Publicerad: 27 november 2019

Statistik om besöksnäringen

Turismen är idag en av Sveriges basnäringar. Det finns ett ökat behov av statistik som ger en bild av besöksnäringen och dess effekter i samhället.

SKR vill på olika sätt bidra till att kommuner och regioner får verktyg för att utifrån sina behov kunna följa upp sin egen verksamhet och näringens utveckling. De efterfrågar enhetlig statistik av god kvalitet men i dagsläget finns inte det. SKR anser att Tillväxtverket bör få nya uppdrag och resurser att som ansvarig myndighet för turismstatistik ge förutsättningar att följa upp näringens utveckling i Sveriges olika kommuner och regioner. För SKR är det också angeläget att statistik utvecklas till att mäta mot de mål som kommuner och regioner sätter upp kring hållbarhet och samhällelig utveckling. Den statistik som idag tas fram nationellt mäter endast ekonomiska variabler.

Tillväxtverkets turismstatistik

Statistik, Tillväxtverket

Tillväxtverket genomför ett antal mätningar på turismområdet för att ta fram nationell statistik. Under senare år har dessa mätningar förändrats, såväl metodmässigt som vilka som utför dem. De konsultprodukter där kommuner och regioner har kunnat köpa analyser med grund i mätningarna har därmed också förändrats.

Svenskars resande

Eftersom det som ekonomiskt ska härledas till turism bestäms av vem som konsumerar en vara eller tjänst är konsumentundersökningen "Svenskars resande" en nyckelundersökning för att göra ekonomiska analyser av turismens ekonomiska effekter.

Svenskars resande, Tillväxtverket

Tillväxtverket genomför tillsammans med SCB från och med år 2017 en årlig undersökning om svenska befolkningens resor i Sverige och utomlands. I undersökningen ställs frågor månadsvis till 5 000 nya slumpvis utvalda personer om sina resor. Totalt 60 000 individer får enkäten. Svarsfrekvensen avgör mätningens antal svar och 2017 var svarsfrekvensen drygt 40 procent.

Under hösten 2019 publiceras nya uppgifter för år 2018. Därefter kommer det vara möjligt att beställa särskilda statistikuttag från SCB.

Inkommande besökare – IBIS

IBIS, Tillväxtverket

För att få kunskap om den inkommande turismen i Sverige från andra länder genomför Tillväxtverket en nationell gränsundersökning som löpande samlar information om utländska besök i Sverige. Den senaste undersökningen genomfördes under åren 2011–2014. En ny IBIS-undersökning startade i mars 2019. Resultat från undersökningen planeras att publiceras under år 2020.

Tillväxtverket genomför mätningen med upphandlade statistikkonsulter och har inför mätningen fört en dialog med regioner och kommuner. Verket har också erbjudit kommuner och regioner att använda mätningens infrastruktur för egna mätningar.

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik, SCB

Inkvarteringsstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik och redovisar gästnätter, kapacitet, beläggning samt gästernas hemländer för hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter samt campingplatser i Sverige. Inkvarteringsstatistiken är den enda av Tillväxtverkets statistik där kommuner och regioner kan få siffror, under förutsättning att det inte är för få anläggningar som rapporterar.

Turismens omsättning – TSA

Turismens årsbokslut 2018, Tillväxtverket

De direkta effekterna på ekonomi, export och sysselsättning som turism och resande skapar i Sverige mäts i ett nationellt turistsatellitkonto (TSA). Satellitkontot mäter värdet av såväl svenska som utländska resenärers direkta konsumtion av svenska varor och tjänster.

Beräkningarna av nationell TSA görs på Tillväxtverkets uppdrag av Statistiska Centralbyrån utifrån resultaten från bland annat Svenskars resande, IBIS och inkvarteringsstatistiken.

Regional samverkan för att ta fram statistik

I avsaknad av nationellt framtagen regional och kommunal statistik har fem regioner i samverkan tagit initiativ till att ta fram egen statistik.

Regional samverkan för besöksnäringsstatistik

Besöksnäringens betydelse för utvecklingen i regioner och kommuner

Besöksnäringen i städer och på landsbygd

Besöksnäringen har ökat som andel av ekonomin, både i städer och på landsbygder. Detta innebär emellertid inte att utvecklingen har sett likadan ut i alla kommuner. SKR gav Lina Bjerke och Sara Johansson, forskare vid Center of Entrepreneurship and Spatial Economics vid Jönköping International Business School uppdrag att undersöka hur besöksnäringens utveckling skiljer sig mellan olika typer av kommuner och studera orsaken till dessa skillnader.

Denna rapport kartlägger kunskapsläget kring besöksnäringens betydelse för lokal/regional utveckling och ger en översiktlig bild av besöksnäringens omfattning och tillväxtmönster i olika typer av kommuner i Sverige. Rapporten pekar på områden där kunskapsläget är svagt och ger förslag på studier som kan bidra till att fylla dessa kunskapsluckor.

Sammanställning av besöksnäringens effekter

SKR gjorde 2016 en sammanställning över besöksnäringens effekter för kommuner utifrån kommungruppsindelningen från 2011 (ny kommungruppsindelning från 2017). Den visar att kommuner som har en utvecklad besöksnäring ser positiva effekter på ökad sysselsättning, större serviceutbud inom flera branscher, högre nyföretagande och bättre dagligvaruhandel.

Nyckeltalen har sammanställts från olika källor, bland annat SCB av Sweco på uppdrag av SKR.

Sammanställning av besöksnäringskommuners nyckeltal (PDF, nytt fönster)

Informationsansvarig

  • Linda Ahlford
    Utredare
  • Anders Gunnarsson
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKR:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot