Omkring 100 000 medarbetare har kunnat utbilda sig på betald arbetstid sedan 2020. Det har bidragit till att stärka kvaliteten och bromsa den kompetensbrist som annars hade varit ännu mer påtaglig.

Socialstyrelsen sätter i sin rapport ”Personalen i äldreomsorgen 2026 – lägesbild med statistik” fokus på centrala frågor om personal och kompetens i äldreomsorgen. Samtidigt behöver ögonblicksbilden kompletteras med det långsiktiga utvecklingsarbete som pågår i kommunerna och som ger resultat.

Fler heltidsarbetande – fler hållbara heltider

Antalet äldre ökar snabbt, medan den arbetsföra befolkningen inte ökar i samma takt. I många kommuner minskar den till och med. Det gör kompetensförsörjningen till en av välfärdens största långsiktiga utmaningar.

När kommunerna underlättar för fler att arbeta mer och längre minskar behovet av nyanställda. Andelen heltidsarbetande i kommunal vård och omsorg har ökat från 48 till 67 procent sedan 2016.

Kommunerna har under flera år arbetat målmedvetet med att stärka äldreomsorgen genom bättre arbetsvillkor, ökad kompetensutveckling och mer hållbara arbetssätt. Det handlar bland annat om att skapa förutsättningar för heltid, rimlig arbetsbelastning, mer förutsägbara scheman och ett närvarande ledarskap. Tillsammans med Kommunal driver SKR det partsgemensamma arbetet med Heltidsresan, som syftar till att göra heltidsarbete till norm och samtidigt stärka kvaliteten i verksamheten.

Hög takt i kompetensutvecklingen

Utbildningsnivån stiger i äldreomsorgen – 94 procent av undersköterskorna har relevant utbildning och andelen vårdbiträden med relevant utbildning i äldreomsorgen ökar, medan andelen helt utan utbildning minskar.

Kompetensutveckling för äldreomsorgens medarbetare och chefer är en central del i kompetensförsörjningen. Genom Äldreomsorgslyftet har kommunerna kunnat investera i både yrkeskompetens och språkutveckling för medarbetare i äldreomsorgen. Omkring 100 000 medarbetare har kunnat utbilda sig på betald arbetstid sedan 2020. Det har bidragit till att stärka kvaliteten och bromsa den kompetensbrist som annars hade varit ännu mer påtaglig.

Förändrade behov och nya arbetssätt

Men det räcker inte med att enbart fokusera på bemanning. Vi ser en positiv utveckling av hälsan bland äldre, där många äldre lägger fler friska år till livet. En viktig del av lösningen ligger i att skjuta upp och minska vård‑ och omsorgsbehov genom förebyggande insatser, tidiga stöd och ett mer personcentrerat arbetssätt. På så vis kan fler äldre behålla sin självständighet längre.

Här spelar också välfärdsteknik en allt större roll. Digitala trygghetslösningar, läkemedelsstöd, tillsyn på distans och andra tekniska lösningar kan bidra till ökad trygghet för den äldre, bättre arbetsmiljö för medarbetarna och ett mer effektivt nyttjande av resurser. Välfärdsteknik ersätter inte personal, men är ett viktigt komplement som frigör tid för mänskliga möten och kvalificerade omsorgsinsatser.

Tillsammans skapar vi bilden av jobben

Det saknas inte utmaningar i äldreomsorgen. Men vi måste också tillsammans ta ansvar för bilden av jobben i äldreomsorgen. Det är väldigt många som väljer att arbeta i äldreomsorgen och som trivs med det. Socialstyrelsens egen rapport visar att en stor majoritet av medarbetarna upplever sitt arbete som meningsfullt. För att fortsatt attrahera och behålla medarbetare krävs ett långsiktigt gemensamt ansvarstagande där kommunernas utvecklingsarbete ges stabila och förutsägbara förutsättningar.