Området handlar om den kartläggning och indivudella studieplan och uppföljning som görs när en elev påbörjar en utbildning på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Film som illustrerar olika metoder och arbets­sätt

Filmen illustrerar olika metoder och arbetssätt i arbetet med kartläggning, individuell studieplan och uppföljning som prövats av medverkande kommuner och skolor i IMprove-projektet. Filmen är tre och en halv minut.

Syntolkad version av filmen bättre kartläggning, individuell studieplan och uppföljning Länk till annan webbplats.

Kartläggning

Arbetet i IMprove-projektet

Inom IMprove-projektet har kommuner och skolor arbetat med rutiner för hur och när en kartläggning görs, vem som gör den samt vilka delar kartläggningen ska fånga in och hur resultatet av kartläggningen når ut till undervisande lärare på ett effektivt sätt.

Exempel på arbetssätt och metoder som använts i IMprove

Lokala delprojekt lyfter exempelvis fram följande områden i arbetet:

Samordning av när arbetet med kartläggning ska genomföras

En del skolor har utvecklat sina rutiner för kartläggningen av elevernas kunskaper. Kartläggningen sker i samband med andra introduktionssamtal så att informationen som framkommer sprids till de som behöver den. På så vis vill man undvika att elever ska behöva svara på samma frågor flera gånger och eventuellt dubbelarbete.

Det har innefattat användning av en digital plattform för att tillgängliggöra resultaten från kartläggningen för lärare, arbetslag och andra som behöver den.

Nå ut med kartläggningen till alla som berörs

Kopplat till arbetet med att tillgängliggöra resultat från kartläggningen har fler skolor arbetat med rutiner för att få resultaten från kartläggningen att nå ut till arbetslag och alla som möter eleverna.

En del skolor har arbetat med ökad involvering av alla undervisande lärare för att de så tidigt som möjligt ska få en bild av elevernas kunskaper och förutsättningar och börjar bygga relationer med dem.

Kartläggningen som underlag i planeringen

Ökad kunskap och kompetens bland skolans personal om kartläggningen av elevernas kunskaper och hur resultaten kan användas i undervisningen har också varit en del i utvecklingsarbetet.

Det har till exempel skett genom att resultat från kartläggningar tagits upp och diskuterats i arbetslagsmöten och andra forum som underlag för organisering och planering av undervisningen.

Nya arbetssätt och metoder

En del skolor har prövat att intervjua elever under flera tillfällen utifrån ett utvecklat frågebatteri. Syftet är att få en bredare och mer holistisk bild av deras kunskaper, förutsättningar och behov. En del skolor har involverat fler professioner, såsom specialpedagoger, tydligare i arbetet med att kartlägga elevernas kunskaper. En skola har involverat en beteendevetare. Andra har tydligare involverat studie- och yrkesvägledaren i processen.

Det har även handlat om att säkerställa att det finns tillgång till ändamålsenligt språkstöd såsom modersmålslärare eller studiehandledare. Skolor som inte haft tillgång till modersmålslärare har arbetat för att skapa en god relation med tolkar som förbereds med material från Skolverket. Även en involvering av vårdnadshavare har utvecklats i delar av processen.

Film om arbetssätt kartläggning

I filmen berättar Kristinehamns kommun om sitt arbete med att utveckla kartläggningen. Filmen är cirka 6 minuter.

Stödmaterial från Skolverket

Skolverket har arbetat fram stödmaterial att använda i processen.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, Skolverket Länk till annan webbplats.

Individuell studieplan

Kommunerna i IMprove har arbetat med att utveckla och förbättra rutiner för upprättandet av den individuella studieplanen utifrån elevernas kunskaper, behov och mål.

Arbetet i Improve-projektet

Verksamheterna har arbetat med processer och arbetssätt för att göra studieplanen till ett levande dokument och därmed ett viktigt verktyg och stöd för elevernas progression.

Det har exempelvis handlat om:

Rutiner för när studieplanen upprättas

Satsningar har gjorts för att påskynda arbetet med att upprätta studieplanen så att eleven ska få en bra start på sin utbildning. Exempelvis har personal från introduktionsprogrammet träffat elever under vårterminen i årskurs 9 för att informera om utbildningen och påbörja arbetet med att utforma studieplanen redan då.

Verksamheter har även utvecklat nya arbetssätt med exempelvis intervjuer med elever som ska övergå till ett introduktionsprogram, där mål på kortare och längre sikt är en viktig del. De nya rutinerna har medfört att en första plan funnits på plats vid skolstart och eleverna har ganska omgående kunnat börja studierna. På så vis har de upplevt större meningsfullhet med studierna, vunnit undervisningstid och i förlängningen ökat sina chanser att nå betyg.

Utveckling av innehållet i planen

För att stödja arbetet med att skapa sammanhållna studievägar har en del verksamheter fokuserat på att levandegöra innehållet i den individuella studieplanen. De har till exempel fört in information om elevens långsiktiga mål och även utformat planer som sträcker sig över längre tidsperioder för att stegvis tydliggöra vägen mot målet. Dessa ses sedan över regelbundet och revideras löpande. Detta bidrar till att planen blir ett levande dokument för både elever och personal.

Studieplanen mer central i elevhälsoarbetet

Verksamheter utvecklat planerna så att de innefattar mer information om elevers behov av stöd vilket möjliggjort för elevhälsa och arbetslag att främja elevernas mående på ett bättre sätt.

Elevdelaktighet och involvering av fler professioner

En del kommuner och skolor har arbetat med att säkerställa elevdelaktigheten vid upprättandet av studieplanerna genom nya arbetssätt, såsom intervjuer och språkstöd vid behov.

Det har även handlat om att involvera fler professioner med olika uppdrag och kompetenser för att få med fler perspektiv i utformningen av studieplanerna. Det har exempelvis handlat om att förutom mentor involvera specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare och även arbetslagsledare. På så vis har planerna på ett bättre sätt svarat mot elevers förutsättningar.

Rutiner för att tydliggöra studieplanen för elever och personal

En del verksamheter har arbetat med att skapa en större medvetenhet om den individuella studieplanen genom att regelbundet använda den som utgångspunkt i olika samtal med elever. Exempelvis har en skola infört en rutin där mentor varje månad visar studieplanen i sina elevsamtal. Mentorn diskuterar den då med eleverna för att ge dem full insyn i sin skolgång, i planering framåt och sin egen utveckling och progression.

Det har även handlat om att tillgängliggöra den för elever, personal och vårdnadshavare genom att utveckla formatet och göra den digital. Verksamheter har även arbetat med att koppla individuella studieplanerna till den individuella vägledningen samt gruppvägledning.

Uppföljning

Inom IMprove har satsningar påbörjats för att på olika sätt förbättra uppföljningen av elevers progression inom introduktionsprogrammen och dess koppling till organisationens systematiska kvalitetsarbete.

Arbetet i Improve-projektet

Inom projektet har ett gemensamt uppföljningssystem tagits fram för att stödja uppföljningsarbetet. Den består av fyra delar med indikatorer kopplade till:

1. elevers bakgrundsinformation och utgångsläge
2. uppföljning av utgångsläge
   
3. elevers upplevelse av utbildningen och undervisningen
   
4. organisatoriska aspekter inom introduktionsprogrammen kopplade till utvecklingsarbetet inom projektet.
   

Exempel på arbetssätt och metoder som använts i IMprove

Utöver det gemensamma arbetssättet och systemet har verksamheterna inom IMprove även utvecklat uppföljningsarbetet genom:

Tydligare strukturer och rutiner

En del verksamheter i IMprove har arbetat med att utforma tydligare strukturer och rutiner för uppföljning av den individuella studieplanen. Detta genom särskilt utsedda funktioner eller team, till exempel heltidsmentorer eller mentor och studie- och yrkesvägledare.

Verksamheter har även arbetat med att utveckla en tätare och mer intensifierad uppföljning av elevers utveckling och målen i den individuella studieplanen.

En del verksamheter har arbetat med att involvera fler professioner eller arbetslag i uppföljningen av de individuella studieplanern. Syftet är att i ett tidigt skede uppmärksamma olika stödbehov.

Verktyg för uppföljning av elevers kunskapsprogression

För att göra informationen mer tillgänglig har en del verksamheter arbetat med att, via de elevrapporteringssystem man har, följa upp elevers progression stegvis och koppla det till elevernas mål på både kortare och längre sikt. Exempelvis har verktyg och rutiner utformats för att göra veckovisa uppföljningar av elevers progression i arbetslag eller elevhälsoteam för att stödja dem mot sina mål.

I verktygen finns information som ger en enklare överblick över elevernas utveckling. Det kan vara i form av exempelvis färgkodade fält som indikerar om resultaten är i linje med kursmål samt även andra centrala indikatorer som närvaro. Informationen används som ett underlag i det förebyggande arbetet. Det ger goda möjligheter för skolan att skyndsamt göra ändringar i undervisningen eller rikta olika stödinsatser till individer, grupper eller klasser.

Verktyg och rutiner för att följa resultat kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamheter har arbetat med att följa upp fler indikatorer i det systematiska kvalitetsarbetet kopplade till de individuella studieplanerna för introduktionsprogrammen. Det har handlat om information om bakgrundsindikatorer från kartläggningar eller överlämnade underlag. Det har även innefattat fler indikatorer kopplade till elevernas kunskapsutveckling samt elevernas mål i den individuella studieplanen på kortare och längre sikt.

Verksamheter har även utvecklat nya arbetssätt för att få information. Ett exempel är intervjuer för att följa upp elever som gått vidare från introduktionsprogrammet och gymnasieskolan för att få information om deras sysselsättning.

Det har även handlat om att skapa tydliga strukturer för att involvera lärare, arbetslag och elevhälsopersonal i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan ske genom exempelvis regelbundna dialoger kopplat till uppföljning av de individuella studieplanerna.

Utveckling av digitalt systemstöd för det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamheter har påbörjat ett arbete med att utveckla informationen kopplad till introduktionsprogrammen i befintliga administrativa system. Syftet är att skapa mer lättillgängliga underlag att använda i det systematiska kvalitetsarbetet.

En verksamhet påbörjat en modell för att följa resultat inom introduktionsprogrammen i det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkten har varit i indikatorer som prövats inom IMprove-projektet. Det möjliggör för skolan att till exempel tillgå underlag för att analysera hur utbildningen fungerar inom de olika programmen samt för olika elevgrupper.

Indikatorerna innefattar information om bakgrundsfaktorer; studieresultat och mål i den individuella studieplanen samt indikatorer kopplade till elevers upplevelse av engagemang i sin utbildning och skolarbetet.

Studieplanen behöver vara ett levande dokument

För att den individuella studieplanen ska fungerande stödjande för elevens väg mot målen behöver den vara ett levande dokument och följas upp och revideras vid behov. Det behöver finnas rutiner för att följa upp elevernas utveckling utifrån både lärande och hälsa, för att se om det behöver göras ändringar i studieplanen. Den individuella studieplanen utgör utgångspunkt i den fortlöpande bedömningen. Utifrån den kan lärare och rektorer planera, följa upp, utvärdera och utveckla både utbildning och undervisning.

Tips för en fungerande uppföljning

• Täta uppföljningar av elevers kunskapsprogression och helhetsutveckling
• Revidering löpande vid behov
• Tydligt uppdrag och organisatoriskt utrymme för att följa upp
• Digitalt verktyg i uppföljningsarbetet så att alla berörda har tillgång till informationen
• Involvera olika professioner i uppföljningen för att få en heltäckande bild