Publicerad: 6 maj 2019

Normkritiskt arbete har gett resultat

På högstadieskolan Järvenskolan Tallås i Katrineholm utgår arbetet från ett normkritiskt perspektiv. Det har lett till att skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat har minskat. Ambitionen är att arbetssättet ska spridas till alla skolor i kommunen.

I likhet med många andra kommuner skiljer sig skolresultaten i Katrineholm mellan flickor och pojkar, och flickorna lyckas generellt bättre. Men skillnaderna har minskat på senare år. Arijana Bajric-Gredelj, verksamhetsutvecklare i kommunen, berättar att skillnaden har minskat i årskurserna 7, 8 och 9. De är som högst i årskurs 6 och som minst i årskurs 7.

Genom analys av kommunens skolresultat kan hon konstatera att Järvenskolan Tallås står för den största förbättringen. Det är den skolan i kommunen som arbetat normkritiskt under några år.

Högre meritpoäng och en bättre skolmiljö

Susanna Silow är lärare på Järvenskolan Tallås. En skola med cirka 550 elever. Hon berättar att personalen upplever att det har blivit en lugnare skolmiljö och bättre studiero i klassrummen sedan det normkritiska arbetet påbörjades, och att meritpoängen 2018 innebar en tydlig förbättring. Pojkarnas resultat har närmat sig flickornas, utan att flickorna har försämrat sina.

Susanna Silow säger också att de nyanlända eleverna höjer skolans resultat, förutom i svenska som andraspråk. Samtidigt märker hon att det förekommer en del fördomar gentemot dessa elever och att det är något för skolan att arbeta med.

– Det är minst lika viktigt som genus när det gäller det normkritiska perspektivet. Skolan har breddat perspektivet till att handla om likabehandling och att arbeta intersektionellt. Många elever som är medvetna om HBTQ kan vara omedvetna när det gäller etnicitet, säger hon.

Flickor och pojkar bemöts olika

Susanna Silow är en av de mest insatta på skolan i normkritiskt förhållningssätt men det händer att även hon bemöter eleverna olika beroende på könstillhörighet. Hon ser också ett samband mellan olika bemötande av flickor och pojkar och skillnader i skolprestationer.

Hon framhåller att det är en utmaning att få syn på sitt eget bemötande av eleverna i förhållande till deras könstillhörighet. Observationer är exempel på en metod som kan användas.

– Vi har gjort observationer och klassrumsbesök. Vi har haft uppgifter att observera oss själva, om vi bemöter pojkar och flickor olika. Men det är svårt att se sig själv. En enkel taltidsobservation skulle vara bra, säger hon.

Viktigt att rektorn är drivande

Järvenskolan Tallås rektor Magdalena Norin säger att en av styrkorna är att all personal är med i arbetet och att hon som rektor tydligt visar att det normkritiska arbetet är viktigt.

– Även om jag inte till fullo förstod i början fick det inte synas att jag inte fattade. Men sen har jag börjat förstå varför. Det är viktigt att det inte syns om man vacklar, när man ska övertyga andra, säger Margareta Norin och tillägger att hon nu är helt övertygad.

Magdalena Norins säger att det är viktigt att få in det normkritiska arbetet i ordinarie arbete och organisation, och att behövs stöd från rektor. Till exempel tid behöver lärare tid avsatt i tjänsten för arbetet inledningsvis.

– Det handlar om ett förhållningssätt. Det är viktigt att öka kunskaperna om normkritik på skolan och att det är ett arbete som måste få ta tid, säger Magdalena Norlin.

Och Susanna Silow håller med. Att hon och en lärare till fick tid avsatt för detta var en framgångsfaktor när arbetet inleddes. Idag har skolan implementerat arbetet i vardagen.

Susanna Silow och Magdalena Norin ser att arbetet för att förbättra skolresultaten också måste ha fokus på att kompensera för föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det handlar till exempel om att utveckla ett rikare språk, att tala om texter och explicit undervisa om genrer. Susanna Silow konstaterar att flickorna oftare har en stark språklig förmåga.

– Flickorna kan ofta utveckla sina svar eftersom de tränats i att vara verbala på ett annat sätt, vilket också kan leda till högre betyg. Läslyftet som skolan har arbetat med kan kompensera för bland annat föräldrarnas utbildningsnivå, säger hon.

Eleverna upplever skillnader

Eleverna på Järvenskolan Tallås beskriver sin skola som trygg. De upplever att eleverna i just deras klass får vara hur de vill, att de kan känna sig bekväma och inte behöver vara och se ut på ett visst sätt. Men de upplever, trots det normkritiska arbetet, att förväntningarna på killar och tjejer ser olika ut.

– Det är mest förväntningar på tjejer. De ska vara de smarta och ha bra utbildning senare. Det är oftast killar som kommer sent eller gör något man inte får. Det är lite olika regler för tjejer och killar. Tjejer som inte gör det som förväntas får större uppmärksamhet, säger en elev.

Eleverna upplever att flickor tänker mer på framtiden och känner mer ångest över att välja gymnasieskola, medan pojkarna inte är stressade över framtiden. De tänker att flickor känner mer press att uppnå goda skolresultat, press som kommer från dem själva, kompisar, familj, skola och samhället i stort.

Eleverna är positiva till att skolan arbetar normkritiskt, men tycker att det börjar bli lite ”uttjatat”.

– Bra att vi tar upp det och påminns om att det är viktigt att se på olika sätt. Vi kommer alltid ha med oss det, men det är lite uttjatat. Vi fattar ju att det är så. Fast vissa kanske inte fattar och då är det bra.

De säger att det normkritiska perspektivet innebär att det är tillåtet att vara den man vill vara utan begränsningar. Mest upplever eleverna att det mest lyfts inom SO-ämnena, till exempel hur ofta kvinnor och män förekommer i litteratur och läromedel och hur de beskrivs.

Inte ”grönt” förrän alla lyckats

I kommunplanen för åren 2015-2018 fanns det övergripande målet: Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat. Detta framgår även av skolplanen som särskilt lyfter läsningens betydelse.

Johan Söderberg, ordförande i bildningsnämnden, betonar värdet av skolplanen, att kommunen har identifierat betydelsen av att satsa på matematik och språk, dels på grund av brister i resultaten, dels på grund av betydelsen för resultaten i andra ämnen. Han berättar att kommunen har ett jämställdhetsintegrerat styrsystem där resultaten markeras med grön, gul och röd färgkodning. För att resultatet ska bli grönt måste både pojkars och flickors meritvärden ha förbättrats.

Ambitionen att alla skolor ska vara med

Initiativet till det normkritiska arbetet kom från utbildningsförvaltningen, men att det var Järvenskolan Tallås som aktivt valde att börja arbeta med detta perspektiv.

– Vi började med Machofabriken, ett material som vi presenterade i skolorna. Då nappade Järvenskolan Tallås och sen har de byggt på det själva, säger förvaltningschefen Helene Björkqvist.

Johan Söderberg berättar att de förtroendevalda i nämnden har utbildats och gjort samma övningar som eleverna på Järvenskolan Tallås för att få normkritiska ”glasögon”.

– Det är viktigt att börja med sig själv och de egna värderingarna, säger han.

Han konstaterar att kommunens ambition är att det normkritiska arbetet ska spridas till alla kommunens skolor och sträcka sig från förskola till gymnasieskola.

För att möjliggöra detta finns det jämställdhetssamordnare på alla skolor. Förvaltningen stödjer det normkritiska arbetet genom att de har en processledare/strateg som träffar och stöttar jämställdhetssamordnarna.

– Det är viktigt att hålla ut – inte bara ge upp om det inte ger resultat direkt. Inte släppa, utan våga prioritera i trängseln, till exempel kan jämställdhet och digitalisering hänga ihop, säger förvaltningschefen Helene Björkqvist.

Texterna bygger på intervjuer gjorda av Åsa Ernestam, utredare SKL.

Fakta

Katrineholm kommun

Invånare: 34 195

Antal elever F-9: 4134

Antal barn i förskolan: 1824

Källa: SCB och Skolverket

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKR:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot