Kommuner använder olika samverkansformer för att förebygga kriminalitet bland barn och unga och för att bryta en redan påbörjad kriminell utveckling. De vanligaste samverkansformerna är samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och sociala insatsgrupper (SIG).

En nyare modell är Rätt kurva, som polisen genomför tillsammans med flera kommuner. Samverkansformerna har till stor del samma målgrupp men skiljer sig åt i upplägg och arbetssätt.

Den här sidan är framtagen för förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner som behöver förstå skillnaderna mellan SSPF, SIG och Rätt kurva inför beslut, styrning eller utveckling av det lokala brottsförebyggande arbetet.

SIG och SSPF

Både SIG och SSPF är samverkansformer på individnivå för att förebygga brott bland barn och unga. Skillnaden ligger främst i målgrupp och risknivå.

SIG – Sociala insatsgrupper

• För unga med hög risk för kriminalitet eller en etablerad kriminell livsstil.
• Samverkan mellan socialtjänst, polis och skola.
• Fokus på att bryta en kriminell bana.

SSPF – Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid

• För ungdomar som är i riskzon eller har en begynnande kriminalitet.
• Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor.

Kortfattat om SIG och SSPF

• Samverkan sker på individnivå.
• Samtycke krävs från individ och/eller vårdnadshavare.
• Socialtjänst och polis deltar alltid.
• Socialtjänsten leder vanligtvis arbetet.
• Andra aktörer kan föreslå deltagare.
• Insatser sätts in inom ordinarie verksamhet och budget.
• Cirka 200 kommuner arbetar med SSPF.
• Cirka 65 kommuner arbetar med SIG för 12–18-åringar; cirka 40 med SIG för unga vuxna.
• Det nationella stödet samordnas av Socialstyrelsen, Brå, SKR, MUCF, Skolverket, Polisen och Länsstyrelsen.

Praktiska råd om SIG och SSPF, Brå Länk till annan webbplats.

Rätt kurva

Rätt kurva är en tysk samverkansmodell (Kurve Kriegen) som Polismyndigheten har börjat införa tillsammans med några kommuner.

Kortfattat om Rätt kurva

• Samverkan på individnivå – hela familjen är i fokus.
  
• Samtycke krävs.
• Polis och socialtjänst deltar alltid.
• Språk- och integrationsförmedlare används ofta.
• Polisen beslutar om deltagare och leder arbetet.
• Civilsamhälle och näringsliv ska vara aktiva parter.
• Kräver att ett brott har begåtts eller att en polisanmälan finns.
• Målgrupp: barn 8–15 år (snittålder hittills: 12,7 år).
  

Om Rätt Kurva, Rätt kurva Länk till annan webbplats.

Hur förhåller sig samverkansformerna till varandra?

Samverkansformerna kan kombineras. Valet beror på lokal målgrupp, behov och resurser.

Att välja samverkansform

Ställ gärna följande frågor:

• Vilken målgrupp har vi – ålder, problematik, omfattning?
• Vad visar kommunens aktuella lägesbild?
• Vilken eller vilka samverkansformer matchar bäst våra behov – SIG, SSPF eller Rätt kurva?
• Vilka samverkansformer använder vi redan idag? Räcker de, eller behöver de utvecklas?
• Vilka resurser och kompetenser finns?
• Hur ställer sig andra berörda aktörer till olika alternativ?

BOB – barn och unga i organiserad brottslighet

BOB är ett regeringsuppdrag som ska stärka samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för att hindra barn och unga från att dras in i organiserad brottslighet. Medan SIG, SSPF och Rätt Kurva arbetar direkt med enskilda barn och unga, är BOB ett övergripande ramverk som gör dessa samverkansformer mer effektiva.

BOB hjälper till att:

• koppla ihop olika samverkansformer i kommunen,
• tydliggöra roller och ansvar mellan aktörer,
• stärka långsiktig och strategisk samverkan,
• se till att arbetet mot organiserad brottslighet även når barn och unga i riskzon.

Guide för lokal Bob-samverkan, Brå Länk till annan webbplats.