Klimatet påverkar hur vi planerar nya bostadsområden, skyddar vägar och järnvägar, säkrar tillgången till dricksvatten och tar hand om äldre under allt varmare sommardagar. Klimatförändringarna är en verklighet som kommuner och regioner behöver hantera.

Kommuner och regioner driver redan ett ambitiöst arbete för att minska klimatpåverkan inom sina verksamheter, i sin samhällsplanering och i samarbete med näringsliv och invånare. El och fjärrvärme är så gott som fossilbränslefria, kollektivtrafiken har 94 procent förnybar energi och stadsmiljöer görs mer gröna och attraktiva med mer energieffektiva bostäder och verksamhetslokaler. Cirkulära lösningar ökar inom byggande, resurs- och avfallshantering. Många kommuner har ambitiösa mål om klimatneutralitet, men för att nå dessa behövs stöd och styrmedel från både stat och EU.

Vi behöver både minska utsläppen och anpassa samhället till dagens förändringar. Att förebygga skador är dessutom ofta betydligt billigare än att reparera dem i efterhand.

Klimatfrågan är också en lokal valfråga

Förtidsröstningen till Sveriges nationella val, och de 310 lokala och regionala valen pågår. Klimatfrågan är ett delat ansvar mellan staten och kommuner och regioner och handlar ytterst om att skydda människors vardag. När väljarna snart går till valurnorna är det därför viktigt att också fråga sig hur kandidaterna vill minska vår klimatpåverkan och rusta samhället för ett förändrat klimat. För många av de beslut som avgör hur väl Sverige klarar framtidens klimat fattas inte bara i riksdagen, utan även i kommun- och regionfullmäktige.

Under nästa mandatperiod behöver bland annat dessa områden vässas:

1. Minskad klimatpåverkan i industri och transporter samt ökad elektrifiering

Såväl staten som kommunsektorn behöver öka sitt engagemang för industrins klimatomställning och konkurrenskraft. Kommunerna behöver rustas för att kunna ta emot nya etableringar, eftersom jobb och företagande är en förutsättning för välfärden. Samtidigt behövs mer el i flera delar av landet och tydligare prioriteringar av vilka verksamheter som ska få tillgång till el när effektbrist uppstår. Särskilt angeläget är en nationell strategi för datacenter. Det behövs också nya styrmedel och konkreta insatser i kommuner och regioner för att påskynda transporternas elektrifiering och minska deras klimatpåverkan.

2. Ansvarsfördelningen måste bli tydligare

I dag är det oklart hur långt kommuners och regioners ansvar sträcker sig när klimatanpassning också skyddar privat egendom. Det riskerar att försena eller stoppa viktiga åtgärder. Staten behöver därför tydliggöra att kommuner och regioner får samordna, genomföra och finansiera insatser som ligger i allmänhetens intresse.

3. Kommunerna behöver bättre underlag

Kommunerna behöver aktuella, samordnade och kostnadsfria planeringsunderlag från statliga myndigheter. I dag är underlagen ofta dyra att ta fram och beskeden skiljer sig åt. Det gör att kommuner lägger tid på tolkningar i stället för på åtgärder. Staten behöver även säkerställa likvärdiga krav och tydliga spelregler i hela landet.

4. Förebyggande arbete lönar sig i längden

Alla följder av klimatförändringarna går inte att bygga bort. Men fler beslut behöver väga kostnaden för att förebygga mot kostnaden för skadorna efteråt.

Skyfallen i Sandviken 2021 och 2023 visar vad som står på spel. Efter översvämningarna inkom skadeståndsanspråk som motsvarade mer än hela VA-kollektivets årsomsättning. Även om slutkostnaden ännu inte är avgjord visar exemplet hur stora ekonomiska konsekvenser extremväder kan få.

5. Sverige behöver en gemensam plan

Kommuner, regioner och statliga myndigheter behöver utgå från samma planeringsförutsättningar: Vilket klimatscenario ska användas? Hur långt fram i tiden ska investeringar dimensioneras? I dag läggs alltför mycket tid på att diskutera sådana grundläggande frågor.

6. Kommunerna efterfrågar ett ökat statligt stöd

Kommuner och regioner behöver göra stora investeringar för att klimatanpassa infrastruktur och samhällsviktig verksamhet. Dagens statliga stöd räcker inte till.

Bidraget uppgår till omkring 500 miljoner kronor per år, medan kommunernas ansökningar vid årsskiftet 2025/2026 uppgick till mer än två miljarder kronor. Systemet upplevs dessutom som svårt att använda, och kravet på medfinansiering gör att många kommuner avstår från att söka.

Särskilt stora investeringar krävs för kustskydd och skydd mot översvämningar. Bara i Göteborg handlar det om flera tiotals miljarder kronor under kommande årtionden och i Malmö om 4–5 miljarder. Liknande utmaningar finns på många håll i landet.

En nationell samsyn skulle göra det möjligt att fokusera på det viktigaste: att minska riskerna och skydda människor, bostäder och samhällsviktig verksamhet.