Sveriges invånare ska inom kort rösta i 310 val till kommuner och regioner, utöver valet till riksdagen. För att påverka hälso- och sjukvården är det val till regionfullmäktige som har störst tyngd, inte riksdagsvalet. Det är Sveriges 21 regioner som ytterst ansvarar för hälso- och sjukvårdens verksamheter.

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet, men står inför stora utmaningar. För att möta framtidens vårdbehov krävs fokus på de frågor som gör störst skillnad för patienterna.

1. Vi kan inte bemanna framtidens vård på gårdagens sätt

Utmaningen

• Under kommande år väntas allt färre komma ut i yrkeslivet i Sverige. Andelen äldre ökar samtidigt kraftigt de kommande åren, vilket leder till ett större behov av vård och omsorg.
• Efterfrågan på många vårdkompetenser är större än tillgången.
• Personalkostnader står för en stor del av vårdens kostnader och tillgången på arbetskraft väntas bli en av välfärdens största utmaningar.

Patientnyttan

Genom klokare användning av tillgänglig tid och resurser får medarbetarna mer tid för patienterna vilket förbättrar arbetsmiljön och stärker både kvaliteten, kontinuiteten och tillgängligheten. Kompetensförsörjning handlar ytterst om att patienter ska kunna få vård i tid.

Vad behövs?

Framtidens vård kommer inte att kunna möta fortsatt förväntade växande behov enbart genom att anställa fler. Sverige behöver både utbilda fler inom vårdens bristyrken och använda den kompetens och de resurser som finns mer effektivt. Det handlar både om införande av nya effektivare behandlingar, att växla uppgifter mellan olika kompetenser, att minimera administrativa insatser och vård av ringa eller begränsad nytta. Kompetensförsörjning är därför inte bara en personalfråga, utan en av vårdens ödesfrågor.

2. Tekniken måste hjälpa vården att räcka till fler

Utmaningen

• Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men vårdens medarbetare arbetar fortfarande i system som inte alltid kommunicerar med varandra.
• Många tekniska lösningar stannar i pilotprojekt eller införs bara i delar av vården. Därmed sprids inte nyttan till alla verksamheter och patienter.
• Potentialen i AI, digitalisering och hälsodata är stor, men nyttan uppstår först när tekniken fungerar i vårdens vardag och kan användas i hela landet.

Patientnyttan

Tekniken ska göra vården enklare, snabbare och säkrare för patienten. Det kan handla om att slippa lämna samma uppgifter flera gånger, få snabbare besked eller enklare kunna följa sin behandling. För medarbetarna kan bättre system minska administrationen och frigöra mer tid för patienterna. Målet är inte mer teknik, utan större patientnytta.

Vad behövs?

Sverige behöver en gemensam digital infrastruktur och bättre förutsättningar att införa och skala upp AI och annan ny teknik i hela landet. Det kräver långsiktiga investeringar, gemensamma standarder och ett fördjupat samarbete mellan kommuner, regioner, staten och privata aktörer. Tekniken kan inte ersätta vårdens medarbetare, men den kan frigöra tid, stärka kvaliteten och göra det möjligt att hjälpa fler patienter.

3. Patienten ska möta en sammanhållen vård

Utmaningen

• Allt fler lever med kroniska sjukdomar och flera samtidiga diagnoser.
• En stor del av vårdkonsumtionen är koncentrerad till grupper med omfattande och långvariga behov.
• Bristande samordning mellan vård- och omsorgsinsatser leder till sämre patientupplevelser och ineffektivt resursutnyttjande.

Patientnyttan

Många patienter har flera samtidiga kontakter inom vård- och omsorgssystemet. För dem är det inte hur vården är organiserad – eller vem som ansvarar för den - som är viktigt utan att de får insatser som motsvarar deras behov och att insatserna hänger ihop. För en äldre person med hjärtsvikt, diabetes och kommunala omsorgsinsatser kan kontakten omfatta vårdcentral, sjukhus, kommun och specialistvård samtidigt. Trots det bygger många processer alltjämt på att patienten själv håller ihop sin vård.

Vad behövs?

Omställningen till nära vård behöver fortsätta med långsiktighet och involvera alla delar av hälso- och sjukvården. Primärvården måste stärkas och samarbetet mellan regioner, kommuner och andra aktörer behöver utvecklas. Vården ska utformas utifrån patientens behov, inte utifrån organisatoriska gränser. Att värna en god kontinuitet där så är möjligt och ändamålsenligt gagnar både patienter och kvaliteten i vården och gör att resurserna används effektivare. Styrningen behöver ändras om välfärdssystemet ska bli sammanhängande och personcentrerat genom en utveckling av systemledarskap mellan huvudmän.

För patienter spelar det mindre roll vem som ansvarar för vården. Det som spelar roll är att få hjälp när den behövs, att möta rätt kompetens och att vården hänger ihop genom hela vårdförloppet. Därför behöver nästa mandatperiod fokusera på det som faktiskt avgör vårdens framtid: att säkra kompetensen, använda teknikens möjligheter och skapa en vård som utgår från patientens behov snarare än organisatoriska gränser. Vården behöver utveckling och handlingskraft, inte omfattande strukturreformer som riskerar att flytta fokus från de utmaningar patienter och medarbetare möter varje dag.