Den nyss presenterade flygplatsutredningen är den mest omfattande översynen av det svenska flygplatssystemet på många år. Utredaren menar att flygplatserna har stor betydelse för transporter och regional utveckling, men också för totalförsvaret, Natos krav samt tillgänglighet över landet för medborgare, näringsliv och samhällsviktig verksamhet.

Med dessa utgångspunkter föreslås ett utökat statligt flygplatsutbud, förstatligande av nio flygplatser, förstärkt statlig finansiering samt en stärkt koppling mellan flygplatssystemet och totalförsvaret.

De flygplatser som föreslås förstatligas är Arvidsjaur, Gällivare, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Skellefteå, Stockholm Skavsta (Nyköping), Sundsvall och Örebro. Totalt äger staten, vid ett sådant beslut, 19 av landets 42 flygplatser.

För kommuner och regioner innebär det att staten tar över ägandet av flera flygplatser som i dag drivs och finansieras lokalt eller regionalt. Det kan minska den långsiktiga ekonomiska osäkerheten och det finansiella ansvar som i dag vilar på lokala och regionala ägare. Utredningen betonar samtidigt behovet av fortsatt lokal och regional förankring och föreslår därför att flygplatsråd inrättas. Hur dessa råd ska arbeta och vilket inflytande de ska ha utvecklas dock inte närmare.

Ny lagstiftning kan påverka självstyret

Utredningen föreslår en ny lag som går ut på att om en flygplats ingår i det nationella flygplatsutbudet måste ägaren anmäla till staten om man vill lägga ned eller sälja flygplatsen, eller göra större förändringar som försämrar användbarheten, som att avveckla en bana.

För kommuner och regioner är detta en principiellt viktig fråga. Förslaget stärker statens möjligheter att värna flygplatser som bedöms ha nationell betydelse. Samtidigt kvarstår det lokala ansvaret för ägande, drift och finansiering av verksamheten, vilket aktualiserar frågor om ansvarsfördelningen mellan staten och de lokala ägarna.

SKR har återkommande betonat att staten behöver ta ett större, långsiktigt finansiellt ansvar för den interregionala tillgängligheten.

Flygplatser är viktig infrastruktur

I flera avseenden ligger förslagen i linje med de ståndpunkter som SKR under lång tid har fört fram. Utredningen föreslår 75 procents kostnadstäckning av driftunderskott för icke-statliga flygplatser och 100 procents kostnadstäckning för statliga flygplatser med underskott.

Det är en betydande ambitionshöjning jämfört med dagens modell, vilket är välkommet. SKR har återkommande betonat att staten behöver ta ett större, långsiktigt finansiellt ansvar för den interregionala tillgängligheten.

Samtidigt återstår flera frågor att analysera närmare. Utredningen innehåller ett stort antal förslag som berör ägande, finansiering, trafikplikt, beredskapsflygplatser, flygtrafiktjänst och totalförsvar. I vissa delar presenteras alternativa vägar framåt eller lämnas frågor öppna för fortsatt beredning. Det skapar flexibilitet men riskerar också att försvåra den fortsatta beslutsprocessen om ansvar, finansiering och organisering inte förtydligas.

Regioner och kommuner måste vara en del av lösningen även framgent. Hur sker samspelet med det lokala självstyret och inflytandet? Kommer staten att åta sig att långsiktigt betala, eller är det en ambition? Hur går det för de flygplatser som inte förstatligas?

Flygplatsutredningen är ett viktigt steg mot ett starkare statligt ansvar för tillgänglighet inom Sverige och för svensk beredskap – men den fortsatta beredningen behöver tydliggöra finansiering, inflytande och ansvarsfördelning mellan stat, regioner och kommuner.