Publicerad 15 oktober 2021

Distansarbete och förtroendearbetstid

  • Hur definieras distansarbete? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    I EU:s ramavtal om distansarbete definieras distansarbete som ”ett sätt att organisera och/eller utföra arbete med användande av informationsteknik inom ramen för ett anställningsavtal eller anställningsförhållande, där arbete, som också kan utföras i arbetsgivarens lokaler regelbundet utförs utanför dessa lokaler."

    Att en arbetstagare vid enstaka tillfällen arbetar hemifrån eller på annan plats än huvudarbetsplatsen är inte samma sak som att arbeta på distans enligt europeiska ramavtalets mening.

  • Vad bör riktlinjer om distansarbete innehålla? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    Riktlinjerna för distansarbete ska utformas utifrån verksamhetens förutsättningar och bör innehålla hänvisningar till de regelverk som styr distansarbete (centralt kollektivavtal, verksamhetens riktlinjer) samt interna styrdokument såsom exempelvis arbetsgivarens policy om hur IT-utrustningen får användas. I riktlinjerna bör arbetsgivaren tydliggöra de grundläggande förutsättningarna för distansarbete, såsom vad som utgör huvudarbetsplats, distansarbetets omfattning och vilka arbetsuppgifter som kan utföras på distans. Se Cirkulär 21:32 om stöd för att ta fram riktlinjer och överenskommelse om distansarbete.

    Cirkulär 21:32: Riktlinjer för distansarbete

  • Måste riktlinjer om distansarbete samverkas med de fackliga organisationerna? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    Innan arbetsgivaren fastställer lokala riktlinjer om distansarbete ska dessa samverkas med de fackliga organisationerna enligt 11 § medbestämmandelagen eller enligt lokalt samverkansavtal.

  • Vad bör en enskild överenskommelse om distansarbete innehålla? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    SKR förespråkar att arbetsgivare och arbetstagare som är överens om att arbete kan utföras på distans träffar en enskild överenskommelse om detta. Till överenskommelsen bör bifogas de riktlinjer som gäller för distansarbete i verksamheten.

    Ju mer precisa riktlinjerna är, desto färre detaljer behöver regleras i överenskommelsen. Se Cirkulär 21:32 om stöd för att ta fram riktlinjer och överenskommelse om distansarbete.

    Cirkulär 21:32: Riktlinjer för distansarbete

    Det är viktigt att arbetsgivaren går igenom riktlinjerna med arbetstagaren inför att överenskommelse ska träffas. Det bör framgå hur länge överenskommelsen om distansarbete ska gälla, hur den kan upphöra och när den ska ses över eller revideras.

    Det finns inga formkrav på en överenskommelse om distansarbete. SKR förespråkar dock en skriftlig överenskommelse till undvikande av oklarheter.

  • Vad menas med huvudarbetsplats, distansarbetsplats och tjänsteställe? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    Utgångspunkten är att medarbetaren har sin huvudarbetsplats på kontoret eller arbetsgivarens fysiska arbetsplats. En plats där medarbetaren utför arbete på distans är en distansarbetsplats.

    Huvudarbetsplatsen förändras inte oavsett omfattningen av distansarbetet. Att medarbetaren utför arbete huvudsakligen från exempelvis sin bostad medför inte att distansarbetsplatsen utgör en egen driftsenhet.

    Ännu ett begrepp är det så kallade tjänstestället. Vad som utgör tjänsteställe styrs av skattelagstiftningen och omfattningen av distansarbetet. Huvudregeln är att en anställd har tjänstestället där hen arbetar mest. Detta kan bland annat påverka avdrag för resor till och från huvudarbetsplats.

    Tjänsteställe, Skatteverkets rättsliga vägledning

  • Vilket arbetsmiljöansvar har arbetsgivaren vid distansarbete? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och ska försäkra sig om att medarbetaren har en tillfredsställande arbetsmiljö även när arbetet utförs på distans. Distansarbetsplatsen ska vara ergonomiskt funktionell och ska uppfylla kraven på en god arbetsmiljö även ur ett socialt och organisatoriskt perspektiv. Däremot gäller inte Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) för arbete i hemmet. Dessa tar bland annat upp krav och råd om inomhusklimat och ventilation, personalutrymmen och utrymning.

    Medarbetaren ska delta i arbetsmiljöarbetet och meddela arbetsgivaren om det uppstår arbetsmiljöproblem på distansarbetsplatsen. Arbetsgivaren råder inte över distansarbetsplatsen vilket skapar särskilda förutsättningar när arbetsmiljön ska riskbedömas. Förutsättningarna för att arbetsgivaren ska kunna försäkra sig om att arbetstagaren har en tillfredsställande arbetsmiljö är att det finns en väl fungerande och regelbunden dialog. Om medarbetaren ger sitt godkännande kan en riskbedömning genomföras genom exempelvis ett fysiskt eller digitalt besök eller fotodokumentation av distansarbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte kan försäkra sig om att distansarbetsplatsens arbetsmiljö är tillfredsställande kan arbetsgivaren upphäva den enskilda överenskommelsen om distansarbete.

  • Måste arbetsgivaren utrusta distansarbetsplatsen? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    Eftersom en överenskommelse om distansarbete är frivillig för såväl arbetsgivare som arbetstagare kan arbetstagaren inte kräva viss arbetsutrustning om motsvarande utrustning finns att tillgå på huvudarbetsplatsen. Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren bidrar till distansarbetsplatsens utformning genom att exempelvis låna ut ergonomiskt utrustning. I sådant fall bör det i riktlinjerna framgå vem som svarar för eventuell transport av utrustning till distansarbetsplatsen. Om arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för en kostnad vid inköp av utrustning ska arbetstagaren förmånsbeskattas.

  • Vilka arbetstider gäller vid distansarbete? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    Arbetstagare som utför arbete på distans omfattas av samma arbetstidsbestämmelser som övriga arbetstagare. Arbetstidslagen (ATL) med de avvikelser som finns i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) gäller precis som vanligt.

  • Vilka försäkringar gäller vid distansarbete? (Uppdaterad: 7 oktober 2021 )

    Arbetstagare i kommun eller region har Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, (TFA­KL).

    Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, AFA Försäkring

    Arbetsgivaren har inte möjlighet att försäkra distansarbetsplatsen och det är inte helt klart i vilken utsträckning hemförsäkringar täcker skador på egendom. Det är svårt att förutsäga hur eventuella skador på annat än arbetsgivarens egendom ska hanteras men distansarbete i arbetstagarens hem bör förutsätta att arbetstagaren har en hemförsäkring.

  • Vad innebär förtroendearbetstid? (Uppdaterad: 15 oktober 2021 )

    Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att använda förtroendearbetstid. Förtroendearbetstid är arbetstid som arbetstagaren har förtroendet att själv disponera, utifrån möjligheter till det i verksamheten och arbetsuppgifterna.

    Förtroendearbetstid kan bli aktuellt när arbetsgivaren bedömt att arbetsuppgifterna är sådana som innehåller en hög grad av ansvar, obundenhet och självständighet. Med förtroendearbetstid följer då inte arbetstagaren något schema, utan har frihet att förlägga arbetstiden efter eget önskemål. Arbetstiden ska ändå alltid anpassas efter verksamhetens behov och arbetsgivaren har ansvar att hålla reda på hur många timmar arbetstagaren arbetar så inte arbetstidslagens gränser överskrids.

    Ovanstående ska inte förväxlas med den förtroendearbetstid som gäller för lärarområdet och är reglerad i Bilaga M till Allmänna Bestämmelser.

  • Vilka arbetstider och ersättningar gäller vid förtroendearbetstid? (Uppdaterad: 15 oktober 2021 )

    För arbetstagare som har förtroendet att själv disponera sin arbetstid kan arbetstidens omfattning variera. Utmärkande för förtroendearbetstid är att arbetstiden inte mäts i antal timmar utan snarare styrs utifrån resultatuppfyllelse. Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet kvarstår även vid förtroendearbetstid. Arbetstagaren kan alltså inte helt fritt disponera sin arbetstid. Viktiga faktorer för att förtroendearbetstid ska fungera är ömsesidigt ansvarstagande och tät dialog mellan chef och medarbetare. När förtroendearbetstid används är leverans och resultat i fokus – inte exakt när arbetet ska utföras men arbetsgivaren har ansvar att hålla reda på hur många timmar arbetstagaren arbetar så inte arbetstidslagens gränser överskrids.

    Skyddsreglerna om bland annat dygnsvila och veckovila i arbetstidslagen och AB gäller även vid företroendearbetstid. Eftersom förtroendearbetstid innebär att arbetstiden är oreglerad behöver det i den enskilda överenskommelsen klargöras hur exempelvis beredskap eller övertid och mertid ska hanteras.

    Huvudregeln är att en överenskommelse om förtroendearbetstid inte ersätts ekonomiskt. Överenskommelsen grundas istället på ett gemensamt intresse från arbetsgivaren och arbetstagaren att på ett flexibelt sätt förena arbetsliv och privatliv utan att det påverkar resultatet. Om arbetsgivaren ändå beslutar om ekonomisk ersättning, är det viktigt att även överenskomma vad som sker lönemässigt om den enskilda överenskommelsen sägs upp eller löper ut.

  • Vad är det för skillnad på distansarbete och förtroendearbetstid? (Uppdaterad: 15 oktober 2021 )

    Begreppet distansarbete tar sikte på var en arbetstagare utför sina arbetsuppgifter. Förtroendearbetstid handlar istället om när.

    Förtroendearbetstid ger arbetstagaren möjlighet att planera sitt arbete och sin egen arbetstidsförläggning. Det faktum att arbetsgivare och arbetstagare träffar överenskommelse om förtroendearbetstid betyder inte självklart att arbetsgivaren också ger möjlighet att arbeta någon annanstans än på arbetsplatsen. Det är dock naturligt att i samband med överenskommelsen diskutera frågan om möjligheter att arbeta på andra platser än just arbetsplatsen. Ytterst beslutas detta av arbetsgivaren.

    Precis som vid distansarbete har arbetsgivaren fortfarande ett arbetsmiljöansvar för arbetstagare med förtroendearbetstid.

  • Behövs skriftlig överenskommelse om förtroendearbetstid? (Uppdaterad: 15 oktober 2021 )

    Överenskommelsen bör vara skriftlig och kan träffas för begränsad tid, exempelvis årsvis, eller löpa tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid. Det bör också klargöras hur eventuell frånvaro, övertid och mertid ska hanteras. Om ekonomisk ersättning ingår i överenskommelsen, bör det även framgå vad som händer med ersättningen vid avslut eller uppsägning av förtroendearbetstiden.

    Arbetsgivaren bör strukturerat och löpande följa upp hur arbetstagaren använder sin förtroendearbetstid utifrån den överenskommelse som träffats.

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset