Från bidrag till jobb
SKR anser att regeringens aktivitetskravsreform för ekonomiskt bistånd kan bli verkningsfull arbetsmarknadspolitik, om den görs rätt. Här presenterar SKR krav på hur ett aktivitetskrav bör vara utformat för att fler ska gå från bidrag till jobb. Här finns också ett antal beslutsunderlag.
Arbetslöshet får fundamentala följder, inte bara för individen som drabbas men också nära den och lokalt. Drabbas en person av arbetslöshet så gör den det i en kommun. Sociala problem som uppstår blir märkbara lokalt.
Kommunerna har länge sett stora brister i den statliga arbetsmarknadspolitiken. Den brister i stödet till enskilda individer och kommunerna har tvingats ta allt större ansvar.
Regeringen har utrett ett aktivitetskrav inom ramen för sin bidragsreform. Den innehåller också förslag på ett bidragstak samt kvalificering till välfärden. Av dessa tre är det en som SKR anser vara verkningsfull för att få fler i jobb: aktivitetskravet.
Denna reform har förutsättningar att bli effektiv och välfungerande, men det kräver att det finns en god förståelse för den kommunala verkligheten. Därför har vi här samlat kommunernas perspektiv, krav och konstruktiva förslag.
En reform som aktiverar personer som behöver försörjningsstöd har förutsättningar att bli effektiv och välfungerande. Det har SKR framfört ända sen utredningen aviserades. Det förutsätter att det finns god förståelse för den kommunala verkligheten och att ambitionen är att fler går från bidrag till jobb.
SKR:s krav
SKR har, i tätt samarbete och i dialog med ett stort antal kommuner, tagit fram följande krav:
- Att insatserna som ges inom ramen för aktivitetskravet är kunskapsbaserade och leder bidragsmottagare hela vägen till ett arbete genom att likna ett ordinarie jobb. Insatserna ska vara individanpassade, intensiva och sammanhållna.
- Arbetsro för individer och kommuner att genomföra aktivitetskravsinsatser utan avbrott för andra statliga insatser och med ett välfungerande samspel med Arbetsförmedlingens insatser.
- Digital informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna för att kunna fatta korrekta och snabba beslut.
- Att föräldrar som kan vara föremål för insatser inom aktivitetskravet har rätt till förskola på heltid.
- Tillit till kommunernas bedömningar av vilka individer som bör omfattas av aktivitetskrav och i vilken omfattning.
- För kvalitet och likvärdighet över landet krävs full finansiering till kommunerna samt stöd för implementering och uppföljning av reformen.
Utredningen och remissarbetet
Regeringens förslag
Den 25 november 2024 presenterade regeringen sitt förslag på hur ett aktivitetskrav kan utformas.
Aktivitetskrav inom försörjningsstödet, Regeringskansliet Länk till annan webbplats.
SKR:s yttranden på bidragreformens olika delar
SKR välkomnar regeringens förslag på aktivitetskrav för försörjningsstöd. Men för att reformen ska ge önskad effekt behöver den anpassas till kommunernas förutsättningar och full finansiering.
Delar av förslagen i utredningen om drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare är välkomna, men SKR säger nej till bidragstak och begränsning av riksnormen för större hushåll. Utredningen (SOU 2025:15) är den andra av tre i regeringens bidragsreform.
SKR säger nej till utredningens förslag om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd. Utredningen om kvalificering till välfärden (SOU 2025:53) utgör den tredje och sista beståndsdelen i regeringens bidragsreform.
Underlag till regering och riksdag
Skäl till försörjningshinder
Tabell
| Titel | Värde |
|---|---|
| Arbetslös, inklusive etableringsersättning | 50 |
| Sjukskriven med läkarintyg | 14 |
| Arbetshinder, sociala skäl | 18 |
| Arbetar deltid, ofrivilligt | 3 |
| Övrigt | 15 |
Det finns olika skäl till varför individer har ekonomiskt bistånd. Försörjningsstödstagare är en heterogen grupp där det finns olika förutsättningar för att delta i aktiviteter och möjligheter att komma i arbete. En del är i behov av mer omfattande stöd än andra för att komma dit. Utredningen har i uppdrag att lägga förslag om vilka grupper som omfattas av ett aktivitetskrav och i vilken omfattning.
En stor del av gruppen har arbetslöshet som huvudsakligt försörjningshinder, här ingår arbetslösa med eller utan ersättning samt personer inskrivna i etableringsprogrammet som har eller väntar etableringsersättning. Personer med försörjningshinder sociala skäl, bland dem finns till exempel personer med beroendeproblematik eller som har sociala svårigheter som förhindrar dem att ta ett arbete. En tredje stor grupp är sjukskrivna som har viss ersättning från Försäkringskassan och flertalet som helt saknar sådan ersättning. Det finns också en grupp som arbetar deltid och är i behov av försörjningsstöd.
Bland övriga grupper finns till exempel de som har en sjuk- eller aktivitetsersättning, pensionärer eller de som bara söker vid enstaka tillfällen.
Bakgrund
Från frivilligt till obligatoriskt kommunalt uppdrag
Kommuner har under många år byggt upp olika typer av arbetsmarknadsinsatser för att stödja kommuninvånare till arbete. Uppbyggnaden av egna verksamheter har sin grund i att motverka arbetslösheten lokalt och att få individer med ekonomiskt bistånd till egen försörjning. Kommunens initiativ till arbetsmarknadsinsatser har alltid varit frivilligt och staten har genom Arbetsförmedlingen det primära ansvaret för arbetsmarknadspolitiken.
På 90-talet gavs kommunerna möjlighet att ställa krav på deltagande i kompetenshöjande verksamhet för mottagande av ekonomiskt bistånd för unga. Möjligheten utökades på 2010-talet till vuxna.
När staten nu vill gå in och reglera området med ett obligatoriskt uppdrag aktiveras finansieringsprincipen. Det innebär att inga nya obligatoriska uppgifter från staten får införas utan medföljande finansiering till kommuner eller regioner.
Regeringens reform av aktivitetskravet
Regeringen utreder nu frågan och planerar att lägga fram förslag. SKR vill bistå regeringens arbete med att ta fram en aktivitetskravsreform och kommer därför att ta fram policyunderlag i frågan, utifrån kommunernas perspektiv. De kommer att publiceras på denna sida löpande.