Elever och personal ska känna sig trygga och säkra i skolan. Du som huvudman, skolchef eller rektor behöver känna till flera regelverk kopplat till trygghet och säkerhet. En skola behöver också upprätta olika dokument och planer, till exempel en beredskapsplan, en plan mot kränkande behandling och olika handlingsplaner vid hot och våld. Skolan ska också arbeta löpande med trygghet- och säkerhetsfrågor. Den här sidan är tänkt att vara ett stöd i detta arbete.

Trygghet och studiero

I 5 kap. skollagen finns bland annat regler om arbetsmiljö, ordningsregler och disciplinära åtgärder.

Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygg­het och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förut­sättningar för eleverna att koncentrera sig på under­visningen. Huvudmannen ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett före­byggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero.

Disciplinära åtgärder

All personal på skolan behöver känna en säkerhet i både vad de ska göra för att upprätthålla trygghet och studiero och vad de kan och får göra när något händer som stör tryggheten och studieron på skolan.

Det ska på skolenheten bedrivas både ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero och ett arbete för att upprätt­hålla tryggheten och studieron.

Det finns särskilda bestämmelser som gäller skolpersonals möjligheter att omhänderta föremål eller att ingripa fysiskt, och även när det gäller möjligheten att vidta andra disciplinära åtgärder.

Det finns möjlighet att besluta om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering utanför den egna skolenheten, nekat tillträde till skolenheten, avstängning och omhänder­tagande av föremål, om åtgärden står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

• Disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. skollagen – juridisk vägledning, Skolverket Länk till annan webbplats.
• Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan – juridisk vägledning, Skolverket Länk till annan webbplats.

Skolregler och förväntans­dokument

Det ska finnas skolregler för varje skolenhet, för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet och för öppen fritidsverksamhet.

Skolreglerna ska innehålla skolgemensamma förhållningsregler som syftar till att upprätthålla trygghet och studiero. I skolreglerna ska det ingå en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna.

Rektorn ansvarar för att ta fram skolreglerna och besluta om dem. Hen ansvarar också för att det finns gemensamma rutiner och förhållningssätt för arbetet med att upprätthålla skolreglerna.

Rektorn ansvarar även för att ta fram ett förväntansdokument för sin skolenhet och informera elever och vårdnadshavare om innehållet.

Förväntansdokumentet ska innehålla:

1. information om innehållet i skolreglerna
2. information om skolenhetens gemensamma rutiner och förhållningssätt i arbetet med att upprätthålla skolreglerna
3. en påminnelse om vårdnadshavares ansvar.

Skolans kommunikation och samarbete med vårdnadshavare, Skolverket Länk till annan webbplats.

Mobiltelefoner

I grundskolan och motsvarande skolformer, fritidshemmet och öppen fritids­verksamhet ska elevers mobiltelefoner samlas in vid elevens skol­dags början och återlämnas vid elevens skoldags slut. Det finns möjlighet att göra undantag, till exempel om en mobiltelefon behövs som stöd för en elev.

Det ska för varje skolenhet finnas skriftliga rutiner för hanteringen av omhänder­tagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommu­nikations­utrustning. Rektorn beslutar om sådana rutiner.

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder, Skolverket Länk till annan webbplats.

Åtgärder mot kränkande behandling och diskrimi­nering

I 6 kap. skollagen finns regler om åtgärder mot kränkande behandling. I diskrimineringslagen finns regler om aktiva åtgärder mot diskriminering.

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering får inte förekomma i förskolor, skolor eller andra skollagsreglerade verksamheter. Verksam­heterna ska arbeta aktivt med att förebygga, förhindra och åtgärda kränkningar och trakasserier.

• Kränkande behandling, mobbning och diskriminering, Skolverket Länk till annan webbplats.
• Åtgärder mot kränkande behandling, Skolverket Länk till annan webbplats.

Kränkande behandling mot elever

All personal är skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling samt trakasserier (enligt diskrimineringslagen) och att se till att sådan behandling och sådana trakasserier hanteras.

All personal ska informera rektorn om ett barn eller en elev allvarligt eller upprepat har blivit utsatt för kränkande behandling av andra elever. Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av någon i personalen är skyldig att genast informera rektorn om detta. Rektorn måste i sin tur anmäla händelsen vidare till huvudmannen.

Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommit ska huvudmannen vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Plan mot kränkande behandling

Huvudmannen ska se till att det varje år, för varje särskild verksamhet, upprättas en plan mot kränkande behandling. Syftet med planen är att förebygga och förhindra kränkande behandling.

Diskriminering

Skollagen hänvisar till diskrimineringslagen där det finns bestämmelser om förbud med mera mot diskriminering i samband med verksam­heten. Skolan ska förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för både personal samt barn och elever, så kallade aktiva åtgärder.

Det är oklart om personalen endast ska informera rektorn om allvarliga eller upprepade trakas­serier/sexuella trakasserier. Det är däremot klart att när skolans personal får redan på att något hänt, som kan vara trakasserier eller sexuella trakasserier, är personalen skyldig att agera direkt.

Skolpersonal har en skyldighet att uppmärksamma och motverka, kränkande behandling samt trakasserier och sexuella trakasserier i samband med verksamheten och se till att sådan behandling och sådana trakasserier hanteras.

Ett agerande i direkt anslutning till exempelvis en observerad händelse kan vara tillräckligt för att uppfylla utrednings- och åtgärdsskyldigheten.

• Aktiva åtgärder mot diskriminering i förskola och skola, DO Länk till annan webbplats.
• Sexuella trakasserier, trakasserier och kränkande särbehandling (pdf) Länk till annan webbplats.

Förskolor och skolor ska löpande dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Denna dokumentation ersätter tidigare lagkrav på en specifik likabehandlingsplan. Det finns inget som hindrar att förskolan och skolan dokumenterar arbetet med aktiva åtgärder i skolans plan mot kränkande behandling.

Vad som ska dokumenteras framgår här.

Skolans dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering, DO Länk till annan webbplats.

Säkerhetsarbete i brotts­före­bygg­ande syfte

Sedan den 1 juli 2025 finns ett nytt kapitel (6 a) i skollagen om skolornas säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte. Den lagstiftningen komplet­terar den övergripande lagstiftningen om kommunernas brottsföre­byggande arbete (Lag om kommuners ansvar för brotts­förebyggande arbete, 2023:196).

Beredskapsplan för allvarliga vålds­situationer

Alla förskolor och skolor ska ha en beredskapsplan och ett löpande beredskapsarbete.

• Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer, Skolverket Länk till annan webbplats.
• Vägledning, Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan, Myndigheten för civilt försvar (pdf) Länk till annan webbplats.

CVE (Center mot våldsbejakande extremism) har tillsammans med SKR och ett antal myndigheter tagit fram en sida som samlar information och stöd från flera aktörer som på olika sätt arbetar förebyggande mot skolattacker.

Förebygg skolattacker, CVE Länk till annan webbplats.

Begränsat tillträde för obe­höriga personer

Alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde när verksamheten pågår.

Begränsa tillträde för obehöriga personer, Skolverket Länk till annan webbplats.

Skyldighet att polis­anmäla brott

Rektorn ska göra en polisanmälan om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av en elev i samband med skolverksamheten, om inte över­vägande skäl talar emot det.

Skyldighet att anmäla brott, Skolverket Länk till annan webbplats.

Undersöka och omhänderta väskor

Rektorn ges möjlighet att under vissa förutsättningar besluta att väskor eller andra föremål som elever har med sig till skolan får undersökas, exempelvis om det är befogat för att upprätthålla säkerheten.

Undersöka och omhänderta väskor och andra föremål, Skolverket Länk till annan webbplats.

Skyldighet att lämna uppgifter till brotts­bekämpande myndig­heter

Enligt en ny lag från april 2025 ska kommuner och regioner lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Uppgifterna ska lämnas på begäran eller eget initiativ och ska ge brottsbekämpande myndigheter bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott. Observera att rektorer också kan ha skyldighet att polisanmäla brott enligt 6 a kap. 10 § skollagen. Om en polisanmälan har gjorts enligt skollagen behöver inte samma uppgifter lämnas enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

Lag om att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndighet, SKR

Arbetsmiljö

Skolhuvudmannen har ansvaret för elevernas och personalens arbets­miljö i skolan. Arbetsmiljöarbetet behöver ske systematiskt och på flera plan. Det handlar om allt från brandsäkerhet till organisatorisk och social arbetsmiljö. En central del är att tillsammans med skyddsombud och elevskydds­ombud förebygga och hantera risker för hot och våld. För att detta arbete ska fungera krävs tydliga roller och ansvar. Kommunen har det yttersta ansvaret för säkerheten i skolmiljön, och Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att lagen följs.

Arbetsgivaren ska ha särskilda säkerhetsrutiner för det arbete som kan medföra risk för våld, eller hot om våld. Säkerhetsrutinerna ska följas upp och uppdateras vid behov. En del av säkerhetsrutinerna kan vara att man anger när arbetstagarna ska använda larmutrustning eller i vilka situa­tioner arbetstagarna inte ska arbeta ensamma.

Av läroplanerna framgår att skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö. Varje elev ska också visa respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.

• Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats. Arbetsmiljöansvar i skolan, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.
• Säkerhetsdialogen, Suntarbetsliv Länk till annan webbplats.
• Att förebygga hot våld och otillåten påverkan

Vid allvarliga hot och vålds­händelser

Allvarliga hot och våldshändelser ska rapporteras till Arbetsmiljö­verket enligt 3 kap. 3a § arbetsmiljö­lagen (AML). Detta ska ske snarast – inom 24 timmar.

Exempel på allvarliga hot och våldshändelser kan vara:

• ett hot om våld, om händelsen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, till exempel knivhot eller hot med skjutvapen
• mordhot som upplevs som allvarligt menat
• annat allvarligt hot eller våldshändelse mot medarbetare eller elev eller svårare fall av mobbning.

Anmäl arbetsskada, Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Angrepp mot tjänsteman

Av 17 kap. brottsbalken framgår att den som med våld eller hot om brottslig gärning angriper utbildnings­personal inom skolväsendet i dennes tjänsteutövning kan dömas för brottet angrepp mot tjänsteman. Detsamma gäller för den som angriper eller hotar en personal eller dennes närstående på något annat sätt om det medför lidande, skada eller annan olägenhet.

Om en medarbetare blivit utsatt för en hot och våldshändelsen som inneburit en arbetsskada, ska den anmälas till Försäkringskassan. Här anmäler arbetsgivaren arbetsskada till Arbetsmiljöverket (se länk ovan) enligt Socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 §.

Register­kontroll vid anställning

Nya regler gäller som innebär skärpta krav på registerkontroller vid anställning av personal i skolväsendet. Registerutdraget ska, utöver uppgifter i belastningsregistret, även ska omfatta vissa uppgifter i misstanke­registret. Registerutdragen ska omfatta flera brott än förut och de får inte vara äldre än sex månader när det visas upp.

Arbetsmiljö­brott

Arbetsmiljöbrott är brott enligt brottsbalken som uppstår när en arbets­givare uppsåtligen eller genom oaktsamhet åsidosätter arbetsmiljö­lagen, vilket leder till skada, sjukdom eller dödsfall för en arbetstagare eller elev. Ansvar kan utkrävas av fysiska personer (chefer) eller genom företags­bot, där företag, kommuner eller regioner kan dömas till att betala omfattande belopp.

Arbetsmiljöbrott, Åklagarmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kamera­bevakning

Kamerabevakningslagen kompletterar dataskydds­förordningen (GDPR) och reglerar när och hur till exempel kommuner och skolor får använda övervakningskameror. Alla som vill sätta upp en kamera som filmar människor behöver bedöma om bevakningen är förenlig med reglerna i kamerabevakningslagen och GDPR, samt undersöka om andra åtgärder kan vara tillräckliga för att skapa trygghet och säkerhet.

Det är viktigt att kamerabevakning inte används slentrianmässigt. Först måste man dokumentera vad som har hänt på den aktuella platsen, försöka med andra åtgärder och göra de övriga bedömningar som krävs för att bevakningen ska vara tillåten.

Från den 1 april 2025 behöver ingen längre ansöka om tillstånd i förväg hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Kommunen eller skolan ska själv göra intresseavvägningen mellan bevakningsintresset och den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Intresseavvägningen ska dokumenteras och den som bevakar ska även ha en förteckning med vissa uppgifter om den kamerabevakning man bedriver.

Bevakningsintresset måste fortfarande väga tyngre för att bevakningen ska vara tillåten.

• Nya kameraregler från den 1 april, IMY Länk till annan webbplats.
• Kamerabevakning och belysning, Brå Länk till annan webbplats.

Beredskap för kris och krig

Kommunen ska säkerställa att skolverksamheten kan upprätthållas vid en fredstida kris eller höjd beredskap. Om en oönskad händelse inträffar behöver det finnas en organisation, rutiner och planer som används för att underlätta hanteringen av händelsen.

Genom att ta fram kontinuitets- och krisplaner för olika scenarier kommer man långt. Kontinuitets­planer är till för att förebygga störningar i en verksamhet och som stöd för att utforma reservlösningar.

Krisplaner aktiveras vid en kris och ska användas som ett stöd för att snabbt kunna organisera arbetet, ta hjälp av checklistor och hitta lösningar

Kontinuitets- och krisplaner, Skolverket Länk till annan webbplats.

I följande lagar och förordningar finns regler som berör huvudmannen vid extra­ordinära händelser i fredstid, vid krig och krigsfara samt vid höjd beredskap.

Skollagen om extraordinära händelser i fredstid (29 kap. 29 §). Vid extraordinära händelser i fredstid, som har betydande inverkan på möjlig­heterna att under viss tid erbjuda utbildning, får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för att tillförsäkra barn och elever utbildning.

Förordning (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara med mera:

• om föreskriven utbildning (3 §)
• rätten att göra avvikelser från föreskrifter (4 §)
• om att kommunen ska prioritera barn till vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (4a §)
• om skolgång för elever i anpassade grundskolan (7 §)
• om att tillgodose behov av avkortad utbildning (8 §)
• att gymnasieskola och komvux ska fortsätta bedrivas (9 §)
• att kommun ska prioritera personal till förskoleklass eller grundskola (10 §)
• att länsstyrelsen kan besluta om omfördelning av resurser (11 §)
• att kommun och region planlägger inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (12 §)
• om behov av lokaler för skolverksamhet (13 §)
• om överklagande av beslut (16 §).

Lägesbild beredskap - kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet, Skolverket Länk till annan webbplats.

Se även lag och förordning:

• (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov
• (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (vilken är den som förordning 1991:1195 tar sin utgångspunkt från)
• (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap
• lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid (den så kallade pandemilagen).

Samman­fattning av dokumenta­tions­krav

Nedan sammanfattas de mest väsentliga kraven på dokumentation som behövs i arbetet för en trygg och säker skola, men det kan finnas fler krav bland annat utifrån lokala behov.

• Skolregler inklusive konsekvensplan
• Förväntansdokument
• Rutiner för omhändertagande av mobiltelefoner
  
• Plan mot kränkande behandling enligt skollagen
• Arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen (kan dokumenteras i planen mot kränkande behandling)
• Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer
• Olika beslut om undersökning av väskor och dylikt och om omhändertagande av föremål som inte lämnas tillbaka
• Säkerhetsrutiner, riskbedömningar och handlingsplaner enligt arbetsmiljölagen
  
• Dokumentation kopplat till kamerabevakning
• Kontinuitets- och krisplaner.