Regeringen bör ta vara på den tidigare utredningens betänkande om direktivet, där de nuvarande metoder och lönebegrepp som används vid lönekartläggning redan bedöms uppfylla direktivets syfte.

I dag kom besked om att regeringen planerar att senarelägga ikraftträdandet med ett halvår, till den 1 januari 2027. En följd av detta är också att de lönerapporter som ska lämnas av arbetsgivarna till Diskrimineringsombudsmannen (DO) föreslås skjutas fram och lämnas första gången senast den 20 maj 2028.

SKR har tillsammans med Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket vid flera tillfällen uppmärksammat jämställdhetsministern på behovet av att senarelägga ikraftträdandet av genomförandet av lönetransparensdirektivet i svensk lagstiftning.

Det är bra att regeringen har lyssnat på oss. Nu får arbetsgivarna mer tid på sig att ställa om för att hantera de nya reglerna och bättre förutsättningar för att klara ett bra genomförande.

Regeringen behöver tänka om kring EU-lönebegreppen för lönekartläggning

Samtidigt finns det andra delar där regeringen också behöver tänka om. Det handlar framför allt om de mycket svårhanterliga EU-lönebegrepp som föreslås i bestämmelserna om skriftlig lönekartläggning. Vi ser stora risker för att det ökar administrationen i onödan för arbetsgivarna. Vi menar att regeringen istället bör ta vara på den tidigare utredningens betänkande om direktivet, där de nuvarande metoder och lönebegrepp som används vid lönekartläggning redan bedöms uppfylla direktivets syfte.

Jämställda löner är en självklarhet, men direktivet innehåller många nya och omfattande bestämmelser som riskerar att öka administrationen för arbetsgivarna. Arbetsgivarna behöver därför veta hur de nya lagbestämmelserna ska se ut och få rimlig tid på sig för att kunna göra de nödvändiga förberedelser som krävs för ett bra införande.