Nya finansieringsformer i utredningen Ett investeringsprogram för kultur behöver bygga på kunskap om hur kulturlivet ser ut i olika delar av Sverige. Kommuner och regioner bedriver, finansierar och samverkar med en stor del av landets kulturverksamheter och känner lokala och regionala behov, satsningar och utvecklingsmöjligheter.

Om regeringen pekar ut prioriterade områden i ett statligt matchningssystem behöver kommuner och regioner därför finnas med från början. Ett sådant samråd är nödvändigt för att statliga satsningar ska bli träffsäkra, långsiktiga och bygga vidare på den utveckling som redan sker lokalt och regionalt.

Samma perspektiv gäller gåvor till kultur. Utredningen föreslår att donationer ska kunna ge skattereduktion, vilket kan stimulera privat engagemang och bredda finansieringen. Men kulturverksamheter med kommunal och regional huvudman måste kunna omfattas. Annars riskerar en stor del av det kulturliv som invånarna möter i vardagen att hamna utanför reformen.

Det är därför positivt att kommuner, regioner, kommunalförbund och offentligt ägda bolag föreslås kunna godkännas som mottagare av gåvor som berättigar till skattereduktion.

Urholka inte befintliga stöd

Ett investeringsprogram för att bredda finansieringen får inte resultera i en minskad offentlig finansiering av kultur. Privata gåvor kan komplettera och möjliggöra utveckling, förnyelse och särskilda satsningar, men får inte bli en ursäkt för att minska det offentliga åtagandet.

Statliga insatser som matchningssystem måste därför finansieras med nya medel. Tas pengarna från befintliga kulturanslag riskerar reformen att försvaga den verksamhet den ska utveckla. Redan nu behöver anslaget till regional kultur inom kultursamverkansmodellen stärkas, värdesäkras och räknas upp med pris- och löneökningar. Annars skjuts kostnaderna för att nå de nationella kulturpolitiska målen över på kommuner och regioner.

Konstnärlig frihet behöver värnas

Betänkandet väcker också principiellt viktiga frågor om konstnärlig frihet. Konst och kultur ska kunna utmana, provocera och pröva gränser. Principen om armlängds avstånd måste gälla även när kultur finansieras genom gåvor eller statlig matchning.

Samtidigt ska offentliga resurser, kulturverksamheter och kulturarenor inte bidra till brottslighet. Därför kan konstnärlig frihet och brottsförebyggande hänsyn ibland behöva vägas mot varandra.

Sådana bedömningar måste bygga på tydliga, sakliga och proportionerliga kriterier i samverkan mellan berörda aktörer. De får inte leda till generella eller godtyckliga begränsningar av den konstnärliga friheten. Vid ett genomförande av förslagen behöver det analyseras hur intressena ska balanseras och vilka principer som ska gälla när de står i konflikt.

Kulturinvesteringar handlar om mer än finansiering. De handlar om vilka samhällen vi vill bygga. Ska nya satsningar stärka kulturlivet i hela landet behöver de utformas i dialog med kommuner och regioner, omfatta verksamheter som människor möter i vardagen och tillföra nya resurser till den kulturella infrastrukturen.

Läs mer

• SKR:s remissyttande: Ett investeringsprogram för kultur Länk till annan webbplats.
• SOU 2026:31: Ett investeringsprogram för kultur Länk till annan webbplats.