Publicerad: 18 december 2019

Samarbete viktigast för digitaliseringen

Samarbete mellan pedagoger och teknikexperter är avgörande för digitaliseringen. Det intrycket får man i Västerås stad. Den centrala IKT-enheten pratar ivrigt om samverkan inom kommunen och mellan kommuner. Och efterlyser en nationell myndighet som samordnar resurser.

Åsa Eriksson, utvecklingsledare inom IKT Västerås stad

Åsa Eriksson, utvecklingsledare inom IKT Västerås stad. Foto: Roland Cox

‒ Varenda kommun sitter och uppfinner hjulet, säger Mikaela Johansson, tillförordnad utvecklingschef.

Snart bär det av till Södertälje. Västerås ska titta på hur den kommunen jobbar i en Microsoft-miljö.

‒ Sundsvall har ett jättebra tänk och är långt framme i sin digitaliseringsresa, säger Åsa Eriksson om en annan kommun man tittar på.

Hon jobbar på den centrala IKT-enheten i Västerås barn- och utbildningsförvaltning. Nio personer ägnar sig där åt att utveckla och underhålla skolornas digitalisering, från förskola till vuxenutbildning.

‒ Vi kan till exempel jobba ihop med andra kommuner och leverantörer för att bygga om något av hänsyn till dataskyddsförordningen. Partnerskap är jätteviktigt, säger Åsa Eriksson, utvecklingsledare, som ”kommer från den tekniska sidan”.

Mer samarbete och gemensamma standarder

Både hon och kollegan Mikaela Johansson, tidigare lärare och rektor, skulle önska sig ännu mer av organiserat samarbete och standarder.

Skolverket kommer med direktiv om digitala prov, men erbjuder ännu ingen generell teknisk lösning. Våren 2019 blir delar av de nationella proven digitala och eftersom det ännu inte finns någon nationell IT-tjänst att använda behöver skolhuvudmännen lösa det här på egen hand. Vad som finns är en vägledning med vilka krav som gäller och exempel på lösningar.

Tills vidare gör folket i Västerås som lärare och skolor alltid gjort ‒ man ringer upp någon ort eller skola där de verkar jobba smart, och bokar in ett besök.

Västerås ingår också i lite mer organiserade utbyten, bland annat med tre andra mälarstäder: Strängnäs, Eskilstuna och Enköping.

Lärplattform

Västerås använder delar av en lärplattform kopplad till ett registersystem, där man kan lägga till moduler så att lärare, elever och föräldrar hittar schema, lovdagar, skolmat, omdömen, uppnådda mål, med mera, och eleverna kan lämna in arbetsuppgifter här. Det går att använda bloggar, chattar, enkäter, göra frånvaroanmälan, ansöka om ledighet och mycket annat.

Men om en elev flyttar till en annan kommun med en annan plattform, hur går det då med deras information, undrar kollegerna i stadshuset.

‒ Det talas i GDPR om att man ska äga informationen om sig själv. Men om den finns på många olika platser, hur ska man då kunna hantera den, säger Mikaela Johansson.

Från vänster, Åsa Lundkvist, Mikaela Johansson och Åsa Eriksson jobbar med att förse Västerås skolor med rätt utrustning och att samla in erfarenheter från golvet.

Från vänster, Åsa Lundkvist, Mikaela Johansson och Åsa Eriksson jobbar med att förse Västerås skolor med rätt utrustning och att samla in erfarenheter från golvet. Foto: Roland Cox

Beroende

Kollegerna betonar å ena sidan vikten av ett nära samarbete med leverantören när program utvecklas. Å andra sidan att det uppstår ett beroende. Här skulle ett starkare samarbete i offentlig sektor stärka.

‒ Tänk om vi skulle ena oss, vilken enorm kund vi vore tillsammans. Vilken press det kan sätta på leverantörer, på integrering mellan system, säger Mikaela Johansson och får medhåll av förvaltningens chef Åsa Lundkvist:

‒ Vilken effektivitetsvinst i hela kommunsverige, både i pengar och andra resurser.

Samverkan och digilådor

IKT-kollegerna beskriver också det utbyte man har internt, det kollegiala lärandet. Där ingår bland annat särskilt intresserade och tekniskt kunniga lärare, digipedagoger, lärcoacher, samt särskilda utvecklare och ett antal renodlade tekniker.

Kommunen satsade på en-till-en för ett tiotal år sedan. Idag har de nära 23 000 eleverna 8 000 Ipads, 6 500 Mac-datorer och 3 500 pc-datorer i en blandad miljö. Från femman har alla tillgång till en enhet.

Förskolorna kan få låna digilådor med programmeringslek, små robotar och annat. Som ”betalningsmedel” får de i gengäld lämna en utvärdering till en utvecklare inom förskolan.

Lärare hjälper varandra, träffas i forum. Det finns en dela-kultur. Förskolorna ordnar regelbundet en mässa där de utbyter erfarenheter.

‒ Lärare bjuder in till varandras klassrum och visar hur de gjorde, hur eleverna reagerade, om det var roligt, om det var lätt.

Mikaela Johansson, fd rektor och tf utvecklingschef på IKT-enheten Västerås stad

Mikaela Johansson, fd rektor och tf utvecklingschef på IKT-enheten Västerås stad. Foto: Roland Cox

Inspirerar och bromsar

IKT-enheten samlar in erfarenheter och ska se till att utbildningar ordnas, att ge inspiration. Och bör ha is i magen.

‒ Vi har ganska hård press utifrån verksamheten, från lärarna och andra. De vill ha den eller den appen eller något annat verktyg. Vår uppgift blir att bromsa lite grann och tänka på vilket det verkliga behovet är, säger Mikaela Johansson.

‒ Det går snabbt, det kommer nytt. Förlagen och företagen skapar apparna och riktar sig ofta direkt till användarna.

Strategi kommer

Köplusten väcks. IKT-enheten försöker analysera och utvärdera, gör årliga planer och skriver nu en flerårig strategi.

‒ Vi vill ha en kreativ miljö där lärare och elever testar sig fram. Det handlar om transformerat lärande, att man gör saker med datorn som man inte kunde göra tidigare. Vi behöver se till att upphandlingarna går rätt till, och att rätt saker köps in, säger Mikaela Johansson.

Hon tror inte att digitaliseringen i första hand kommer att användas för rationaliserad undervisning och ekonomisk besparing, annat än via enklare administration. Det handlar främst om att förbereda för vuxenlivet genom rätt kunskaper och färdigheter.

Snabbare och snabbare

Den tekniska utvecklingen går rasande snabbt och accelererar. IKT-kollegerna skämtar om att det vi idag upplever som snabbrörligt kommer att verka långsamt om några år.

Nu har man till exempel börjat titta på VR (virtual reality) och AR (augmented reality), tekniker där 3D-filmer kombineras med kunskapsinnehåll.

‒ Du kan åka med en blodcell in i kroppen och laga sår, som vi gjorde härom veckan. Vi står på tröskeln till något nytt hela tiden. Vi vet inte vad det kommer att innebära för våra elever i klassrummen, funderar Mikaela Johansson.

Åsa Lundkvist, direktör för Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås stad

Åsa Lundkvist, direktör för Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås stad. Foto: Roland Cox

Teknik för samarbete och välfärd

‒ Precis som i all undervisning så ingår också samarbete med andra, att våga prova och analysera också när man jobbar med digitala verktyg, säger hon.

Industristaden Västerås har fött företag som HM och ABB. Det har betydelse för skolan, menar kollegerna. Om inte annat så behöver eleverna komma ut i praktik och inte minst se digital teknik i verkligheten, att den finns överallt.

Åsa Lundkvist, chef för Barn- och utbildningsförvaltningen:

‒ Om vi kan få ut elever inom vården kommer de att se att man arbetar mycket digitalt där också. Det är bra för våra ungdomar att se att teknik inte bara är något hårt, utan kan användas för människors välbefinnande.

Artikeln är skriven av Roland Cox

Informationsansvarig

  • Tilsith Lacouture
    Projektledare
  • Annika Agélii Genlott
    Processledare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!