Samtliga regioner har ett regionalt utvecklingsansvar. Uppdraget är lagstadgat och innebär att regionerna ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för att genomföra strategin.

Det regionala utvecklingsuppdraget innebär i korthet att regionerna ska:

• arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet
• samordna insatser för att genomföra denna strategi
• besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas
• följa upp, utvärdera och redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen
• utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram
• upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur

Utöver dessa nya ansvarsområden ansvarar regioner också för de uppgifter som landstingen tidigare ansvarade för, bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kulturfrågor.

Regionen kan ta egna initiativ

Uppdragen kan ses som kärnan i det regionala utvecklingsansvaret och det som staten ålägger regionerna att utföra. Samtidigt har regionerna, i egenskap av direktvalt självstyrande organ, möjlighet att ta egna initiativ som känns angelägna ur ett regionalt perspektiv. Denna initiativrätt är också den huvudsakliga skillnaden mellan region och länsstyrelse, som tidigare ägde det regionala utveck­lings­ansvaret.

Detta gör att det regionala utvecklingsansvaret är ett vidare mandat än det statliga utvecklingsuppdraget.

Territoriet i fokus

Det regionala utvecklingsansvaret är kopplat till länets geografi. Samtliga intressenter inom länets gränser – invånare, ideell sektor, kommuner, statliga myndigheter, universitet/högskola och näringsliv kan bidra till länets utveckling. På så vis skiljer sig det regionala utvecklingsuppdraget från regionernas andra välfärdsuppdrag, då den egna verksamheten utgör en mindre del av det som görs inom uppdraget, till skillnad från hälso- och sjukvården, där regionens egen verksamhet står för merparten av verksamheten.

En guidebok till regionala utvecklingsarbetet

SKR har tagit fram en rapport som synliggör regionernas arbete med regional utveckling med konkreta exempel från Skåne till Norrbotten.

Rapporten är tänkt att fungera som en guidebok för den som ”kommer ny” till det regionala utvecklingsarbetet. Den regionala variationen är en tillgång och rapportens olika exempel är valda för att driva berättelsen om det regionala utvecklingsarbetet framåt.

21 vägar till hållbar regional utveckling Länk till annan webbplats.

Så fungerar regional utveckling i praktiken

Det regionala ledarskapet innebär att arbeta efter långsiktiga mål och att samla och förankra arbetet. Man arbetar med och genom andra aktörer för att lyckas, i ett ständigt pågående processarbete där enighet är en framgångsfaktor. Insikten om detta är en nyckel i det regionala utvecklingsarbetet.

Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, som utgångspunkt

Det regionala utvecklingsarbetet utgår från den regionala utvecklings­strategi som ska tas fram i länen. Vad strategin ska innehålla är inte formulerat i lag. Dock ställer staten ett antal krav i förordningen om regionalt tillväxtarbete.

Utvecklingen inom det regionala tillväxtarbetet har gått från ett regionalt statligt ansvar, där staten genom länsstyrelsen haft ett huvudansvar för de regionala utvecklingsfrågorna till att regionerna åtagit sig det regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att regionen ansvarar för att ta fram en regional utvecklingsstrategi, men att det är länets aktörer tillsammans som anger innehåll och står för det faktiska genomförandet.

Om den regionala utvecklingspolitiken ska kunna göra skillnad krävs att beslut om mål och medel fattas med stor politisk enighet. Konsensus kring en utvecklingsstrategi är ett villkor för att denna ska uppfattas som trovärdig och kunna vägleda utvecklingsarbetet.

RUS ska vara en samlad strategi för det regionala tillväxtarbetet i ett eller flera län. Det ligger till grund för

• regionala strukturfondsprogram
• territoriella program
• regionala tillväxtprogram
• andra relevanta regionala program och insatser.

Vidare ska RUS:

• upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförut­sättningarna för hållbar regional tillväxt och utveckling i länet
• utarbetas i samverkan med berörda kommuner, regioner samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter och sam­ordna insatser för genomförandet
• uppdateras löpande, åtminstone en gång mellan varje val till regionfullmäktige.

Bilden visar strategier och planer på olika nivåer samt hur de länkas samman. Källa: Regeringskansliet. Klicka på bilden för en större version.

Regionalt utvecklingsarbete – en process

För att lyckas med det regionala utvecklingsarbetet krävs:

• en genomarbetad analys som bildar en gemensam kunskapsbas för alla intressenter
• ett dialogarbete där länets aktörers olika ambitioner och pers­pektiv diskuteras. En lyckad dialog bygger på öppenhet och transparens men även på att skapa mötesplatser för dialog och gemensamt agerande.
• ett ständigt lärande i processen. Att utvärdera och lära av andra är centralt för att skapa förutsättningar för utveckling.

Det tar tid att bygga gemensamma strukturer, många insatser kan ta mellan 5–20 år innan det går att se konkreta resultat. Därför är det avgörande att alla känner ett förtroende och ansvar för det arbete som bedrivs.

Att driva det regionala utvecklings­uppdraget

Ett starkt politiskt ledarskap behövs för att öka regionens attrak­tivitet och konkurrenskraft. Det behövs för att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt, samtidigt som man gemensamt kan möta de utmaningar som följer av global konkurrens, snabb urbanisering och ökande belastning på klimat och miljö. Invånarna förväntar sig resultat i form av företag, jobb, bostäder, utbildning, kommunika­tioner, kultur och miljö.

Skapa en bred diskussion om det regionala utvecklingsansvaret

Här hittar du underlag och frågeställningar som ett stöd för en bred diskussion kring hur det regionala utvecklingsuppdraget kan och bör utvecklas.

Regionen i rörelse

Skriften Regionen i rörelse ska inspirera förtroendevalda och tjänste­personer i regionerna till ett samtal om hur det regionala utvecklingsansvaret kan utvecklas.

Regionen i rörelse – att driva det regionala utvecklingsuppdraget Länk till annan webbplats.

Till skriften finns ett diskussionsunderlag som kan användas för att driva och utveckla det regionala utvecklingsuppdraget.

Regionen i rörelse (pptx) pptx, 2 MB.

Lagar och förordningar som styr regional utveckling

En tydlig demokratisk förankring av det regionala utvecklings­arbetet sker genom att regionerna tar över ansvaret i alla län. Här är några av de lagar och förordningar som styr inom politikområdet samt andra exempel på styrning av regional utveckling.

På nationell nivå

• Förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) Länk till annan webbplats.
• Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 Länk till annan webbplats.
• Lagen om regionalt utvecklingsansvar (2010:630) Länk till annan webbplats.

I lagen om regionalt utvecklingsansvar förtydligades 2022 att regionerna inom ramen för sitt tillväxtarbete ska fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Regionerna ska även tillhandahålla bedömningar av länets kompetens­behov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt.

• Myndighetsstyrning sker via regleringsbrev.
• Årliga villkorsbeslut tas för styrning av resurser till regionerna.
• Dialog mellan regional och nationell nivå sker bland annat på Tillväxtverket.

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, Tillväxtverket Länk till annan webbplats.

På regional nivå

• Regionalutvecklingsstrategi
• Länsplan för transportinfrastruktur
• Regional kulturplan
• Ytterligare tematiska program som respektive region antar

Så finansieras regional utveckling

För att finansiera det regionala utvecklingsarbetet finns ett antal olika finansieringskällor att tillgå, där vissa söks i konkurrens och vissa fås utifrån territoriella förutsättningar. Gemensamt är att medlen ska användas för att genomföra den regionala utvecklings­strategin.

Finansieringen kommer framför allt från tre källor

1. Europeiska Unionen (EU)
2. Staten (kompensatoriska och konkurrentutsatt finansiering)
3. Regionerna själva (det vill säga egna skatteintäkter).

Regionernas finansiering sker enligt följande kategorier:

• kompensatoriska
• konkurrensutsatta
• egna medel
• EU-medel.

Statliga medel

Statens finansiering består av både grundläggande medel och medel som söks från statliga myndigheter.

Kompensatoriska medel

Det regionala utvecklingsansvar som staten ålagt regionerna finansieras genom det som kallas för 1:1-medel. Dessa fördelas till alla regioner och omfattningen varierar beroende på vilka regionala förutsättningar som föreligger. Till exempel ligger Region Jämtland-Härjedalen i topp gällande kompensatoriska medel medan Region Stockholms län får minst medel.

Därtill finns även transportbidrag, en kompletterande finansiering för företag i gles bebyggelse med långa avstånd.

Konkurrensutsatta medel

Konkurrensutsatta medel är de medel som regionerna söker i konkurrens med varandra och andra aktörer. Här återfinns ofta finansiering riktat mot forskning och innovation. Merparten av dessa medel tilldelas regioner med tät befolkning och många lärosäten. Närmare 70 procent av de konkurrensutsatta medlen hamnar i antingen Skåne, Västra Götaland eller Stockholm.

EU:s fonder

En stor del av finansieringen av det regionala utvecklingsuppdraget kommer från EU och Sammanhållningspolitiken. Precis som med 1:1-anslaget sker en fördelning bland EU:s samtliga regioner baserad på de förutsättningar som föreligger.

För regionerna i Sverige är det fyra olika typer av fonder som är i centrum:

• Socialfonden (kompetensförsörjning och arbetsmarknad)
• Regionalfonden (företagande, forskning och utveckling)
• Landsbygdsprogrammet (landsbygdsutveckling)
• INTERREG (gränsöverskridande program mellan medlemsstater).

14 av 21 regioner hämtar över hälften av sitt samlade utvecklings­kapital från dessa fonder.

Egna medel

Egna medel utgör den del av finansieringen som regionerna själva skjuter till utifrån den egna beskattningsrätten. Det är därför ytterst upp till respektive regionfullmäktige att avgöra hur mycket av dessa egna skattemedel som investeras för att finansiera regional utveckling.

Även här skiljer finansieringen sig åt. Flera regioner tenderar dock med tiden att öka andelen egna medel till regional utveckling.

Kartläggning av finansieringen av de regionala utvecklingskapitalet

• Finansiering av regionalt utvecklingsarbete, 2020 Länk till annan webbplats.
• Regionalt utvecklingskapital, kartläggning av regionala utvecklingsresurser, 2017 (pdf) pdf, 1 MB.

Rättelse

I tabell 3 i rapporten Regionalt utvecklingskapital, kartläggning av regionala utvecklingsresurser, 2017 har rubriceringen blivit fel:

• Kolumn-rubriken "1.1 Projektmedel" anger summan av Regionala företagsstöd.
• Kolumnrubriken "1.1 Regionala företagsstöd" anger 1.1 Projektmedel.