Sedan den 1 juli 2025 finns nya bestämmelser i skollagen om skolbibliotek och skolsäkerhet. Många kommuner har ett huvudbibliotek och flera biblioteksfilialer. Enligt SCB:s statistik från juni 2025 fanns 230 biblioteksfilialer belägna på skolor. Det väcker frågor om i vilken utsträckning folkbiblioteksfilialer fortsatt får finnas integrerade i skolbyggnader eller i anslutning till skolenheter. Skolinspektionen kommer under våren 2026 att göra en granskning av hur skolhuvudmännen lever upp till bestämmelserna om bemannade skolbibliotek.

Nya bestämmelser

De nya bestämmelserna om skolbibliotek handlar om

• att alla elever som huvudregel ska ha tillgång till skolbibliotek, i första hand på den egna skolenheten
• att varje huvudman ska anta en biblioteksplan
• att skolbiblioteken ska vara bemannade.

De nya bestämmelserna om skolsäkerhet innebär bland annat att alla skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde till skolans område när verksamheten pågår. Skolan behöver till exempel ha:

• någon sorts skalskydd (skyltar, kodlås, passersystem)
• rutiner för att ta emot besök och andra behöriga.

Flera intressen kan behöva vägas samman

Kommunen behöver inventera hur elevernas tillgång till bemannade skolbibliotek ser ut. I första hand ska skolbiblioteket finnas i skolan. Då är det enklast att säkerställa att både bestämmelserna om bemannade skolbibliotek och skolsäkerhet uppfylls. Detta är viktigt att ha i åtanke då kommunen bygger nytt eller renoverar.

Det finns kommuner som har integrerade folk- och skolbibliotek och det kan finnas goda skäl att behålla denna lösning. Att bygga om kan innebära stora kostnader och sämre tillgång till bibliotekets tjänster. Det framgår av prop. 2024/25:160 Skolor mot brott att regeringens avsikt inte är att omöjliggöra samnyttjande av lokaler och ytor. Kommunen behöver avgöra hur eleverna kan ges tillgång till bemannade skolbibliotek under säkra förhållanden. Samtidigt behöver kommunen ta hänsyn till vad som är bäst vad gäller resursutnyttjande och allmänhetens tillgång till folkbibliotek.

När kommunen bygger eller renoverar skolor är det viktigt att förhålla sig till både bestämmelserna om elevernas tillgång till skolbibliotek och bestämmelserna om skolsäkerhet. Under den tid då ett skolbibliotek byggs om eller renoveras behöver elevernas tillgång till ett annat skolbibliotek eller folkbibliotek säkerställas.

Biblioteksplanen ska klargöra elevernas tillgång

Kommunen måste tydligt beskriva i biblioteksplanen hur eleverna i kommunen ges tillgång till skolbibliotek. Om det finns särskilda skäl för en annan lösning än ett skolbibliotek i skolans lokaler behöver det tydligt framgå.

”Varje huvudman ska i en biblioteksplan precisera hur ändamålet med skolbiblioteksverksamheten ska uppnås. En kommun eller en region kan anta en särskild skolbiblioteksplan eller beskriva skolbiblioteksverksamheten i den biblioteksplan som den ska anta enligt bibliotekslagen. Om skolbiblioteksverksamheten för en skolenhet tillhandahålls med stöd av särskilda skäl på annan plats än på den egna skolenheten ska även detta och de särskilda skälen anges i biblioteksplanen.” (Prop. 2023/24:164 Stärkta skolbibliotek, s. 32.)

Risk- och konsekvensanalys behöver göras

När det finns flera verksamheter i samma byggnad kan det väcka frågor om hur kommunen kan uppfylla bestämmelserna om skolsäkerhet. Det är också viktigt för kommunen att veta i vilken mån det är möjligt att samlokalisera verksamheter och samnyttja lokaler.

Kommunen ska alltså se till att det vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till skolan under tid då verksamheten pågår. Om det finns ett integrerat bibliotek i skolans lokaler eller på skolans område måste bibliotekets besökare ses som behöriga besökare.

Kommunen behöver göra en risk- och konsekvensanalys när skolan och andra verksamheter finns i samma byggnad och i de fall det finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Det är också viktigt för kommunen att veta i vilken mån det är möjligt att samlokalisera verksamheter och samnyttja lokaler.

Det behöver finnas rutiner som tydliggör hur biblioteksbesökare ska göra om de vill besöka biblioteket. Det kan handla om att besök ska anmälas på ett visst sätt, att besökare ska bära besöksbricka (med enbart texten ”Besökare") eller liknande.

Skolan måste också tydliggöra gränserna mellan det område som enbart disponeras av skolan och andra ytor som fler personer kan utnyttja.

Skolan behöver upprätta rutiner för att säkerställa elevernas säkerhet på de integrerade biblioteken. Man ska inte underskatta ”the Power of Hello”, att hälsa på och se alla biblioteksbesökare eller andra som kommer in i skolbyggnaden. Skolan behöver vidta åtgärder för att personer som vistas i biblioteket inte tar sig in i på den yta som skolan ensamt disponerar. Det kan vidare behövas åtgärder som syftar till att möjliggöra tillräcklig uppsikt och kontroll över passager mellan gemensamma ytor och skolans egna områden. Huvudmannen bör också begränsa möjligheterna för utomstående personer att fritt röra sig från angränsande ytor och gemensamma ytor in på enheterna.

Fem exempel om skolbibliotek och skolsäkerhet

SKR har tagit del av information från olika kommuner och med utgångspunkt i den presenterar vi fem exempel som rör integrerade folk- och skolbibliotek och skolsäkerhet, samt resonerar om hur kommunen kan tänka utifrån dessa. Under flera av nedanstående exempel kan samma typ av lösningar vara aktuella.

Utgångspunkten är skollagen (skolbibliotek, 2 kap. 24 a-24 d §§ skollagen och säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte, 6 a kap. skollagen) samt förarbetena prop. 2023/24:164 Stärkta skolbibliotek och prop. 2024/25:160 Skolor mot brott.

Det står inte mycket i förarbetena som kan utgöra ett stöd i tolkningarna. Det är först när Skolinspektionen har granskat huvudmännen som vi kan få ytterligare vägledning.

Exempel 1, gemensam entré till biblioteket och skolan

I kommun A finns en folkbiblioteksfilial som är integrerad med ett skolbibliotek. Biblioteket och skolan har en gemensam entré som leder till en ljushall. Från ljushallen finns en entré till biblioteket och en entré till skolan. Både eleverna och biblioteksbesökarna går över skolgården för att komma in i skolan respektive biblioteket.

SKR bedömer att det behövs en tydlig skyltning där det framgår att entrén är för biblioteksbesökare och bibliotekets personal samt elever och skolpersonal inom respektive verksamhet. Biblioteksbesökare och bibliotekspersonal är att betrakta som behöriga besökanden och får gå över skolgården till den gemensamma entrén.

Exempel 2, separat entré

I kommun B har skolan och det integrerade folk- och skolbiblioteket separata entréer, men för att komma in i biblioteket behöver biblioteksbesökare och bibliotekspersonal gå över skolgården.

SKR bedömer att det behövs en tydlig skyltning där det framgår att entrén är för biblioteksbesökare och bibliotekets personal. Biblioteksbesökare och bibliotekspersonal är att betrakta som behöriga och får gå över skolgården till entrén.

Samma gäller om det finns ett integrerat folk- och skolbibliotek med separat ingång till biblioteket från skolans tomtgräns. Det behövs en tydlig skyltning där det framgår att entrén är för biblioteksbesökare och bibliotekets personal.

Exempel 3, dörrar in till biblioteket från skolan

I kommun C finns en dörr från skolan in i det integrerade folk- och skolbiblioteket. Dörren är låst, men eleverna kan använda en personlig ”tagg” för att komma in i biblioteket. Så länge dörren går i lås när eleverna har passerat genom dörren så att inte biblioteksbesökare som inte är elever på skolan kommer in i skolan är detta en möjlig lösning.

I kommun D står bibliotekets dörr öppen in mot skolan för fritidshemmets barn och personal som besöker biblioteket. Bibliotekets personal har föreslagit att skolan ska sätta ett lås på dörren så att den går i lås när den stängs, för att förhindra obehöriga från att ta sig in i skolan den vägen.

SKR bedömer att det är viktigt att inga andra än elever och skolpersonal kan passera via dörrar i biblioteket in till skolan om det är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Här krävs lås på dörrar och ”taggar” eller liknande om det ska vara möjligt att gå från skolan in i biblioteket och vice versa utan att gå genom samma entré som övriga biblioteksbesökare.

Exempel 4, öppettider och meröppet

I kommun E finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Öppettiderna för allmänheten och eleverna överlappar. Biblioteksfilialen behöver kunna användas av till exempel förskolor, föräldralediga och pensionärer när verksamheten i skolan pågår.

Det innebär att personalen på biblioteket behöver ha uppsikt över de som är på biblioteket och vilka som är behöriga att vara där, det vill säga biblioteksbesökare och elever. För att skapa uppsikt kan utformningen av bibliotekets lokaler behöva ses över. Eventuellt kan besöksbrickor (med enbart texten ”Besökare") behöva införas.

En del bibliotek har s.k. meröppet, vilket innebär att kommuninvånarna har möjlighet att använda biblioteket även när det inte är bemannat. Under meröppet kan de låna eller lämna böcker och andra medier i självbetjäningsautomaten. Biblioteksbesökare kan också hämta reserverade böcker, studera och läsa tidningar, använda en lånedator eller det trådlösa nätverket. De kommer in i biblioteket med hjälp av sitt lånekort och de är därför att betrakta som behöriga besökare. Det är viktigt att biblioteksbesökare inte kan komma vidare in i skolan.

Exempel 5, biblioteksfilial i utkanten av skolgården

I kommun F finns ett integrerat folk- och skolbibliotek i en byggnad på skolgården där det i övrigt finns slöjdsalar, men biblioteket har en egen entré. Biblioteksbesökarna behöver gå över en del av skolgården för att komma in i biblioteket.

Det behövs en tydlig skyltning där det framgår att entrén är för biblioteksbesökare och bibliotekets personal samt elever och skolpersonal. Personalen på biblioteket behöver ha uppsikt över biblioteksbesökarna. För att skapa uppsikt kan utformningen av bibliotekets lokaler behöva ses över. Eventuellt kan besöksbrickor (med enbart texten ”Besökare") eller liknande behöva införas.