Infektionssjukdomar

Beskrivning infektionsindikatorerna

Innehåll

Infektionsindikatorerna är uppbyggda på samma sätt för de olika infektionsområdena:

• Förekomst av infektion/1000 listade och /1000 individer som kontakt
• Andel antibiotikabehandlade inom diagnoskodgruppen
• Andel behandlade med förstahandsantibiotika

Dessutom finns indikatorer för:

• StrepA vid faryngotonsillit
• CRP vid infektion i övre respektive nedre luftvägarna
• Andel kinoloner vid urinvägsinfektion
• Fysiskt besök vid diagnos (akut mediaotit, pneumoni samt akut cystit hos män)
• Fysiskt besök i samband med antibiotikaförskrivning (faryngotonsillit, rinosinuit, impetigo, erysipelas, nageltrång, karbunkel, furunkel, abscess eller aterom och ospecifik hudinfektion)
• Antibiotika vid diagnosen bensår Be05
• Antibiotikarecept utan någon vanlig infektionsdiagnos, ny indikator från 2024
• Kontinuitet vid infektion Ko08
• Infektionsindikatorer (PVQ Dig Inf01-35) för renodlat digitala vårdgivare, också nytt från januari 2024

Beskrivning av de olika indikatorerna finns under Indikatorer A-Ö Infektioner

Infektionsindikatorerna utgår ifrån registrerad diagnos

Eftersom infektioner oftast är kortvariga och kan återkomma hos samma patient utgår infektionsindikatorerna från specificerad infektionsdiagnos i vårdcentralens journalsystem. Det innebär att samma patient kan räknas flera gånger om hen har flera infektionsepisoder under det senaste året. Grupperingen av diagnoskoder till diagnoskodgrupper för de olika infektionerna har utgått från tidigare arbete av Folkhälsomyndigheten och Strama det så kallade MIRA-projektet.

För att beskriva förekomst av infektion finns två indikatorer, 1) förekomst hos listad befolkning och 2) förekomst hos de individer som kontaktat vårdenheten. Som komplement finns indikatorer för fysiskt besök för de tillfällen där det rekommenderas enligt Nationell arbetsgrupp Strama och Läkemedelsverket. Alla indikatorer som rör behandling utgår från alla patienter som har fått angiven diagnos eller provtagits (StrepA) oberoende av hur patienten kontaktat vårdenheten eller om patienten varit listad eller inte. Alla infektionsindikatorerna hämtar data för de senaste 12 månaderna.

För att exkludera kontrollbesök från episoderna införs 2023 diagnosen ”Kontrollundersökning efter annan behandling för andra tillstånd Z098”. Finns den diagnosen samma dag ska diagnoskod för aktuell infektion exkluderas. Diagnoslista Kontrollundersökning Lista 1 finns för de flesta indikatorer.

Episod

Huvudsyftet med Primärvårdskvalitets infektionsindikatorer är att se om rekommenderad behandling ges vid aktuell diagnos. I flera regioner registrerar både läkare och sjuksköterskor diagnos vid samma infektionstillfälle. För att få en uppfattning av hur en infektion behandlas använder Primärvårdskvalitet begreppet infektionsepisod. En episod samlar upprepade kontakter med diagnoser på en och samma enhet inom en viss tidsperiod till en infektionsepisod. När en av de definierade infektionsdiagnoserna identifieras med ett minst 10 dagar långt diagnosfritt intervall före den aktuella diagnosen räknas det som en ny infektion. Om en diagnos för samma infektion (diagnoskodgrupp) återkommer inom intervallet <10 dagar räknas de samman till en episod. Detta oavsett kontaktform eller om det var läkare eller sjuksköterska som registrerade diagnosen. Efter 10 dagars diagnosfritt intervall räknas episoden som avslutad. Episodens längd är alltså inte fast utan varierar och avgörs av återkommande diagnos (inom 10 dagar) inom samma diagnoskodgrupp på samma enhet.

Har patienten sökt på olika enheter för sin infektionssjukdom så räknas de som olika episoder.

Förekomst

För att beskriva omfattningen av de aktuella infektionerna används två varianter av indikatorer som beskriver förekomst av specificerad infektionsdiagnos. Antal episoder/1000 listade ger en uppfattning om förekomst av infektion hos de listade personerna medan antal episoder/1000 individer som kontaktat vårdenheten ger en bild av enhetens hela arbete, även med personer som inte är listade. Det senare måttet kan också användas av jourcentraler och distansvård, som inte har någon listad befolkning. När nämnaren består av individer som kontaktat enheten påverkas indikatorn av hur diversifierat vårdcentralsuppdraget är. På vissa orter har man till exempel givit en vårdcentral uppdrag att för flera vårdcentralers listade befolkning tillhandahålla fysioterapi, barnhälsovård eller mödrahälsovård. För att minimera denna felkälla begränsas indikatorn så att bara kontakter till läkare och sjuksköterska exklusive barnhälsovård och mödrahälsovård räknas med. De två olika indikatorerna för att beskriva förekomst är inte jämförbara med varandra men kan användas av den egna enheten för att följa upp sin verksamhet.

Andel antibiotikabehandlade inom diagnoskodgruppen

Antibiotika som förskrivits under en infektionsepisod (alltså från datum för första diagnosen till datum för sista diagnosen i episoden) + 5 dagar efter den sist registrerade diagnosen räknas tillhöra aktuell infektionsepisod för alla diagnoser med undantag för ÖLI-diagnoserna (Inf07). Motivet till att hämta antibiotika fem dagar efter episodens sista diagnos är erfarenheter från flera års datauttag i Kalmar, som visat att då fångas en större del av antibiotikarecept.

Skulle två diagnoser från olika diagnoskodgrupper finnas samtidigt eller överlappande räknas ett antibiotikarecept tillhörande båda diagnoskodgrupperna, dvs antibiotikaförskrivningen räknas två gånger. Att ta hänsyn och rangordna de olika diagnoskodgrupperna bedömdes som alltför tekniskt komplicerat men vissa anpassningar har gjorts för att minska risken för denna felkälla. Ett undantag finns och det gäller antibiotikabehandling vid ÖLI (Inf07). Episoder som innehåller samtidiga bakteriella diagnoser (mediaotit, faryngotonsillit, pneumoni och/eller rinosinuit) exkluderas i indikatorn.

För ÖLI-diagnoser, där det är vanligt med en viral och en bakteriell diagnos i nära anslutning till varandra hämtas bara uppgift om antibiotika som förskrivits samma dag som diagnos satts. Uthämtade data från primärvårdsjournaler i Jönköping 2019 visade att under en 5-dagarsperiod efter ÖLI-diagnoser förklaras så mycket som 25% av antibiotikaförskrivning av nytillkomna luftvägsinfektionsdiagnoser som kan motivera antibiotika. När hämtningsintervallet vid ÖLI-diagnoserna begränsas till samma dag minskar risken för att dessa antibiotikaförskrivningar kopplas till både ÖLI-diagnos och till den antibiotikakrävande diagnosen. Däremot visade datauttag 2019 från Jönköping, Kalmar och Stockholm att endast 1,5–2% av patienterna med diagnos akut bronkit hade återkommit och fått en ”antibiotikakrävande” diagnos inom 5 dagar efter diagnos akut bronkit. Därför har hämtningsintervallet för akut bronkit behållits.

För att ytterligare minska risken att förskriven antibiotika kopplas till en samtidig annan infektionsdiagnos begränsas de antibiotika som söks ut för varje infektionsgrupp. För luftvägsinfektioner och hud- och mjukdelsinfektioner hämtas J01 exkl. pivmecillinam J01CA08, trimetoprim J01EA, och nitrofurantoin J01XE01. För akut cystit hämtas bara urinvägsantibiotika (pivmecillinam J01CA08, trimetoprim J01EA, sulfametoxazol och trimetoprim J01EE, ciprofloxacin J01MA02, norfloxacin J01MA06 och nitrofurantoin J01XE01).

Andel behandlade med förstahandsantibiotika

I indikatorerna som beskriver användning av förstahandsantibiotika hämtas det först förskrivna/uthämtade antibiotikareceptet från vårdenheten under episoden. När byte av antibiotika sker på samma enhet under samma episod på grund av till exempel terapisvikt räknas alltså inte det. Från 2022 exkluderas patienter med KOL-diagnos senaste 5 åren i Inf21, som mäter andel förstahandsantibiotika vid pneumoni och Inf24, som mäter antibiotikabehandling vid akut bronkit.

Målvärden

Målvärden har satts för de flesta indikatorer som mäter antibiotikabehandling och för användning av Strep A och CRP . Målvärden revideras årligen av Indikatorgruppen med företrädare från Stramagrupper, Nationell arbetsgrupp Strama, Folkhälsomyndigheten och arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet. Motivering till målvärden finns i Kvalitetsindikatorkatalogens specifikation ”Om indikatorn” (länk till Om kvalitetsindikatorkatalogen 3.0 h iv.

Läs mer om målvärden Styra med indikatorer och för infektionsindikatorers målvärden Strama

Fysiska besök

Fysiska besök rekommenderas i gällande riktlinjer för diagnos av vissa infektioner. Därför införs särskilda indikatorer för fysiskt besök. Indikatorerna för fysiskt besök gäller dels besök för diagnos, dels för fysiskt besök i samband med antibiotikaförskrivning. Indikatorerna bygger på rekommendationer från Programråd Strama, nuvarande Nationell arbetsgrupp Strama.

Indikatorerna för fysiskt besök gäller läkarbesök för diagnos av akut mediaotit, pneumoni och akut cystit hos män (Inf32, Inf33, Inf34). Indikatorerna för fysiskt besök i samband med antibiotikaförskrivning är lite olika konstruerade beroende på vilken infektion det gäller. De flesta indikatorer mäter fysiskt besök samma dag som antibiotika förskrivs eftersom beslut om antibiotika förutsätter klinisk undersökning. Det gäller indikatorer för faryngotonsillit, erysipelas, nageltrång, karbunkel, furunkelabscess eller aterom och ospecifik hudinfektion (för Inf48, Inf52, Inf56, Inf60, Inf62). För tillstånd där annan initial behandling rekommenderas före antibiotika (rinosinuit, impetigo) mäter indikatorn fysiskt besök inom infektionsepisoden (Inf44, Inf61).

På många vårdcentraler handlägger sjuksköterskor primärt patienter med halsinfektion, ibland med hjälp av checklistor. Hudinfektioner handläggs ofta av sjuksköterska med läkare som konsult, utan att ett läkarbesök alltid registreras. Därför innefattar indikatorerna både sjuksköterske- och läkarbesök. Läkarundersökning krävs dock för bedömning för diagnos rinosinuit, varför enbart läkarbesök hämtas här.

Post-Covid-indikator

En av infektionsindikatorerna mäter förekomst av Postinfektiöst tillstånd efter covid-19 (Inf64) i den listade befolkningen. Här mäts antal patienter med sökt diagnos.

Indikatorer för renodlat digitala vårdgivare (distansenheter)

Idag finns ett stort antal både privata och offentligt drivna renodlade distansenheter, det vill säga enheter som enbart handhar digitala vårdkontakter. För dessa enheter finns ingen listad befolkning varför endast indikatorer som baseras på vårdkontakter är relevanta. Tanken är att en digital enhet ska kunna jämföras med samtliga övriga digitala enheter i landet och mot ett sammantaget nationellt genomsnitt, då regionindelning saknar relevans.