Hur görs den individuella riskbedömningen för en gravid arbetstagare?

Riskbedömningen bör innehålla en helhetsbedömning avseende risk för svår sjukdom (här får vaccination betydelse) men också risken för exponering av virus (se AFS 2007:5, ändrad genom 2018:7). Bedömningen ska ske i samråd med den gravida.

Tillfälliga åtgärder kring den gravidas arbetsmiljö kan behöva vidtas för att undvika risker även under tiden som riskbedömning och utvärdering av insatser pågår.

När det gäller risken för exponering ska arbetsgivaren:

• Undersöka om kvinnan i sitt arbete utsätts för viruset.
• Bedöma risken för exponering och annan skadlig inverkan på graviditeten som exempelvis bakomliggande ohälsa (oro etc.). Här ska hänsyn tas till art, grad och varaktighet av exponering. Detta kan variera beroende på om de personer den gravida har social kontakt med i sitt arbete kan förväntas vara vaccinerade. I bedömningen kan hänsyn även tas till om den gravida är vaccinerad.
• Avgöra vilka åtgärder som måste vidtas i samverkan med arbetstagaren. Arbetsmiljöverket förespråkar åtgärdstrappan där personlig skyddsutrustning är den sista åtgärd man tar till. I första hand beaktas vad man kan förändra i arbetsinnehåll, arbetssätt och den fysiska arbetsmiljön runt den gravida.

Om det inte är möjligt att undanröja eller minimera riskerna inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter ska arbetsgivaren vidta åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att erbjuda kvinnan andra arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta hemifrån. Eventuell omplacering inom ramen för detta arbete sker utifrån föräldraledighets- och arbetsmiljölagen och ska inte sammanblandas med 7 § anställningsskyddslagen.