För att vända utvecklingen krävs att skola, föräldrar och andra vuxna stärks i sin förmåga att möta unga.

Hälso- och sjukvården möter allt fler barn och unga som mår dåligt. Fler söker hjälp, vilket är bra, men den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kan inte ensamt lösa den här samhällsutmaningen. Av ungdomarna i Sverige uppger 40 procent att de har svårt att sätta ord på sina känslor och berätta om sitt mående, pojkar i högre utsträckning än flickor (enligt Folkhälsomyndigheten, MUCF med flera källor). Det är talande och oroande. För att vända utvecklingen måste vi stärka de miljöer där unga formas och ge både vuxna och ungdomar bättre verktyg att förstå och kunna prata om känslor.

Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin kommer vara svaret för en del av målgruppen och vara stödet som innebär att känslan av hopplöshet kan övergå i en riktning mot en mer positiv framtid. Men BUP kan inte ensamt arbeta mot barn och ungas psykiska ohälsa.

Hela samhället och vi vuxna i synnerhet måste göra mer och bli bättre. Förändringar krävs och här är några av de saker vi borde börja med:

• BUP är en väg, men det räcker inte
  BUP är viktigt, men alla barn och unga som mår dåligt ska inte till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin som utgörs av BUP. Det har blivit en skev bild och förväntan av vad BUP är, vilket har bidragit till ett högt söktryck med långa väntetider som följd. Det är i skolan, socialtjänsten och i primärvården vi möter och kan identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa. Det är också där vi behöver bli bättre, dels i mötet med barn och unga, dels i att jobba tillsammans.
  
• Det krävs en bredare ansats för statsbidrag
  I kraven för och i utformningen av statsbidrag och annat statligt stöd är det viktigt att observera att det kan bli skevt om bara ett verksamhetsområde uppmärksammas. I överenskommelsen Ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin 2025–2026 har SKR därför med staten förhandlat fram att regionerna får stöd för att analysera och därefter utveckla hela vårdkedjan som möter barn och unga, inte bara specialistpsykiatrin.
• Fler behöver kunskap för att stärka barn och ungas hälsa
  En god psykisk hälsa byggs i stor utsträckning upp under barndomen. Det handlar om en trygg uppväxt, om en god förskola och skola men också om meningsfull fritid, idrott och kultur. I denna period i livet utvecklas förmågor som att reglera känslor, att forma trygga sociala relationer, att utforska och lära sig saker. Fler vuxna behöver därför ökad kunskap om hälsa bland barn och unga. Att ha vuxna i ens närhet som man kan prata med om livets upp- och nedgångar stärker motståndskraft mot ohälsa.
  

Många barn och ungdomar uttrycker behov av att få mer kunskap om psykisk hälsa och att veta mer om hur man kan ta hand om sin hälsa. Det är bra och fullt logiskt. Om man har svårt att sätta ord på sina känslor eller veta vad de innebär är det svårt att ta eget ansvar för att må bättre. En bra början kan vara att gå in på umo.se där värdefull information finns som riktar sig till ungdomar, föräldrar, skolpersonal och alla som möter ungdomar via fritidsaktiviteter.