vid anmälan från dag 1.

    Ersättning vid sjukdom

    Om arbetstagaren själv insjuknar och får nedsatt arbetsförmåga, har hon eller han i stället rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna. Det görs karensavdrag från första dagen i sjuklöneperioden. Från och med dag 15 i sjukperioden kan Försäkringskassan utbetala sjukpenning.

    En arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan får även sjuklönetillägg från arbetsgivaren med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet. Detta tillägg betalas som längst till och med dag 90 i sjukperioden.

    Arbetsgivaren betalar också utfyllnad till en arbetstagare vars fasta kontanta lön överstiger taket för sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen på överstigande lönebortfall är 77,6 % eller 72,75 %. Nivån beror på om arbetstagaren har sjukpenning från Försäkringskassan på normal eller fortsättningsnivå.

  • Vad gäller för ersättning när arbetstagare stannar hemma extra dagar i slutet av sjukledigheten, på rekommendation av Folkhälsomyndigheten? (Uppdaterad: 30 juni 2020)

    Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla som känner sig sjuka ska stanna hemma. Har du nytillkomna symptom på covid-19 som inte går över inom ett dygn bör du kontakta 1177 för att se vad som gäller i den region där du bor för att lämna prov för covid-19, förutsatt att symtomen inte kan förklaras av andra sannolika orsaker så som känd allergi, migrän eller spänningshuvudvärk. Se 1177 för mer information om symptom och för att ta reda på hur det är ordnat med testningen i de olika regionerna.

    Lämna prov för Covid-19, 1177

    Med en konstaterad covid19-infektion ska man stanna hemma tills man känner en stabil förbättring med feberfrihet i minst två dygn och att det gått minst sju dagar sedan symtomen började. Beroende på om arbetstagaren fått ett positivt provsvar, ett negativt provsvar, eller har symptom men inte har testat sig gäller olika rekommendationer om återgång till arbete.

    Hur länge ska jag stanna hemma? Folkhälsomyndigheten

    Enligt smittskyddslagen har den enskilde ett stort ansvar för att inte sprida smitta vidare.

    De två extra feberfria dygnen respektive de sju dagarna efter början av symptom, ska inräknas i sjukledigheten och arbetstagaren får ersättning med sjuklön under dag 1-14. Efter sjuklöneperioden övergår bedömningen om ersättning till Försäkringskassan.

    Arbetstagare som insisterar på att bryta rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och genast återgå i arbete bör arbetsgivaren särskilt ha en kontakt och dialog med. Arbetsgivaren bör tydligt redogöra för vad som gäller och tydligt redogöra för vad som gäller enligt Folkhälsomyndigheten och informera om det egna ansvaret att inte sprida smitta vidare enligt smittskyddslagen. Skulle arbetstagaren trots detta komma till arbetet kan arbetsgivaren bli tvungen att fatta beslut om avstängning. Arbetsgivaren har i denna situation även en överläggningsskyldighet med berört fackförbund, utifrån ABs bestämmelser.

    Under pågående pandemi kan man nog ändå förvänta sig hög efterlevnad av Folkhälsomyndighetens rekommendation att stanna hemma de extra dagarna.

Prenumerera

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset