Publicerad 8 februari 2024

Prioritering

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och den etiska plattformen för prioriteringar ska de som har störst behov prioriteras högst i sjukvården. Svårare sjukdomstillstånd och större nytta av åtgärd ska prioriteras före mindre svåra tillstånd där ev åtgärder tillför mindre, t ex enklare självläkande tillstånd.

Motivering till ämnesområdet

Tanken med indikatorerna är att "med några stickprov" få ett mått på hur vi prioriterar våra patienter. Det finns inget målvärde, utan indikatorerna kan vara en utgångspunkt för en diskussion om prioriteringar på vårdcentral respektive rehabenhet. Prioriteringar i vården ska bygga på den etiska plattformen med människovärdesprincipen, behovs och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Patienter med stora vårdbehov ska prioriteras framför dem med mindre behov.

Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt som innebär att se den enskilda personen, involvera och anpassa efter individens behov, resurser och förutsättningar. I Nationella riktlinjer för patienter med kroniska sjukdomar, exempelvis KOL, stroke, MS och Parkinsons sjukdom understrykes vikten av att insatser samordnas i rehabiliteringsplan alternativt behandlingsplan tillsammans med patient och behandlande professioner.

Indikatorerna om mångbesökare syftar till att identifiera patienter med ett högt antal kontakter med enheten för att säkerställa att dessa fått rätt bedömning och god vård.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Indikatorn Pr01

Indikatorn Pr01 handlar om återbesök vid kronisk sjukdom. Det finns också indikatorer om återbesök för var och en av de kroniska sjukdomar som ingår i indikatorn under respektive sjukdomsområde. Skillnaden är att Pr1 ger en sammanlagd bild av hur patienter med kronisk sjukdom prioriteras. Pr01Dig+Fys inkluderar alla besök där diagnoskod finns registrerad, Pr01Fys bara fysiska besök med diagnoskod.

Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Man kan också t ex via indikatorer i Primärvårdskvalitet hitta patienter som inte varit på VC på länge och erbjuda dem besök. Dessa patienter bör prioriteras över patienter med enklare självläkande åkommor.

Sjukdomstillstånden i denna indikator är valda för att de i regel sköts via primärvården. Sjukdomstillstånden är Demens, Diabetes, Förmaksflimmer, Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom och TIA/Stroke.

Mätperioden 18 månader har valts eftersom årsbesöken ofta halkar efter lite. Tanken är att om årskontrollen inte skett inom 18 månader så har den förmodligen missats.

Indikatorn Pr02

Indikatorn Pr02 handlar om personer med stora behov och att identifiera de som löper ökad risk att insjukna i hjärt- kärlsjukdom. Därmed blir det möjligt att erbjuda dem den vård de behöver. Det gäller patienter med bland annat depression, psykos, reumatoid artrit samt andra kroniska sjukdomar som psoriasis och KOL. Som ”proxy” för riskskattning gäller att 3 riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom ska finnas dokumenterade: Blodtryck (även hemblodtryck och 24-timmars blodtrycksmätning ingår) och blodfetter de senaste 36 månaderna, samt tobaksbruk de senaste 5 åren.

Indikatorn Pr03

Indikatorn Pr03 handlar om farmakologisk (Pr03L) och psykologisk behandling (Pr03P) vid depression och samsjuklighet. Vid depression har psykologisk behandling högre eller likvärdig prioritering jämfört med läkemedelsbehandling enligt Nationella riktlinjer. Patienter med kroniska sjukdomar och samtidig depression mår sämre än de som "bara" har andra kroniska sjukdomar. För patienter med flera sjukdomar, inklusive äldre patienter, är multifarmaci viktigt att undvika, och psykologisk behandling därför extra angelägen.

Indikatorerna Pr04, Pr05, Pr09, Pr11, Pr12 & Pr13

Indikatorerna, Pr04 och Pr12 handlar om upprättande av individanpassad rehabiliteringsplan och Pr05 och Pr13 om uppföljning av planen. Rehabiliteringsplanen ska vara upprättad vid teambesök tillsammans med patient på rehabenhet/vårdcentral. Digifysiskt teammöte räknas också med från 2022. Avgränsning till valda diagnoser är för att dessa patientgrupper har behov av en individuellt anpassad rehabiliteringsplan enligt nationella riktlinjer för strokesjukvård, hjärtsjukvård, MS och Parkinsons sjukdom och KOL och dessa kan identifieras med indikatorernas Pr09 på vårdcentral (ny från 2022) och Pr11 på rehabenhet.

Indikatorn Pr08

Pr08 mäter rehabiliteringsplan för personer som fått rehabkoordinering och är ny från 2022.

Indikatorerna Pr06, Pr07, Pr14 och Pr15

En liten andel av primärvårdens patienter står för många kontakter och besök. En stor del av dessa har en eller flera kroniska sjukdomar eller funktionella symtom och ofta en samtidigt psykosocial problematik. Ett gott omhändertagande kan säkerställa att de fått adekvat bedömning och vård, som möter deras behov. Teamsamverkan för dessa patienter är i många fall värdefullt.

I indikatorerna om mångbesökare ingår alla diagnossatta kontakter och inte bara fysiska besök. Därför har ordet titeln bytts från mångbesökare till mångsökare från 2024. I patientlistan ska man också kunna se hur många av kontakterna som är fysiska besök.

Indikatorerna om mångbesökare är nya 2021. För de olika indikatorerna har gränsvärdet för antal besök uppskattats genom datauttag i samverkan med några regioner för de 3 % som flest gånger besökt eller haft kontakt med vårdenheten. Genom att välja de 3% som haft flest besök eller kontakter erhålls ett antal patienter, som det är möjligt för enheten att arbeta vidare med för systematiska och koordinerade insatser. Om 3 % är ett lämpligt gränsvärde kan variera mellan regionerna. Indikatorerna och brytpunkten får utvärderas och ev justeras framöver.

Pr06 mäter mångbesökare 80 år och äldre samt hos olika yrkesgrupper på vårdcentral. Pr06S är ny från 2022 och gäller distriktssköterska/sjuksköterska. Pr14 mäster mångsökare totalt och hos olika yrkesgrupper på rehabenhet, Pr07 och Pr15 mäter mångsökare som fått rehabiliteringsplan eller Samordnad individuell plan (SIP) upprättad eller uppföljd på vårdcentral respektive på rehabenhet.

Referenser

  1. Broqvist M, Branting Elgstrand M, Carlsson P, et al. Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård, Reviderad Version. Rapport 2011: 4. Linköping: Prioriteringscentrum; 2011.
  2. SOU 1995:5. Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. Vårdens svåra val. Stockholm: Socialdepartementet; 1995.
  3. Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30, 3 kap 1 §
  4. Griffin S, Kinmonth AL. Diabetes care: the effectiveness of systems for routine surveillance for people with diabetes. Cochrane Database of Systematic Reviews. The Cochrane Library. Cochrane Collaboration. 2000
  5. Slater M, Perruccio AV, Badley EM: Musculoskeletal comorbidities in cardiovascular disease, diabetes and respiratory disease: the impact on activity limitations; a representative population-based study. BMC Public Health 2011, 3;11:77
  6. Moussavi S, et al. Lancet 2007, Depression, chronic diseases, and decrements in health: results from the World Health Surveys.
  7. Atlantis, Evan, et al. "Chronic medical conditions mediate the association between depression and cardiovascular disease mortality." Social psychiatry and psychiatric epidemiology 47.4 (2012): 615-625.
  8. Gunn, Jane M., et al. "The association between chronic illness, multimorbidity and depressive symptoms in an Australian primary care cohort." Social psychiatry and psychiatric epidemiology 47.2 (2012): 175-184.
  9. Atlantis, Evan, et al. "Changes in the prevalence of psychological distress and use of antidepressants or anti-anxiety medications associated with comorbid chronic diseases in the adult Australian population, 2001–2008." Australian and New Zealand Journal of Psychiatry 46.5 (2012): 445-456.
  10. Nationella riktlinjer för Astma och KOL, Socialstyrelsen 2017
  11. Nationella riktlinjer för Hjärtsjukvård, Socialstyrelsen 2018
  12. Nationella riktlinjer för vård vid stroke, Socialstyrelsen 2018
  13. Nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom, Socialstyrelsen 2016
  14. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen 2017
  15. Bergh, H. (2005). Frequent attenders in primary health care. A vulnerable patient group seen from a biopsychosocial perspective, Göteborg University. Medical Dissertation.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är vanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Likaså är det vanligt att de sjukdomar som inte är relevanta för primärvårdskontakterna inte diagnossätts samt att åtgärderna inte är kodade så att de kan följas upp

Patienten kan också ha fått behandling för depression tidigare än för 18 mån sedan. Då kommer det inte med i indikatorn.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Andelen mångbesökare kan variera beroende på organisation.

Ursprung/vetenskaplig granskare

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.

Indikatorerna för prioritering

Tabell över indikatorerna för prioritering

Kortnamn

Indikatorerna

Pr01Dig+Fys

Andel patienter som har haft uppföljande kontakt vid kronisk sjukdom, fysiskt eller på distans

Pr01Fys

Andel patienter som har haft uppföljande kontakt vid kronisk sjukdom, fysiskt

Pr02

Andel patienter med ökad risk för samsjuklighet som riskskattats för hjärt-kärlsjukdom

Pr03L

Andel patienter med samsjuklighet som fått läkemedelsbehandling vid ny depressionsepisod

Pr03P

Andel patienter med samsjuklighet som fått psykologisk behandling vid ny depressionsepisod

Pr04

Andel patienter med kronisk sjukdom som har rehabiliteringsplan upprättad vid teambesök på vårdcentral

Pr05

Andel patienter med kronisk sjukdom som har uppföljd rehabiliteringsplan vid teambesök på vårdcentral

Pr06+80

Andel "mångsökare" 80 år och äldre, alla yrkesgrupper

Pr06AT

Andel "mångsökare" hos arbetsterapeut

Pr06FT

Andel "mångsökare" hos fysioterapeut

Pr06L

Andel "mångbesökare", läkare

Pr06S

Andel "mångbesökare", distriktssköterska/sjuksköterska

Pr07

Andel "mångbesökare" som fått rehabiliteringsplan eller Samordnad individuell plan (SIP) upprättad eller uppföljd

Pr08

Andel patienter som har fått rehabiliteringsplan upprättad av dem som fått rehabkoordinering

Pr09

Förekomst av patienter med kronisk sjukdom där teambaserad rehabiliteringsplan är rekommenderad på vårdcentral

Pr11

Förekomst av patienter med kronisk sjukdom där teambaserad rehabiliteringsplan är rekommenderad på rehabenhet

Pr12

Andel patienter med kronisk sjukdom som har rehabiliteringsplan upprättad vid teambesök på rehabenhet

Pr13

Andel patienter med kronisk sjukdom som har uppföljd rehabiliteringsplan vid teambesök på rehabenhet

Pr14Alla

Andel "mångsökare", på rehabenhet

Pr14AT

Andel "mångsökare" hos arbetsterapeut, på rehabenhet

Pr14FT

Andel "mångsökare" hos fysioterapeut, på rehabenhet

Pr15

Andel "mångsökare" som fått rehabiliteringsplan eller Samordnad individuell plan (SIP) upprättad eller uppföljd, på rehabenhet

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Relaterade indikatorer

Många indikatorer i Primärvårdskvalitet handlar om prioritering på olika sätt. Utgångspunkten för många av indikatorerna är Nationella Riktlinjer från vilka högt prioriterade åtgärder valts ut. Indikatorn Sa02 mäter patienter med kronisk sjukdom som fått (diagnos och) återbesök någonstans inom hela sjukvården. Samverkansindikatorerna mäter också återbesök vid kronisk sjukdom men då inom hela primärvården respektive inom hela sjukvården. SIP följs i indikatorn Sa04, Sa05.

Samverkan

Möjlig framtida utveckling

Fler prioriteringsindikatorer behövs, även sådana som mäter andelen lågt prioriterade åtgärder i relation till högt prioriterade.

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.