Nu har förtidsröstningen till Sveriges nationella och de 310 lokala och regionala valen inletts. Skolan är en av de politiska frågorna som väljarna tycker är allra viktigast när de lägger sin röst. Det är därför viktigt att debatten utgår från en saklig och faktabaserad bild av hur svensk skola ser ut. Här är fem fakta som bidrar till den bilden.

1. Många elever når goda resultat, men stora skillnader

Svenska elever presterar generellt över genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Om någon vecka får vi veta om resultaten står sig när resultaten i den senaste PISA-undersökningen, som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, presenteras.

Men tyvärr spelar barns och elevers uppväxtvillkor och vilken bakgrund de har allt för stor roll för hur det går i skolan. År 2025 saknade nästan 16 procent av niondeklassarna behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Av dessa var det betydligt fler elever med lågutbildade än högutbildade vårdnadshavare.

Förändringar i skolan behöver framför allt stärka likvärdigheten och sätta fokus på det kompensatoriska uppdraget så att alla barn har samma möjlighet att lyckas. Det kräver långsiktiga åtgärder som tar hänsyn till att förutsättningarna skiljer sig kraftigt mellan kommuner, områden och skolor.

2. De flesta elever känner sig trygga, men bilden av studieron varierar

Åtta av tio elever i grundskolan och nio av tio i gymnasieskolan känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. Däremot är den upplevda studieron mer differentierad. Omkring hälften av eleverna upplever att de oftast eller alltid har studiero, och lika stor andel upplever alltså inte studiero. Lärare generellt gör en betydligt mer positiv bedömning av elevernas studiero. Den internationella undersökningen Talis visar att svenska lärares upplevelse av ordningsproblem ligger på genomsnittet för OECD och är bättre än övriga nordiska länder.

För ökad trygghet och studiero krävs goda relationer, ett anpassat stöd till eleverna, tillgång till behöriga och erfarna lärare samt samarbete mellan skolans olika kompetenser.

3. Skolans ekonomiska resurser har ökat

Kommunerna lägger i genomsnitt 43 procent av sina resurser på skola och annan pedagogisk verksamhet. Kostnaden per elev i kommunal grundskola har ökat med 168 procent sedan år 2000, jämfört med kommunernas prisutveckling på 75 procent. De procentuellt största resursökningarna har skett inom elevhälsa och undervisning.

Samtidigt varierar kostnaden per elev kraftigt mellan kommuner. Små skolor i glesbygd har exempelvis högre kostnader per elev, medan lokaler ofta är dyrare i storstadsområden. Kostnaderna kan heller inte minska i samma takt som elevkullarna. En likvärdig resursfördelning ger därmed olika kostnad per elev eftersom förutsättningar varierar.

När flera omfattande skolreformer nu ska genomföras de närmaste åren är det viktigt att reformerna är fullt finansierade så att de inte tränger undan annan verksamhet i skolan.

4. Andel behöriga lärare ökar – men stor variation i landet

Andel behöriga lärare har ökat över tid och är 2,3 procentenheter högre jämfört med för tre år sedan. Drygt 74 procent av lärarna i kommunal grundskola och 68 procent av lärarna i fristående grundskola är legitimerade och behöriga i ämnet de undervisar i.

Tillgången till behöriga lärare varierar dock kraftigt, mellan ämnen, skolformer och kommuner. Små skolor, glesbygd och utanförskapsområden har ofta svårare att rekrytera. Närhet till lärarutbildning, möjlighet till kollektivtrafik och konkurrensen om arbetskraften påverkar också möjligheten att rekrytera. SKR efterlyser därför en lärarutbildning som når hela landet, inte minst när kommande reformer ökar behovet av behöriga lärare.

5. Merparten av personalen trivs, men många upplever stress

Fler än nio av tio lärare och rektorer är nöjda med sitt arbete enligt den internationella OECD-undersökningen Talis 2024. Fler lärare vill också stanna i yrket och upplever att yrket har fått högre status. Samtidigt upplever drygt fyra av tio lärarna i skolan stress, vilket ligger på samma nivå som förra mätningen från 2018 och är lägre än OECD-genomsnittet. Administrationen är det som stressar både lärare och rektorer mest.

För ökad trivsel och minskad stress är kollegialt samarbete, stöd från närmaste chef och ett väl fungerande lokalt arbetsmiljöarbete viktigt. De många reformer som ska genomföras de kommande åren riskerar samtidigt att öka belastningen när mycket nytt ska införas parallellt med den ordinarie verksamheten. Därför behövs en genomförandetakt som ger verksamheterna rimliga förutsättningar.

Kompetensförsörjning förskola och skola - SKR Länk till annan webbplats. En likvärdig förskola och skola i hela Sverige - SKR Länk till annan webbplats. Ge våra yngsta barn en mer likvärdig start i livet - SKR Länk till annan webbplats.