Publicerad: 1 juni 2020

Indexjustering av avgifter i taxan

För att handläggningskostnaden per timme ska följa kommunens kostnadsutveckling kan en årlig indexuppräkning göras. Här beskriver vi hur du gör.

Förslaget nedan kan användas i exempelvis taxor enligt miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Observera att indexuppräkning enbart kan göras utan nytt beslut i kommunfullmäktige om beslutet om respektive taxa stödjer sådan indexuppräkning.

Bakgrund

Kommunala taxor med avgifter inom miljöbalkens, livsmedelslagens och plan- och bygglagens områden ska beslutas av fullmäktige. Nämnder ska sedan tillämpa taxorna enligt den lydelse och med de belopp som fastställts av fullmäktige.

Ibland kan det finnas ett behov av att göra ändringar av avgifterna i taxan som en anpassning till rådande kostnadsläge, utan att det finns någon politisk ambition att exempelvis förändra grunderna för beräkningen av avgifterna. Kommunen kan då vilja göra denna förändring utan att fullmäktige ska behöva fatta detta beslut. I det fallet kan det vara bra att använda indexuppräkning av taxan.

Mot denna bakgrund presenteras här de dels de rättsliga förutsättningarna för indexuppräkning i taxor som beslutas av fullmäktige och dels exempel på hur taxebestämmelser om indexuppräkning kan utformas, med tillhörande förklaring.

Varför använda indexjustering av avgifter i taxor?

Den grundläggande tanken bakom att tillämpa indexjustering är att priset för en vara eller en tjänst ska följa utvecklingen av det index som priset har knutits till. På så sätt kan ett pris som är bestämt till ett visst belopp följa exempelvis den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället eller inom en viss sektor.

Fördelarna med att använda indexjustering av avgifter i kommunala taxor är att det innebär dels en minskad administration och dels att avgifterna i taxan kommer att följa utvecklingen av de kommunala kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten.

Indexjustering kan däremot inte kompensera för extraordinära, lokala, kostnadsökningar eller -minskningar. Då behöver själva avgiften (priset) ändras genom beslut av fullmäktige.

PKV lämpligt index för kommunala taxor

Vid indexjustering bör det index väljas som bäst återspeglar kostnadsförändringar för aktuell verksamhet. Det förekommer att man använder förändringen av konsumentprisindex, KPI, för att indexjustera avgifter i kommunala taxor. Detta bedöms som mindre lämpligt eftersom KPI mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige.

Utvecklingen av kommunernas kostnader skiljer sig typiskt sett från den allmänna prisutvecklingen och därför publicerar SKR sedan ett antal år ett prisindex för kommunal verksamhet, PKV.

Indexet är avsett att användas av kommunerna som underlag vid beräkning av kostnadernas utveckling i fasta löner och priser. PKV tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris.

PKV är därför mer lämpligt än KPI som grund för indexjustering av avgifter i kommunala taxor.

Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)

Så fungerar PKV som index

PKV tas fram av SKR:s avdelning för ekonomi och styrning för att kunna beräkna sektorns volymutveckling. Det uppdateras vid varje ny skatteunderlagsprognos, cirka 5 gånger per år. Eftersom det är en prognos för utvecklingen av kostnaderna kan indexet förändras för innevarande och kommande år. För att underlätta indexuppräkning av till exempel avgifter vid årsskiften, så finns PKV från oktober publicerat årligen på hemsidan.

Att använda indexjustering i de egna taxorna

Om de kommunala nämnderna vill tillämpa indexjustering av de avgifter de tar ut enligt taxa måste fullmäktige ha fattat beslut om detta. Principerna för hur indexjustering ska ske måste således finnas intagna i den taxa med avgifter som gäller för det aktuella området.

Tanken bakom indexjustering bygger på möjlighet till kontinuerlig anpassning av ett grundpris till en viss kostnadsutveckling. Därför innehåller SKR:s taxeunderlag förslag om att beslutet om indexjustering delegeras till respektive ansvarig nämnd.

En taxebestämmelse om indexjustering bör, mot bakgrund av Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 april 2018 i mål nr M 4452-17 innehålla följande komponenter:

  • grundavgifternas storlek alternativt principerna för hur de ska räknas fram,
  • vilket basår som är utgångspunkt för justeringen,
  • vilket index som ska användas för justeringen, och
  • med vilket tidsintervall som justeringen får/ska ske.

Exempel på utformning av taxebestämmelse om indexjustering

Nedan ges ett exempel på hur en taxebestämmelse om indexjustering av avgifter kan utformas.

Alltid

Avgiftsbeloppen i denna taxa är bestämda med utgångspunkt från kostnadsläge och Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) oktober månad året före det år taxan börjar gälla.

Alternativ 1

X-nämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) därefter besluta att höja avgiftsbeloppen (fasta avgifter och timavgifter) med den procentsats för PKV som är publicerad på SKR:s webbplats för oktober månad året före avgiftsåret.

Alternativ 2

X-nämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) därefter besluta att justera avgiftsbeloppen (fasta avgifter och timavgifter) med den procentsats för PKV som är publicerad på SKR:s webbplats för oktober månad året före avgiftsåret.

Räkneexempel

Indexuppräkning innebär att föregående års belopp multipliceras med (1+indexförändringen). Vid en flerårig uppräkning sker multiplikationen med (1+PKV1)x(1+PKV2) och så vidare.

Informationsansvarig

  • Michael Öhlund
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!