• SKR kommenterar

Våga stanna i analysen av Pisamätningen

Pisa 2025 visar på utmaningar i elevers kunskaper, men inte varför resultaten sjunker. Vi behöver fördjupa analysen och dra lärdomar från skolor och länder där utvecklingen går åt rätt håll.

Sofie Lindén, chef för utbildningssektionen

När Pisa 2025 presenterades konstaterade vi på SKR att resultaten är oroande och kräver att vi både förstår orsakerna bättre och genomför långsiktiga insatser. Att omkring var tredje elev inte når grundläggande nivå i läsning eller matematik måste tas på största allvar. OECD lyfter dessutom särskilt fram att eleverna har svårare för de delar av läsförståelsen som kräver uthållighet, koncentration och förmåga att ta till sig mer komplexa texter.

Sveriges resultat ligger nu på OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnen. I skoldebatten har många förklaringar förts fram, från skärmtid, AI och frånvaro till brist på lärare, resurser och planeringstid. Faktorerna kan alla vara relevanta, men Pisaresultaten ger inte stöd för att peka ut en enskild förklaring eller dra så långtgående slutsatser.

Behöver undvika lösryckta åtgärder

Nedgången är dessutom inte unik för Sverige. När många OECD-länder, däribland samtliga nordiska länder, ser försämrade resultat behöver vi också undersöka bredare förändringar som påverkar barns och ungas lärande. Det gör det än viktigare att skilja mellan vad vi vet, vad vi ännu inte vet och vilka slutsatser som kräver ytterligare analys.

Vi behöver nu våga stanna i analysen ett tag för att inte fokusera på kortsiktiga eller lösryckta åtgärder. Pisa är ett viktigt underlag, men inte det enda. Bilden behöver också sättas samman med andra kunskapsunderlag, som Pirls, Timss, nationella prov och betygsutvecklingen, för att ge en bättre bild av vilka mönster som är långsiktiga och vilka som är specifika för en viss mätning.

Nyligen presenterade till exempel Skolverket nya betygsresultat. De visar att fler niondeklassare når godkända betyg i fler ämnen än föregående år. Samtidigt har resultaten i matematik försämrats, vilket bidrar till att färre elever når gymnasiebehörighet. Det här är också, liksom Pisa, viktiga fakta om kunskapsresultat. Utmaningen är nu att förstå helhetsbilden för att kunna lägga det viktiga pusslet kring vilka stärkande insatser som gör skillnad.

Studera framgångsfaktorer i och utanför Sverige

En del i SKR:s fortsatta arbete blir att studera erfarenheter från Estland och England - två länder med olika skolsystem, men som är värda att studera närmare. Estland ligger fortsatt i Europatoppen och kombinerar höga resultat med relativt små skillnader kopplade till socioekonomisk bakgrund. England hör till de få länder som inte visar på ett tydligt resultattapp.

Gemensamt för de båda länderna är en långsiktig skolpolitik över flera mandatperioder, ett uthålligt arbete med undervisningens kvalitet och en stark koppling mellan forskning och praktik. Och svaren på vad vi kan göra i Sverige finns inte bara internationellt. SKR kommer också att se hur vi kan sprida och stimulera gemensamt lärande utifrån framgångsfaktorer i svenska kommuner som har lyckats vända kunskapstapp.

Kraftsamlar för ökad likvärdighet

Samtidigt fortsätter SKR arbetet för en mer likvärdig skola. Tillsammans med en rad andra aktörer driver vi en kraftsamling för att minska betydelsen av barns socioekonomiska bakgrund och stärka skolans kompensatoriska uppdrag. För att alla elever ska få möjlighet att lyckas behöver resurser, kompetens och stöd i högre grad riktas dit behoven är som störst.

Pisa ger oss inte alla svar, men resultaten visar tydligt vilka frågor vi behöver förstå bättre. Samtidigt ska rekordmånga skolreformer genomföras de kommande åren. Det gör det extra viktigt att kommunerna får rätt förutsättningar och att reformerna följs upp utifrån vad som faktiskt stärker elevernas lärande. Målet måste vara både högre kunskapsresultat och en skola där elevernas bakgrund och uppväxt får mindre betydelse för deras möjligheter att lyckas.

Publiceringsinformation