Boenden enligt LSS behöver fungera för många olika behov och önskemål, till exempel att vara sambo eller att helt slippa umgås med andra på boendet.Åsa Furén-Thulin

Trots att vi ser glädjande utvärderingar som visar en hög nöjdhet hos brukar som bor i LSS-boende så har vi mer att göra för att se till att denna och andra insatser inom LSS blir av än högre kvalitet. Vi alla behöver diskutera frågor utifrån dagens fakta, dagens olika målgrupper och inte förlita oss på gammal kunskap och hörsägen. Målgruppensbehov förändras och att verksamheter behöver anpassas efter deras behov.

Det är i första hand en kompetensfråga och inte en fråga om att kontrollera eller reglera verksamheter efter utdaterade föreställningar om vad vi tänker att en hel grupp behöver för stöd och insatser. Mer kontroll kommer inte förändra faktumet att fler unga har komplexa behov, eller att målgruppen på boenden blir allt äldre. Vi kan inte detaljreglera verksamheter så mycket att de tillslut inte passar någon.

Kommuner får stöd för att kompetensutveckla inom LSS

Det viktigaste för kvalitet i välfärden är att rätt kompetens befinner sig på rätt plats. SKR har under lång tid bedrivit påverkansarbete för att det ska ske en kompetenssatsning inom funktionshinderomsorgen.

Det är därför riktigt bra att regeringen nu hörsammat det kravet. Från och med nästa år kommer en finansierad kompetenssatsning kunna ske i landets LSS-verksamheter, när verksamheterna nu inkluderas i Äldreomsorglyftet.

Detta är utmärkt, men vi kommer fortsätta driva på för att denna nödvändiga kompetenssatsning långsiktigt finanserias och omfattar hela funktionshinderområdet. SKR är drivande i frågan tillsammans med våra samarbetspartners har vi bland annat tagit fram Yrkesresan och driver en Lärprocess för majoriteten av landets kommuner kring omställning till en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.

Fler än någonsin bor på boende enligt LSS

Det har aldrig varit så många som bor i boende enligt LSS för vuxna för vuxna som det är idag. Under många år har antalet personer med insatsen ökat, enligt Socialstyrelsens statistik. På 10 år (2014–2024) har det skett en ökning med cirka 17 procent.

Det är också en större andel, sett till befolkningen som helhet, som får insatsen. Kommunerna satsar också allt mer resurser på insatsen enligt SCB:s officiella statistik. På tio år har kommunernas årliga kostnader ökat med 19 miljarder. Även om man räknar bort kostnader för löne- och prisökningar, satsar kommunerna 33,4 procent mer nu än för tio år sedan.

En förändrad målgrupp med diversifierade behov

Samtidigt är det tydligt från kommunerna att målgruppen för LSS-boende har förändrats och blivit mer heterogen. Med det så ändras också behoven.

Vi ser att unga vuxna som flyttar in på boenden i många fall har komplexa behov, till exempel erfarenhet av annan samhällsvård som HVB, SiS, psykiatrisk slutenvård eller rättspsykiatri. De har behov som kräver nya lösningar, ofta i samråd med andra aktörer.

De som flyttar in på boendena har också nya önskemål om hur stödet ska utformas, och att utgå från att alla vill ha sin sociala tillhörighet på boendet eller få stöd i grupp fungerar inte lika bra i för alla. Många har istället sina relationer och sin sociala tillhörighet i första hand utanför boendet och inte med sina grannar. Till exempel kärleksrelationer, arbetsrelationer, vänner och släkt. Boenden enligt LSS behöver fungera för många olika behov och önskemål, till exempel att vara sambo eller att helt slippa umgås med andra på boendet.

Glädjande nog åldras män och kvinnor som bor på LSS-boenden och uppnår i större utsträckning högre åldrar, med behov som ändras utifrån åldrandets sjukdomar och andra behov. Även denna målgrupp kan behöva nya lösningar som inte finns idag.

Det är viktigt att kommuner har flexibilitet och möjlighet att tillsammans med målgruppen själv och med andra aktörer, planerar för verksamheter utifrån dessa varierande behov och önskemål.

Om detta hoppas jag att jag får prata mycket om med många på det nya året.