Principer för indikatorer i PVQ

Indikatorerna i Primärvårdskvalitet utgår ifrån vetenskaplig evidens och nationella riktlinjer som är relevanta för arbetet i primärvården. Indikatorerna är utvecklade av företrädare för primärvårdsprofessionerna tillsammans med användare i primärvården.

Primärvårdskvalitet består av ett antal kvalitetsmått, indikatorer, primärt utformade för att ge en bred bild av primärvårdsverksamheten och meningsfull information som stöd för lokalt förbättringsarbete. Indikatorerna beräknas automatiskt utifrån data i befintliga källor, till exempel journaldata och patientadministrativa system.

Genomgång av nya koder, samt evidens och riktlinjer som indikatorerna baseras på, sker regelbundet. Revisioner lanseras vid årsskiftet, men det kan dock dröja innan ändringarna är programmerade i de lokala visningsytorna, se Indikatorrevision.

För indikatorerna finns några principer definierade och förklarade nedan. Principerna är inte absoluta men bör i möjligaste mån vara uppfyllda då beslut om nya indikatorer tas.

Användbara för förbättringsarbete på individ och systemnivå

Indikatorerna bör fånga ”lagom” många individer för att vara användbara på de flesta vårdcentraler och rehabenheter för förbättring av processer (tillräckligt många) och på individnivå (inte alltför många).

Det är också viktigt att indikatorernas utfall åtminstone i någon mån kan påverkas genom förbättringsarbete.

Bygga på evidens för primärvårdens patienter

Indikatorerna i PrimärvårdsKvalitet bör ha vetenskapligt stöd i form av studier från primärvård och primärvårdens patienter i olika åldersgrupper och ofta med mer än ett sjukdomstillstånd. I vissa fall saknas studier för vanliga åtgärder i primärvården, i dessa fall utformas indikatorer utifrån riktlinjer, beprövad erfarenhet och i samråd med flera professionsrepresentanter och experter i och utanför primärvården.

Bidra med kvalitet för primärvårdens patienter

Indikatorerna i PrimärvårdsKvalitet bör belysa insatser som ökar kvaliteten för primärvårdens patienter. Det är viktigt att patientnyttan med en åtgärd överstiger risken för skada.

Bidra med rättvis resursfördelning för primärvårdens patienter

Indikatorerna ska också vara rimliga utifrån ett prioriteringsperspektiv. Detta innebär att åtgärder som mäts i indikatorerna inte ska bidra till undanträngning av högre prioriterade åtgärder eller av patientgrupper med större behov. Det innebär också att det måste finns en rimlig proportion mellan resursåtgång (inklusive personalens tid) och nyttan av en åtgärd.

Vara fungerande och rimliga utifrån primärvårdens arbetssätt och förutsättningar

Indikatorerna bör spegla helhetssyn, teamarbete och viktiga arbetsinsatser för olika professioner. Åtgärder och patientgrupper som indikatorerna utgår ifrån bör vara, i någon mån, beprövade i klinisk primärvårdsvardag. Detta innebär att indikatorerna oftast inte ändras omedelbart när någon instans eller region föreslår förändring i behandling eller handläggning. Indikatorerna bör mäta insatser som är rimliga ur ett samsjuklighetsperspektiv både ur patient och personalperspektiv, t ex kan diagnosspecifika checklistor och liknande vara fel utgångspunkt.

Vara praktiskt och tekniskt möjliga att ta fram genom automatiska datauttag

Indikatorerna bör vara användbara i större delen av landet och därmed bygga på datauttag som faktiskt går att göra i flertalet regioner och därmed kunna forma en nationell standard för primärvårdsindikatorer. De ska inte kräva annan registrering än sådant som ändå är väsentligt för ”vanlig vård”.

Avgränsningar

Många sjukdomstillstånd och åtgärder finns (ännu) inte med i PrimärvårdsKvalitet. Barn- och mödrahälsovård ingår för närvarande inte alls i PrimärvårdsKvalitet. Data från kommunal primärvård finns inte med i PrimärvårdsKvalitet.