Historiskt har skatteunderlaget visat sig vara motståndskraftigt för oväntade omvärldshändelser. Även under perioder av tydlig konjunkturnedgång, så som under finanskrisen, pandemin eller inflationschocken, har skatteunderlaget utvecklats tämligen stabilt.

SKR:s senaste ekonomiska prognos, som publicerades för knappt tre veckor sedan, pekar mot en konjunkturuppgång i år. Efter flera svaga år väntas BNP-tillväxten ta fart där hushållens konsumtion blir en viktig drivkraft i uppgången. Att sysselsättningen bedöms stiga innebär att skatteunderlaget för kommuner och regioner växer relativt starkt 2026.

Men ibland ändras omvärldsförutsättningarna snabbt. Sedan vi låste våra prognoser har omvärlden blivit mer osäker. Kriget i Mellanöstern har satt stort avtryck på energimarknaderna, där framför allt oljepriset stigit kraftig. Frågan som många nu ställer är om detta kan bli en ny energiprischock med stigande inflation och avmattad BNP-tillväxt som följd av kriget.

Negativa direkta effekter på kort sikt

När energipriser stiger påverkas ekonomin på flera sätt. Högre olje- och drivmedelspriser slår direkt mot konsumentpriserna, även om energi utgör en relativt liten del av hushållens totala konsumtion. Men prisrörelserna kan ändå få stor betydelse eftersom energi används i stora delar av ekonomin, där transporter och produktionen inom industrin och jordbruket kan påverkas starkt av ändade energipriser. Detta kan i förlängningen leda till generella prishöjningar för både varor och tjänster, både nationellt och på den globala marknaden.

När osäkerheten ökar tenderar hushåll och företag att bli mer försiktiga. Inte minst kan börsnedgångar och stigande räntor dämpa både konsumtion och investeringar, vilket hämmar BNP-tillväxten.

I vilken grad som kriget påverkar inflationen och tillväxten globalt avgörs framför allt av hur utdraget störningen av fartygstrafiken i Persiska viken blir, liksom vilka prisnivåer för exempelvis råolja och naturgas som kommer att gälla framöver.

Skillnader från läget 2022

Det finns likheter med situationen för fyra år sedan, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men också viktiga skillnader. Den krisen slog direkt mot Europas energiförsörjning, särskilt marknaden för naturgas drabbades, vilket gav långvarigt höga elpriser. Därtill fanns en rad andra faktorer som bidrog till den globala inflationsuppgången 2021–2022. Stora störningar av de globala leveranskedjorna var en av dessa faktorer, med igenproppade hamnar och skenande fraktpriser som följd.

Att den ekonomiska politiken var mycket expansiv i flera år före prischockerna, samt att världsekonomin då befann sig i en återhämtning efter pandemin, var centralt för hur initiala prisuppgångar för några enskilda varor snabbt spred sig till i princip samtliga priser i samhällsekonomin.

Nuläget är väldigt annorlunda, efter flera år av centralbankernas kamp med att få ned inflationen. Sammantaget är riskerna för en efterfrågedriven inflationsuppgång betydligt mindre.

Skatteunderlaget brukar klara turbulens

För kommuner och regioner är en viktig fråga hur den här typen av störning påverkar det kommunala skatteunderlaget.

Historiskt har skatteunderlaget visat sig vara motståndskraftigt för oväntade omvärldshändelser. Även under perioder av tydlig konjunkturnedgång, så som under finanskrisen, pandemin eller inflationschocken, har skatteunderlaget utvecklats tämligen stabilt. Att skatteunderlaget domineras av arbetsinkomster, samt att arbetsmarknaden brukar variera mindre än BNP (samt med fördröjning) borgar för att skydda de kommunala skatteintäkterna från skarpa kast i konjunkturen. Att en stor andel av skatteunderlaget dessutom består av transfereringar, där pensionerna dominerar och utgör cirka 15 procent av skatteunderlaget, utgör en ytterligare stabilisator för kommuners och regioners skatteintäkter.

Tiden blir den avgörande faktorn

Den övergripande bilden i SKR:s prognos är att skatteunderlaget ökar relativt starkt i år, liksom de efterföljande åren när vi ser utrymme för högre sysselsättning, förutsatt att konjunkturen fortsätter att stärkas. Men utvecklingen i omvärlden visar samtidigt hur snabbt förutsättningarna kan förändras.

Det har bara gått några veckor sedan kriget i Mellanöstern inleddes. Trots stora prisuppgångar på olja och naturgas har reaktionerna på aktie, ränte- och valutamarknader varit tämligen begränsade utifrån ett större och längre perspektiv. En tolkning av detta skulle kunna vara att marknaden ”prisar in” en inte alltför långdragen, och för världsekonomin, allvarlig konflikt.

Men med en mer utdragen period av oroligheter i Mellanöstern är det troligt med en större och bredare inflationsuppgång, men också med en mer betydande avmattning för global tillväxt. Återigen skulle centralbankerna sitta med ett tydligt ”stagflationsdilemma”, liknande den förra inflationschocken.

Med detta bedöms tillväxten i Sverige bli svagare än nuvarande prognos med nedåtrisk för skatteunderlaget. Men än så länge står Sverige – och ekonomin i kommuner och regioner – relativt stadigt, trots de snabba kasten i omvärlden.