Mycket fungerar väl i svensk förskola och skola. De flesta barn och elever trivs, når goda resultat och känner sig trygga. Samtidigt har skillnaderna i elevers resultat ökat över tid.

Det spelar tyvärr alltför stor roll var barn och elever växer upp och vilken bakgrund de har för hur deras skolgång blir. Så kan vi inte ha det. Att stärka likvärdigheten i förskolan och skolan är en angelägen fråga för hela samhället.

Så ser skillnaderna i kunskapsresultat ut

Internationella kunskapsmätningar, som PISA, visar att elever i Sverige i genomsnitt presterar över OECD-snittet, även om resultaten varierat över tid - samtidigt är andelen lågpresterande elever fortsatt hög.

Skolverket konstaterar i sin senaste lägesbedömning att skillnaderna mellan elever och mellan skolor har ökat över tid och ligger kvar på en hög nivå.

Elever i Sverige presterar över snittet i internationella kunskapsmätningar, men samtidigt är andelen elever med låga resultat fortsatt hög.

PISA 2022, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, Skolverket (pdf) Länk till annan webbplats.

SKR kraftsamlar aktörer

Trots att en rad insatser har genomförts för att skapa en likvärdig skola, har var och en inte gett tillräcklig effekt. SKR kraftsamlar därför under 2026 aktörer inom olika delar av utbildningsområdet. Syftet är att tillsammans utforska om utvecklingen kan vändas med gemensamma träffsäkra insatser, utanför varje enskild skolhuvudmans rådighet.

Några aktörer som deltar i utforskande dialogmöten är bland annat skolhuvudmän, forskare, fackliga organisationer samt berörda skol- och myndighetsaktörer.

Likvärdighet innebär att göra olika

En likvärdig förskola och skola är inte samma som att utbildningen ska vara och se likadan ut överallt eller att alla skolor ska organiseras på exakt samma sätt. Tvärtom. När förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner, områden och skolor behöver insatserna vara olika för att nå likvärdighet. Det går till exempel inte att jämföra en liten skola i Sorsele med cirka 15 elever fördelade över sju årskurser med en storstadsskola i Stockholm med 1200 elever i tio årskurser utan att ta hänsyn till den lokala kontexten.

Det finns även faktorer som behöver gälla alla skolor – som höga förväntningar, tillgång till undervisning av god kvalitet och en styrning som säkerställer att alla elever får det stöd de behöver.

Filmen nedan illustrerar hur villkoren för att driva skola ser olika ut, beroende av kommunens förutsättningar. Till exempel går det inte att göra lika i en mindre kommun som Arjeplog som i en stor kommun som Sundbyberg. Filmen är 1 minut.

Så formas och påverkas likvärdigheten

Två elever med liknande förutsättningar kan få helt olika skolgång – beroende på var eleven bor och vilken skola personen går i. Skillnaderna beror sällan på enskilda beslut, utan på hur flera delar av ett system samverkar över tid.

För att beskriva hur likvärdigheten formas har SKR tagit fram en modell. Modellen visar att likvärdigheten uppstår i samspelet mellan fyra nivåer:

• Statlig styrning och breda samhällsvillkor.
• Lokala förutsättningar där eleven bor.
• Huvudmännens kapacitet och handlingsutrymme.
• Pedagogernas arbetssätt i klassrummet.

Nationella och samhälleliga villkor

Nationella och samhälleliga villkor handlar om de ramar som sätts utanför skolan, men som i praktiken avgör hur väl varje förskola eller skola fungerar. Skillnaderna kan med andra ord uppstå redan innan undervisningen börjar. Hur nationell styrning, huvudmännens ansvar och bredare samhälleliga villkor samspelar har stor betydelse för elevers resultat. Nationella beslut påverkar hur skolan organiseras, samtidigt som bostads- och arbetsmarknad formar elevers uppväxtvillkor och deras framtida möjligheter.

Platsens betydelse

Hur det går för barn och unga i skola beror i alltför hög grad på hur levnadsvillkoren ser ut. Platsens betydelse handlar om allt ifrån socioekonomi till strukturella förutsättningar som demografi, lokal arbetsmarknad, geografi och tillgång till kompetens. Skillnader finns både mellan områden inom städer och mellan kommuner och regioner, inklusive glesbygd.

Till exempel:

• Skillnader i befolkningens utbildningsnivå mellan olika delar av landet och mellan bostadsområden får tydliga konsekvenser för elevers förutsättningar. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevers slutbetyg i årskurs 9. Elever med högutbildade föräldrar har i genomsnitt högre betyg, och skillnaderna i behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram är nära 40 procentenheter jämfört med elever vars föräldrar har kort utbildning.
• Knappt 70 procent av unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar är behöriga till gymnasieskolan. I områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar är siffran drygt 90 procent. Källa: myndigheten för civilsamhälle och unga (MUCF)
• Elever i glesbygdskommuner har i genomsnitt lägre meritvärden än elever i andra kommuntyper. Skillnaderna hänger bland annat samman med socioekonomiska förutsättningar, men också med utmaningar i kompetensförsörjningen, såsom lägre andel behöriga lärare och större rekryteringssvårigheter. Ofta handlar det också om strukturella förutsättningar, som små skolor över stora geografiska avstånd, vilket kan göra det svårare att samla resurser och påverkar tillgången till kompetens och närhet till lärosäten.

• Rapport: Visste du detta? - Om skola i små kommuner Länk till annan webbplats.
• Fokus 25 Olika plats, olika liv, MUCF Länk till annan webbplats.

Huvudmannens kapacitet och handlingsutrymme

Hur huvudmän organiserar sin verksamhet, fördelar och prioriterar resurser samt skapar förutsättningar för rektorer och lärare har stor betydelse för utbildningens kvalitet och elevers möjligheter att lyckas.

Samtidigt har olika huvudmän olika förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Lokala förutsättningar påverkar till exempel tillgången till kompetens, hur resurser fördelas och hur verksamheten organiseras. Samtidigt sätter nationella ramar gränser för vad som är möjligt. Det innebär att handlingsutrymmet i praktiken skiljer sig åt – även när uppdraget är detsamma.

Klassrum och lärmiljöer

Allt landar till slut i klassrummet. Det är här förutsättningarna omsätts i praktiken – i undervisningens kvalitet, i relationen mellan lärare och elev och i tillgången till stöd. Utbildningens kvalitet och kontinuitet, studiero och tillgång till stöd är några avgörande parametrar för elevers lärande.

En elevs första skolår har stor betydelse för den fortsatta skolgången. Av de elever som klarar alla delprov i de nationella proven i årskurs 3 får 98 procent sedan godkänt provbetyg i årskurs 6 och 93 procent blir behöriga till gymnasiet.

Flera studier visar också att förskolan kan bidra till att utjämna skillnader för barn med svagare socioekonomiska förutsättningar – men bara om kvaliteten är tillräckligt hög. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna mellan förskolor, och forskning visar att sammansättningen av barngruppen kan ha betydelse för barns fortsatta lärande.

Det är här kvaliteten i undervisningen avgörs – i lärarens kompetens, ledarskap och förmåga att möta barns och elevers olika behov.