AI-utvecklingen påverkar alla som arbetar inom välfärden och kommer i kontakt med välfärden. Att tre av fyra svenskar har lågt eller inget förtroende för AI behöver vi ta på allvar.

Användningen av AI ökar mycket snabbt. 4 av 5 svenskar använder AI i vardagen och nästan varannan invånare uppger att de använder AI som sökverktyg i stället för att googla. Allt fler använder också AI på jobbet. Men samtidigt är det bara en av sju som uppger att de har högt förtroende för AI. Det visar den årliga undersökningen om AI och invånarna som Insight Intelligence presenterar i dag.

Rapport: Svenska folket och AI pdf, 4 MB.

AI-kommissionens budskap för ett år sedan var tydligt: ”Det brådskar för Sverige att agera”. De har helt rätt – och det är precis vad kommuner och regioner gör nu också, i olika verksamheter, planering och med gemensamt arbete. Tidigare i höst tog regionerna fram en gemensam färdplan för AI och kommunerna inleder nu ett liknande arbete.

Förtroende för kommuners och regioners verksamheter avgörande

Men AI-utvecklingen handlar inte bara om tekniska möjligheter. Det påverkar alla som både arbetar inom välfärden och som kommer i kontakt med välfärden. Att tre av fyra svenskar har lågt eller inget förtroende för AI behöver vi ta på allvar. I år har vi på SKR, tillsammans med Insight Intellegence, tittar särskilt på invånarnas syn på användning av AI i kommuners och regioners verksamheter.

Resultaten är intressanta. Även om förtroendet för AI generellt är lågt är det högre inom många välfärdsområden. Högst är det inom hälso- och sjukvården, men även inom skola och omsorg har AI ett något starkare stöd än det generella förtroendet för AI. Det är positivt – och visar på en ökad trygghet när kommuner och regioner på olika sätt tillämpar AI.

Den viktigaste frågan är ändå hur AI används i välfärden och hur vi gör när vi introducerar AI i olika verksamheter och tjänster. Invånarnas förtroende är genomgående högre när AI används som stöd för att avlasta personalen med olika administrativa uppgifter, men betydligt lägre när det handlar om beslut som rör behandlingar eller mer nära stöd till elever i undervisningen. Och förtroendet är lägre bland äldre än hos yngre.

Just därför är det viktigt att kommuner och regioner, när AI-kommissionen säger att det brådskar, inte ser AI-införandet som ett sprintlopp. Om AI ska kunna göra nytta på sikt i välfärden kräver det att kommuner och regioner kan förstå och möta invånarnas förväntningar och oro. Och att vi kan vara transparenta med utvecklingen. Att vi inte blir fartblinda.

Färdplan för AI i regionerna (pdf) pdf, 1 MB.

Vi behöver lägga tid på att förklara när och varför AI används och beskriva den mänskliga kontrollen och ansvaret. Vi vet att kunskap och delaktighet ökar förtroendet. Just därför är det också viktigt att kommuner och regioner fullt ut involveras i de nationella initiativ som nu sätter igång.

Vi har antagligen inte sett bråkdelen av AI:s potential än. Och kommuner, regioner och staten behöver, precis som AI-kommissionen säger, vara på tårna i utvecklingen. Men vi får inte glömma att det viktigaste för kommuner och regioner är att ha ett högt förtroende hos dem som de finns till för.