Hela ökningen av personer i arbetsför ålder framöver består av utrikes födda.

Konkurrensen om arbetskraft är stor på hela arbetsmarknaden och kompetensbristen kommer inte kunna lösas enbart med fler rekryteringar. Men vi ser en stor ökning av andelen utrikes födda unga som sökt sig till en anställning i kommun- och regionsektorn, vilket visar att arbetsgivarna har förmågan vara attraktiva för nya medarbetare.

Förra veckan publicerade SKR en rapport om utrikes födda. Att många unga utrikes födda har sökt sig till ett jobb i en kommun eller en region de senaste åren uppmärksammades verkligen. Dagens Nyheters ledarsida lyfte rapportens fakta om utrikes föddas bidrag till svensk välfärd och undrade om regeringen inte borde lyssna på experterna hos SKR.

Störst ökning inom äldreomsorgen

Vår rapport om utrikes födda i kommuner och regioner talar sitt tydliga språk: nästan 300 000 anställda (månads- och timavlönade) i landets kommuner och regioner är födda i andra länder. Andelen utrikes födda bland de anställda (månadsavlönade) har ökat från 13 till 22 procent i kommunerna och från 14 till 20 i regionerna under de senaste tio åren. Sett till antal har utrikes födda medarbetare ökat med 85 procent i kommuner och med knappt 60 procent i regionerna sedan 2014.

Ökningen av utrikes födda medarbetare märks tydligt inte minst inom äldreomsorgen, där mer än hälften av vårdbiträdena och drygt en tredjedel av undersköterskorna är födda utomlands. Många av dem är dessutom relativt nya i landet – omkring 33 000 undersköterskor och vårdbiträden har kommit till Sverige bara under de senaste tio åren. Övriga yrken där det märks en uppgång är exempelvis barnskötare, tandläkare och biomedicinska analytiker.

Siffrorna visar tydligt att utrikes födda utgör en betydande andel av arbetskraften i välfärdssektorn och har fått en allt större betydelse för välfärdens kompetensförsörjning. Kommande tioårsperiod växer behoven av vård och omsorg, medan den arbetsföra befolkningen ökar marginellt. Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder (20-66 år) i två av tre kommuner under de kommande tio åren.

Hela ökningen av personer i arbetsför ålder framöver består av utrikes födda. De senaste åren har en rad migrationspolitiska åtgärder vidtagits för att minska invandringen till Sverige. I det läge vi nu befinner oss med både brist på arbetskraft och ett minskat inflöde av personer som kommer hit, kan vi konstatera att det sannolikt kommer att bli svårare att rekrytera medarbetare till välfärden.

Stort intresse för välfärdsyrken bland unga utrikes födda

Andelen unga (18-29 år) utrikes födda har ökat kraftigt i befolkningen de senaste tio åren och många av dem har sökt sig till ett jobb i en kommun eller region. En av tre unga anställda är idag född utomlands. Samtidigt består en stor del av ökningen av personer i arbetsför ålder kommande tio år av 20-24-åringar. Att kommuner och regioner är framgångsrika i att rekrytera unga har därför stor betydelse.

En ny undersökning visar att många unga utrikes födda i åldern 15-24 år kan tänka sig ett välfärdsyrke. Unga utrikes födda har generellt ett större intresse för välfärdsjobben jämfört med inrikes födda. Bland annat är fler utrikes födda killar intresserade av yrkena i vård och omsorg jämfört med inrikes födda killar. Det ligger i linje med de senaste årens ökning av unga utrikes födda män som arbetar inom kommunernas äldreomsorg.

Statistik: Utrikes födda anställda i kommuner och regioner - SKR Länk till annan webbplats.

DN ledare: Trumpadministrationen vräker ur sig lögner – svenska tjänstemän svarar Länk till annan webbplats.