Hoppa till sidans innehåll

Stora resurser behövs för att bygga ut det civila försvaret

Gå vidare till innehållet

El, värme, vatten och avlopp behöver säkras så att samhällsviktiga verksamheter i klassrum, sjukhus och särskilda boenden kan fungera vid höjd beredskap och krig. För detta krävs en rejält ökad nationell finansiering. Det civila försvaret behöver ha fokus på helheten – det räcker inte med isolerade insatser.

SKR:s krav

Det krävs konkreta besked från staten om hur upprustningen av det civila försvaret ska gå till för att ge kommuner och regioner rätt förutsättningar att utföra sin del av det praktiska arbetet. Kommuner och regioner behöver involveras i planering och övningar. Tillsammans bygger vi Sveriges civila försvar.

Snabbspår för att skynda på uppbyggnaden

Dagens skärpta säkerhetspolitiska läge kräver snabba och breda insatser för att fortsätta stärka det civila försvaret lokalt och regionalt. För att inte tappa tid i uppbyggnaden av Sveriges motståndskraft och robusthet föreslår SKR snabbspår till dess att ny lagstiftning är på plats. Med snabbspår menar vi bland annat möjlighet till investeringsmedel i uppbyggnaden av det civila försvaret i kommuner och regioner. Det vill säga att medel går direkt till kommuner och regioner eller via enkla ansökningsförfaranden, till exempel genom:

  • Utvidga befintliga överenskommelser inom bland annat hälso- och sjukvård mellan staten och SKR
  • Investeringsprogram för robusthet, till exempel reservkraft och annan kritisk infrastruktur

SKR är positiva till att MSB redovisat liknande förslag i sitt yttrande om sammanställning av åtgärder för civilt försvar.

Parallellt med snabbspår anser SKR att den långsiktiga finansieringen behöver säkras för att på så sätt utveckla en robusthet och långsiktiga planeringsförutsättningar.

Finansieringen är avgörande för takten på uppbyggnaden

Det är nödvändigt att merparten av regeringens satsningar går direkt till kommuner och regioner. Att upprätthålla samhällsviktiga funktioner trots allvarliga störningar måste hanteras där verksamheterna finns: lokalt och regionalt. Idag fastnar en för stor del pengarna från regeringens ökade satsning inom statliga myndigheter. Medlen behövs till konkret verksamhet lokalt och regionalt.

  • Kostnader som uppstår i kommuner och regioner i uppbyggnaden av totalförsvaret och till följd av Försvarsmaktens behov måste ersättas av staten.
  • Sjukvården behöver kunna ta emot många mycket svårt skadade samtidigt. Då behövs planering, investeringar och övningar vilket regionerna inte själva kan bära kostnaden för.
  • Även en god folkhälsa är viktigt för att stärka den civila beredskapen. Då får sjukvården bättre förutsättningar att hantera sitt uppdrag vid kriser eller i värsta fall krig. För att detta ska vara möjligt behöver staten ta ett aktivt ansvar för finansiering av förebyggande åtgärder, inklusive vaccination.
  • De begränsade anslag som hittills avsatts till kommuner och regioner är startpengar för att öva och planera. Men hittills har ytterst begränsade pengar gått till alla nödvändiga investeringar.
  • Åtgärder för att höja robustheten som kräver personal och investeringar behöver ges en ökad och stabil finansiering. Staten behöver garantera att resurserna finns kvar över tid så att kommuner och regioner har ekonomisk trygghet i sina investeringar.

Ökade resurser behövs för att inte tappa tempo i uppbyggnaden

Ansvarstagande, engagemang och satsningar i kommuner och regioner är omfattande. Ett ökat statligt stöd är dock avgörande för att öka tempot i arbetet. Statens anslag för civilt försvar är planerade till 8,5 miljarder kronor år 2025 och föreslås öka succesivt till 15 miljarder per år från 2028.

Enligt MSB:s beräkningar kommer kostnaden för det civila försvaret att uppgå till mellan 10-20 miljarder kronor, och Försvarsberedningen föreslår att stödet behöver öka kraftigt. SKR anser att en stor del av dessa pengar behöver tillfalla kommuner och regioner, som har helt avgörande roller för det civila försvaret.

Exempel från verkligheten: beräkning av kostnader för kommuner

Jönköping är en av de kommuner som kommit långt i arbetet med civilt försvar. De uppskattar att det skulle kosta cirka 300 miljoner kronor för två veckors beredskap. Jönköping har i många avseenden mycket goda förutsättningar för sin beredskap, bland annat genom tillgången till Vättern, eget energibolag och mycket av verksamheten i egen regi.

Jönköpings kostnader är tämligen lågt räknade i relation till många glest befolkade kommuner, ofta kustnära. Där kan kostnaderna för beredskap uppgå till betydligt mer per invånare än kommuner med bättre förutsättningar.

Bristen på tydlighet från staten medför att kommuner räknar på olika scenarier och jämförelser blir därför svåra. Östersund räknar utifrån ett perspektiv på tre månader och kommer fram till att investeringsbehovet endast för deras lokaler i kommunen uppgår till 488 miljoner kronor. Med effektiviseringar om 50 procent innebär det att kostnaden blir 3 750 kronor per person.

SKR:s ekonomirapport maj 2024

Ökad tydlighet om nivåer och förväntningar

I yttrandet till Försvarsberedningens delrapport om civilt försvar lyfter SKR bland annat behovet av ökad tydlighet vad gäller ambitionsnivå och finansiering.

Det behöver bli tydligt till vilken nivå robustheten ska höjas och hur ersättningen utformas – för att undvika för stora skillnader i förmågor i olika delar av landet.

SKR:s yttrande till Försvarsberedningens delrapport om civilt försvar Länk till annan webbplats.

Ta med det lokala och regionala perspektivet

Sveriges system för civilt försvar måste hänga ihop. Kommuner och regioner behöver vara företrädda i sektorsmyndigheternas arbete. Regionalt behövs ett strategiskt samarbete mellan länsstyrelser i respektive civilområde, regioner och kommuner.

  • Staten med dess myndigheter och länsstyrelser behöver bättra ta vara på kommuners och regioners kunskaper och erfarenheter och involvera kommuner och regioner i dialog, planering och övning.
  • Ett bra exempel är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som inom Beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen bjuder in SKR, kommuner och regioner.
  • Uppgifter från kommuner och regioner för att stärka nationell beredskap, till exempel till en nationell försörjningsanalys, behöver samlas in på ett effektivt sätt för att undvika onödig administration. Detsamma gäller tillsyn och andra underlag till lägesbilder.
  • Kommuner och regioner har i och med sitt omfattande samhällsviktiga uppdrag tränat sin förmåga till att hantera oförutsedda händelser. De har en snabbhet i omställning som ofta saknas i statliga myndigheter.

Fakta

Civilt försvar är den del av totalförsvaret som inte är militärt försvar. Det civila försvaret vilar på fler aktörer, bland annat kommuner, regioner, myndigheter, näringslivet och frivilligorganisationer. Aktörerna skall tillsammans upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och möta med militära försvarets behov i händelse av höjd beredskap.

Historiskt har det civila försvaret anpassats efter skiftande säkerhetspolitiska förhållanden. 2015 återupptogs totalförsvarsplaneringen av regering och riksdag, och fokus lades på att stärka det civila försvaret. Denna förstärkning blev än mer prioriterad i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina 2022.