Publicerad: 14 januari 2020

Samverkan

Här finns statistik och diagram om hur kommuner svarat att de samverkar med varandra och i vilken form.

Samverkan miljö, hälsoskydd och livsmedel

Enligt enkäten var det 124 kommuner (60 % av de svarade kommunerna) som samverkade med andra kommuner inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet den 1 januari 2019.

Samverkan sker i störst omfattning genom avtalssamverkan (65 av 123 svarande kommuner). Gemensam nämnd kommer på andra plats. I svarsalternativet ”annat samarbete” är regional miljösamverkan vanligast förekommande.

Samverkansformer

Avtalssamverkan är den snabbast ökande samverkansformen. De senaste åren har många kommuner valt att ingå avtalssamverkan i syfte att klara tillsynsuppdraget.

SKR har 2019 tagit fram ett underlag med juridiska förutsättningar för att upprätta interkommunal avtalssamverkan, samt en sammanfattande skrift om förutsättningarna för avtalssamverkan.

Kommunerna i tabellen har godkänt att vi publicerar deras svar och kommunnamn från enkäten 1 januari 2019. Det är fler kommuner som samverkar än vad som framgår av tabellen.

Kommuner som samverkar enligt enkät 1 januari 2019

Samverkan utifrån kommunstorlek

Resultatet visar att avtalssamverkan är vanligast i kommuner med befolkningsstorlek 10 001-20 000, samt 10 000 eller färre invånare (21 + 22 st). Det är flest små kommuner (10 000 eller färre invånare) som har gemensam nämnd (16 st). I ”annat samarbete” ingår exempelvis miljösamverkan.

SKR tycker att det är positivt att fler och fler av landets mindre kommuner avtalssamverkar i syfte att stärka sin tillsynskapacitet. Andra samarbetsformer är viktiga för kommuner för att utbyta erfarenheter över kommungränserna, i syfte att likrikta tillsynen. Miljösamverkan räknas inte som en kapacitetshöjande form av samverkan utan är mer en fråga om kompetenshöjande samarbete.

Handläggningskostnad och samverkan

Resultaten tyder på att kommuner som samverkar är bättre på att finansiera sin tillsyn. Kommuner som samverkar har högre handläggningskostnad per timme, både inom miljötillsyn och livsmedelskontroll, jämfört med kommuner som inte samverkar.

Inom miljöbalkens område är det fler kommuner med formell samverkan som har handläggningskostnad över 1000 kronor per timme (23%, 6% och 9%), jämfört med andelen kommuner i samma spann som inte har formell samverkan (15%, 10% och 2%).

Samma trend finns hos kommuner med formell samverkan inom livsmedelskontrollen (26%, 26% och 30%), jämfört med de utan formell samverkan (20%, 18% och 23%).

En anledning kan vara att större kommuner och samverkansorganisationer får ut mer handläggningstid av en handläggare, samtidigt som det finns möjlighet att fördela de gemensamma kostnaderna på fler personer. Detta leder till att en högre grad av specialisering är möjlig, utan att handläggningskostnaden per timme stiger oproportionellt.

Informationsansvarig

  • Tove Göthner-Tideman
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!