För kommuner och regioner handlar det ytterst om att skapa så mycket värde som möjligt för varje skattekrona, inte bara att producera mer, utan att producera rätt.

Produktivitet och konkurrenskraft har varit på allas läppar den senaste tiden. I Sverige och i Europa. Det är inte konstigt. Vi står inför stora demografiska förändringar som påverkar både kostnader, intäkter och tillgången till kompetens. När resurserna inte växer i takt med behoven blir frågan om hur vi använder dem helt avgörande.

I höstas lämnade Produktivitetskommissionen sitt slutbetänkande. Det är en gedigen genomgång av allt från bostadsmarknaden och energiförsörjning till offentlig sektor. Bland annat lyfter kommissionen att både LOU och LOV behöver reformeras för att fungera effektivt. Den administrativa bördan behöver minska och de föreslår att en garantimodell för kommunsektorns finansiering bör införas.

Kvalitet och resultat måste vägas in

Det är bra att fokusera på hur vi kan öka produktiviteten, men samtidigt finns en risk i hur produktivitetsfrågan ibland formuleras. Om produktivitet reduceras till att handla om att producera mer till lägre kostnad, utan att väga in kvalitet och resultat, riskerar den att bli en felaktig styrsignal – särskilt i välfärden.

Produktivitet handlar i grunden om relationen mellan resurser och volym, alltså hur mycket verksamhet som kan levereras per arbetad timme eller per skattekrona. Det är ett viktigt mått, särskilt i ett läge där arbetskraften är den mest begränsande faktorn.

Egentligen handlar det om hur väl resurserna används för att uppnå önskade resultat, där kvalitet är en central del. En verksamhet kan vara produktiv i bemärkelsen att den producerar mycket, men ändå ineffektiv om resultaten är svaga eller om kvaliteten brister. Så är det i alla industrier, där vi för varje år förväntar oss bättre och säkrare bilar eller smartare telefoner – inte bara ökade volymer.

I välfärdstjänster är denna skillnad avgörande. Undervisningens kvalitet eller behandlingsresultat i vården kan inte reduceras till volymmått utan att viktiga värden går förlorade. Inom hälso- och sjukvården ser vi många tydliga exempel på kvalitetsförbättringar med allt bättre cancerbehandlingar, minskad dödlighet i stroke och hjärtinfarkt, och en tydlig minskning av dödsfall i vården som går att undvika.

Systematiskt förbättringsarbete

Många kommuner står inför en krympande eller åldrande befolkning och i det läget finns begränsat utrymme för att ”växa ur” problemen genom ökade resurser. Det är här produktivitet i välfärden blir avgörande. Men lösningen kan inte vara kortsiktiga besparingar eller att pressa verksamheter till att leverera mer med mindre, utan att förändra sättet man arbetar på.

Förbättringar kommer sällan från enskilda åtgärder. De kräver ett mer systematiskt arbete med styrning, uppföljning och analys och en tydlig koppling mellan resurser, arbetssätt och resultat.

Här spelar också ny teknik och nya arbetssätt en viktig roll. Välfärdsteknik och nya behandlingsformer har stor potential, men bara om de används på ett sätt som faktiskt frigör tid, höjer kvaliteten eller förbättrar resultaten. Teknik i sig är ingen garanti för högre effektivitet.

Fokus på värde för varje skattekrona

Produktivitet kommer att vara en nyckelfråga för svensk välfärd under lång tid framöver. Men den måste hanteras med rätt verktyg och rätt begrepp.

För kommuner och regioner handlar det ytterst om att skapa så mycket värde som möjligt för varje skattekrona, inte bara att producera mer, utan att producera rätt. Det kräver ett tydligare fokus på effektivitet i betydelsen kvalitet, resultat och långsiktig hållbarhet.

Det är först när produktivitet kopplas till kvalitet som den blir ett verkligt stöd för både styrning och samhällsdebatt.

Produktivitetskommissionens betänkanden: Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96) | SKR Webbfamilj | SKR Länk till annan webbplats.