Publicerad 26 oktober 2021

Samsjuklighet

Syftet med indikatorerna om samsjuklighet är att förbättra vården för patienter med flera olika sjukdomar. Indikatorerna utgör också balanserande mått tillsammans med t.ex. indikatorer för att följa riktlinjer vid enskilda sjukdomar. Detta innebär t ex att rekommendationer att ge vissa läkemedel till personer med vissa sjukdomar kan vara rätt om man bara har en sjukdom, men om man har flera sjukdomar finns risken att det i stället blir för mycket läkemedel med risk för interaktioner och biverkningar.

Motivering till ämnesområdet

I en population med hög samsjulighet kan det vara rätt att ha lägre värden på andelen behandlade med olika läkemedel vid enskilda sjukdomar. Indikatorerna om samsjuklighet kan också spegla en aspekt av hur populationen på vårdcentralen ser ut.

Det finns ingen nationell definition av samsjuklighet eller multisjuklighet. I olika studier ingår olika sjukdomar. Numera menar man ofta flera relaterade sjukdomar när man pratar om samsjuklighet och icke relaterade sjukdomar vid multisjuklighet. I PrimärvårdsKvalitet används begreppen synonymt.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Sjukdomstillstånden är valda för att de i regel sköts till stor del via primärvården eller för att de är relevanta för primärvården vid samsjuklighet. Vi har gjort en avgränsning men självklart finns det ytterligare sjukdomstillstånd som skulle kunna vara med.

Sjukdomarna som ingår är: Alkoholproblematik, Artros, Astma, Demens, Depression, Diabetes, Fetma, Förmaksflimmer, Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom, MS, Osteoporos, Parkinson, Psoriasis, RA, Schizofreni, TIA/Stroke och Ångest,

Tanken med indikatorn Ss02 är att spegla i vilken mån patienterna med samsjuklighet besöker mottagningen. En hög siffra kan betyda god tillgänglighet för dessa patienter men också att de kanske måste komma på flera besök istället för att klara flera problem vid ett tillfälle. I Ss02 är det bara fysiska besök som räknas in. Tanken med detta är att dessa personer ofta behöver prioriteras när det gäller mottagningsbesök och hembesök, men distanskontakter kan förstås vara ett viktigt komplement.

För att särskilt arbeta bättre vård för ”mångbesökare” finns andra indikatorer i avsnittet Prioritering.

Referenser

  1. Fortin M, Bravo G, Hudon C, Vanasse A, Lapointe L. Prevalence of multimorbidity among adults seen in family practice. Ann Fam Med 2005;3:223-81.
  2. Barnett K et al. Epidemiology of multimorbidity and implications for health care, research, and medical education: a cross-sectional study. Lancet 2012; 380: 37-43.
  3. Salisbury, Chris, et al. "Epidemiology and impact of multimorbidity in primary care: a retrospective cohort study." The British Journal of General Practice 61.582 (2011): e12.
  4. Fortin M, Stewart M, Poitras M-E, Almirall J, Maddocks H. A systematic review of prevalence studies on multimorbidity: toward a more uniform methodology. Ann Fam Med 2012;10:142-51.
  5. Huntley, Alyson L., et al. "Measures of multimorbidity and morbidity burden for use in primary care and community settings: a systematic review and guide." The Annals of Family Medicine 10.2 (2012): 134-141.
  6. Braithwaite RS, Concato J, Chang CC, Roberts MS, Justice AC. A framework for tailoring clinical guidelines to comorbidity at the point of care. Arch Intern Med 2007; 167:2361–65.
  7. Eddy DM, Adler J, Patterson B, Lucas D, Smith KA, Morris M. Individualized guidelines: the potential for increasing quality and reducing costs. Ann Intern Med 2011; 154: 627–34.Boyd CM, et al. Clinical practice guidelines and quality of care for older patients with multiple comorbid diseases: implications for pay for performance JAMA. 2005: 294(6): 716–24.
  8. Boyd CM, et al. Informing evidence-based decision-making for patients with comorbidity: availability of necessary information in clinical trials for chronic diseases. PLoS One. 2012;7(8):e4160.
  9. Fortin M, Bravo G, Hudon C, Vanasse A, Lapointe L. Prevalence of multimorbidity among adults seen in family practice. Ann Fam Med 2005;3:223-8
  10. Eddy DM, Adler J, Patterson B, Lucas D, Smith KA, Morris M. Individualized guidelines: the potential for increasing quality and reducing costs. Ann Intern Med 2011; 154: 627–34.
  11. Braithwaite RS, Concato J, Chang CC, Roberts MS, Justice AC. A framework for tailoring clinical guidelines to comorbidity at the point of care. Arch Intern Med 2007; 167:2361–65.
  12. Caughey GE, Vitry AI, Gilbert AL, Roughead EE: Prevalence of comorbidity of chronic diseases in Australia. BMC Public Health 2008, 8:221

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Man måste också tänka på att resultaten varierar beroende på skillnader mellan olika regioner i om man kan fånga hela sjukvårdens diagnoser, hela primärvårdens eller bara den egna vårdcentralens.

Ursprung/vetenskaplig granskare

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet

Indikatorerna för samsjuklighet

Indikatorer för samsjuklighet
KortnamnIndikator
Ss1;2Andel patienter med 2 kroniska sjukdomar
Ss1;3Andel patienter med 3 kroniska sjukdomar
Ss1;4Andel patienter med 4 kroniska sjukdomar
Ss1;5Andel patienter med 5 eller fler kroniska sjukdomar
Ss2HAndel patienter med samsjuklighet som har varit på 6 eller fler läkarbesök
Ss2LAndel patienter med samsjuklighet som har varit på 2 eller färre läkarbesök
Ss2MAndel patienter med samsjuklighet som har varit på 3-5 läkarbesök

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Relaterade indikatorer

Prioriteringsindikatorerna Pr02 och Pr03 handlar också om samsjuklighet. För demens finns en särskild samsjuklighetsindikator, Dem05: Andel patienter med samsjuklighet vid demens. Indikatorer om mångbesökare är Pr06, Pr07, Pr14 och Pr15.

Demens

Möjlig framtida utveckling

Hälsorelaterad livskvalitet för patienter med kronisk sjukdom och samsjuklighet;
Andel patienter med 1, 2, 3 eller ≥ 4 kroniska sjukdomar som upplever hög/medel/låg hälsorelaterad livskvalitet och/eller egen bedömning av nuvarande hälsotillstånd. Kan mätas med EQ5D via PREM (Patient Reported Experience Measures).

Ytterligare referenser

  1. Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D) samt egen bedömning av nuvarande hälsotillstånd från SoS nationella riktlinjer för rörelseorganen (Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012)
  2. Fortin M, Bravo G, Hudon C, Lapointe L, Almirall J, Dubois MF, Vanasse A: Relationship between multimorbidity and healthrelated quality of life of patients in primary care. Qual Life Res 2006, 15:83-91

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset