Skydd mot olyckor, räddnings­tjänst

Kommunerna ska genom olika åtgärder verka för att olyckor både förebyggs och hanteras på ett effektivt sätt i samhället.

Kommunerna behöver stödja den enskilde genom information och rådgivning, genomföra tillsyn, utföra sotning och upprätthålla en beredskapsorganisation som kan hantera inträffade olyckor genom att genomföra räddningsinsatser.

SKR arbetar för att ge kommuner så bra förutsättningar som möjligt att kunna genomföra de åtgärder och insatser som krävs enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Vi företräder medlem­marnas intressen inom området skydd mot olyckor i statliga utredningar, arbetsgrupper och projekt.

Vi arbetar också med verksamhetsutveckling tillsammans med medlemmarna inom flera olika områden, exempelvis jämställdhets­integrering, ledning och samverkan, utveckling av beredskaps­organisationen och teknikutveckling.

Karta för kommunal räddningstjänst

Vi har tagit fram kartbilder som visar hur kommunal räddningstjänst är organiserad i Sverige. Kartmaterialet får fritt laddas ner och användas. För användning i tryck bör SKR anges som källa.

Karta kommunal räddningstjänst (pdf) pdf, 1015 kB.

SOS Alarm och uppdraget

SKR är delägare av SOS Alarm (50 procent) tillsammans med staten. Syftet är att tillgodose kommuner och regioners behov av alarmeringstjänster. Genom ett aktivt ägande verkar SKR för relevanta tjänster, synergier och ett mervärde.

SOS Alarm har genom alarmeringsavtalet med staten uppdrag att

  • svara för 112-tjänsten
  • erbjuda kommunerna räddningsintervju och utlarmning av räddningsresurser.

SOS Alarm tillhandahåller även andra tjänster som inte är direkt relaterade till räddningsinsatser.

Kommunernas valfrihet

Kommunerna har rätt att själva välja hur de ska utforma sina räddningstjänstverksamheter för att uppfylla kraven i LSO, före­skrifter och allmänna råd.

Samarbete med SOS Alarm är en möjlighet för kommunerna att utforma lösningar som passar de regionala förutsättningarna och kan bygga vidare på etablerade samarbeten. Samarbete med SOS Alarm gör det möjligt att hålla en obruten larmkedja där hjälp­sökande slipper prata med flera aktörer för att få adekvat hjälp. Det underlättar också hanteringen av så kallade samverkansärenden där flera aktörer samtidigt behöver respondera på hjälpbehovet.

Beslut som innebär myndighetsutövning behöver fattas av behörig beslutsfattare i räddningstjänstverksamheten.

Kommunal anställning

Frågan om att personal som ingår i en kommuns organisation för räddningstjänst ska vara kommunalt anställd bedöms inte förändra kommunernas möjlighet att använda SOS Alarms tjänster vid räddningstjänst.

Varken förändringarna i LSO eller de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden från Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) berör frågan. I linje med regeringens budskap om att alarmeringstjänsten ska drivas i nuvarande form finns inga hinder för kommunerna att fortsatt använda tjänster från SOS Alarm.

Utlarmning av räddningsresurser

Vid utlarmning av resurser har kommunerna möjligheter att låta SOS Alarm utföra räddningsintervjun och larma ut resurser enligt planer fastställda av räddningstjänsten.

Förändringarna i LSO och i de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden handlar om att räddningstjänstverksamheten medvetet måste fatta beslut om att inleda räddningsinsatser, att besluten måste dokumenteras skriftligt och att det måste finnas planer för hur detta ska gå till.

Planerna behöver innehålla uppgifter om hur olika situationer ska hanteras:

  • Situationer där det inte finns tillräckligt tydliga indikationer på att en olycka inträffat eller om det saknas tillräckligt med information för att besluta om att inleda en räddningsinsats.
  • Situationer där det uppenbart inte föreligger något behov av utlarmning av räddningsresurser (exempelvis felringningar).
  • Tydligt beskrivna situationer där räddningsresurser kan larmas ut utan att invänta beslut om inledande av räddningsinsats.
  • Hur prioriteringar bör göras när mängden inkommande alarm­ering överstiger ledningssystemets förmåga.

Utifrån LSO bör kommunerna se över befintliga och nya uppdrag till SOS Alarm.

Det behöver säkerställas vilka beslut som behöver fattas av kom­munen. Vidare behövs det nödvändiga rutiner och anvisningar för att SOS Alarm ska kunna larma ut räddningsresurser och stödja kommunens räddningstjänstverksamhet före, under och efter en räddningsinsats.

Nationella radiokommunikations-systemet Rakel

Rakel är det nationella radiokommunikationssystemet för aktörer inom allmän ordning, hälsa och säkerhet. Vi bevakar regionernas och kommunernas intressen i förvaltningen och användningen av systemet och i utvecklingen av framtidens kommunikations­lösningar.

Kommunikationssystemet Rakel används bland annat av kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvård och kommuners och regioners krisledningsorganisationer. Dessutom finns användare inom till exempel teknisk förvaltning, hemtjänst och kollektivtrafik.

Vi bevakar frågor som rör:

  • användaravgifter
  • kvalitet
  • hur Rakelsystemet kan stödja effektiv samverkan
  • Rakelsystemets framtida utveckling

SKR ingår i rådet för samhällsviktiga kommunikationstjänster, som är Myndigheten för civilt försvars (tidigare MSB) strategiska råd för frågor om Rakel och säkra kommunika­tioner. Rådet ska bidra till en långsiktig och strategisk utveckling av framtida kommunikationstjänster som stämmer överens med användarnas behov.

Vi har också representanter i Myndigheten för civilt försvars förvaltningsgrupp för nationella riktlinjer för samverkan i Rakel och i Myndigheten för civilt försvars referensgrupper för utveckling av nästa generations Rakel, Rakel G2.

Sveriges nya nödnät när Rakel släcks

Det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld och digitaliseringen av samhället ställer allt högre krav på säker kommunikation såväl i vardagen som i kris och krig. Många aktörer behöver idag kunna kommunicera med både tal och datakommunikation och det krävs ett system som garanterar robusthet, säkerhet och tillgänglighet. Därför släcks Rakel ner 2030 och ska ersättas av ett helt nytt system: SWEN.

Den nuvarande TETRA-tekniken i Rakel når dessutom slutet av sin tekniska livslängd och behöver ersättas. Myndigheten för civilt försvars bedömning är att det nuvarande systemet, som är begränsat till talkommunikation och redan har otillräcklig kapacitet, inte lever upp till de behov som finns hos anslutna aktörer idag. Därför bygger man nu någonting helt annat.

Myndigheten för civilt försvar har fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett nytt nationellt kommunikationssystem, då det nuvarande är utdaterat. Det nya kommunikationsnätet SWEN (Swedish Emergency Network) som kallats Rakel Generation 2/Rakel G2 – är en viktig pusselbit för att stärka Sveriges totalförsvarsförmåga.

Rakel G2 och SWEN

SWEN är ett 5G-baserat nät som ska ge nya möjligheter och avancerade funktioner som exempelvis realtidsvideo från kropps­kameror och drönare eller mobil åtkomst till patientdata för hälso- och sjukvård och social omsorg.

Sammantaget ska dessa ge en säkrare bedömning av lägesbilden vid exempelvis olycksplatser, bränder och brottsplatser – men också skapa förutsättningar för effektiv samverkan mellan olika aktörer såväl i vardag som vid störda förhållanden.

Frågor och svar

När och hur sker övergången till SWEN?

Övergången till SWEN sker under åren 2028–2029, och under den perioden ska det gamla och det nya systemet fungera parallellt. 2030 släcks Rakel ner.

SWEN byggs som en hybridlösning, där ett statligt kärnnät med hög tillgänglighet och robusthet ansluts mot befintliga kommersiella mobilnät. Syftet är att snabbt kunna bygga ett flexibelt nät där kommersiell och statlig infrastruktur komplet­terar varandra gällande täckning och kapacitet.

All utrustning och alla applikationer måste vara granskade och godkända av Myndigheten för civilt försvar för att kunna anslutas och användas som en del av det nya kommunikationssystemet.

De grundläggande funktioner som finns i det nuvarande Rakel-systemet kommer att finnas när SWEN implementeras, för att sedan gradvis utökas med ny förbättrad funktionalitet.

Hur berörs kommuner och regioner?

Säker och robust kommunikation är en förutsättning för att aktörer inom krisberedskap och totalförsvar ska kunna utföra sina uppgifter. Därför är SKR:s ställningstagande att anslut­ning till SWEN blir obligatorisk för kommuner och regioners verksamheter inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar.

I dagsläget arbetar SKR dock fortfarande på att få besked från regeringen i flera centrala frågor, inte minst om hur finansi­eringen för kommuners och regioners investeringar i samband med övergången till SWEN kommer att se ut.

För att upprätthålla förmågan till samband och ledning måste varje tjänst och produkt som idag används i Rakel anpassas eller bytas ut. Ny teknologi och andra frekvenser kräver bland annat en ny typ av radiomodem och helt nya enheter. Varje organisation behöver också se över sina nätverks­infra­struk­turer och säkerhetsprotokoll inför övergången.

Införandet innebär ett förändringsarbete för att alla i organisa­tionen som har behovet ska kunna använda det nya kommunika­tionssystemet på ett effektivt sätt.

Vad behöver en kommun eller region göra?

Det nya kommunikationssystemet innebär mycket mer än en ny utrustning i handen eller en ny kontakt att ansluta till. Förändringsarbete tar tid och kostar pengar, kommuner och regioner behöver komma igång med att förbereda sig för övergången till SWEN. Detta är avgörande för att säkerställa lednings- och samarbetsförmågan inom och mellan organisa­tioner nationellt – men även internationellt.

Men hur förbereder man en organisation för något som inte finns ännu?

Myndigheten för civilt försvar håller på att ta fram både information och stödmaterial för användarorganisationer, och väntas publicera detta under hösten. I väntan på ytterligare vägledning jobbar SKR nära myndigheten och kommer också inom kort dela konkreta tips på vägen för hur man kan komma igång med arbetet.

Är de Rakel-enheter som säljs idag framtidssäkrade?

Nej, de Rakel-enheter och tillbehör som finns på marknaden idag kommer inte att fungera efter 2029. Det är därför viktigt att börja planera för att byta ut befintlig utrustning.

Mer information finns på Myndigheten för civilt försvars webbplats. Vi fyller löpande på med relevant även på SKR:s hemsida.

SWEN, Myndigheten för civilt försvar Länk till annan webbplats.

SKR deltar och sprider kunskap

SKR deltar i Myndigheten för civilt försvars olika forum som är relevanta för att lyfta kommuner och regioners intresse inför övergången till SWEN.

Vi jobbar också aktivt med SKR-nätverk, som det nystartade Regionsamverkan Rakel G2/Genny för kunskapsutbyte och inspira­tion över landet. Inom kort kommer motsvarande nätverk för kommuner att starta upp, med särskilda grupper för kollektivtrafik respektive kommunal räddningstjänst. Om ni önskar delta från er organisation är ni varmt välkomna att höra av er så ser vi till att ni bjuds in!

En viktig roll för SKR är även att föra en dialog med och påverka beslutsfattare på nationell nivå för att skapa förståelse för kommuners och regioners förutsättningar och behov.

Nätverket jämställda räddnings­tjänster NJR

Vi deltar aktivt i ett nätverk för jämställdhetsarbete inom svensk räddningstjänst. I nätverket ingår även Myndigheten för civilt försvar och flera engagerade räddningstjänstorganisationer.

Nätverket Jämställda Räddningstjänster Länk till annan webbplats.

Taxa för räddningstjänst

SKR har tagit fram ett underlag som kan fungera som ett stöd till upprättande av taxor inom räddningstjänstområdet.

Taxa för räddningstjänst

Statistik och analys

SKR och Myndigheten för civilt försvar gör årligen uppföljning inom trygghet och säkerhet. Det är till exempel statistk över bränder och hur säkerhetsarbetet i kommunerna bedrivs.

Jämförelse trygghet och säkerhet

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan