Vi vet att de flesta barn i Sverige har det bra - men inte alla. Barn som till exempel växer upp i ekonomisk utsatthet, lever med psykisk ohälsa, missbruk eller våld i familjen eller har en funktionsnedsättning löper större risk att halka efter redan i tidig ålder.

Forskningen är tydlig: tidiga samhällsinsatser kan förändra ett barns liv. Ändå lägger vi störst fokus på de lite äldre barnen, när problemen redan vuxit sig stora. Därför lyfte SKR frågan om de yngsta barnens förutsättningar under ett av årets seminarier i Almedalen.

Språk, trygghet, relationer och möjligheten att lära grundläggs redan under de allra första levnadsåren. Barn som tidigt får en bra start och rätt stöd har också större möjligheter att lyckas senare i livet. Barn som inte får det löper däremot större risk att bära med sig skillnaderna genom livet – något som syns i skolresultat, framtida inkomster och hälsa.

Förskolan utgör en skyddsfaktor

Förskolan är en av flera viktiga arenor som kan kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor och motverka utanförskap. Här kan barns utveckling följas och signaler om att ett barn behöver extra stöd upptäckas tidigt. De korta samtalen med vårdnadshavare vid lämning och hämtning är också oerhört värdefulla och kan göra stor skillnad i att fånga upp behov.

De flesta barn är inskrivna i förskolan. Men för att förskolan ska kunna fullgöra sitt viktiga kompensatoriska uppdrag måste kvaliteten vara god. I dag är förskolan inte likvärdig, och alltför ofta brister kvaliteten i förskolor där behoven är som störst. Vi behöver bli bättre på att mäta och följa upp det som faktiskt gör skillnad i barns utveckling i förskolan - och rikta resurserna dit de gör störst nytta.

Ökat samarbete och mer handlingsutrymme behövs

En utmaning är också att de barn som skulle ha störst nytta av verksamheten ofta är där för lite eller för oregelbundet. Därför är det positivt att utredningen om en likvärdig förskola föreslår att den allmänna förskolan utökas från 15 till 25 timmar i veckan. Men förskolan behöver också bättre förutsättningar att ge stöd, bland annat genom tillgång till specialpedagogisk kompetens.

Samtidigt kan inte en verksamhet ensam se till att barn fångas upp tidigt. Alla behöver ta sitt ansvar – den lokala, regionala och nationella nivån - tillsammans. Förskola, mödravård, barnhälsovård och socialtjänst behöver arbeta närmare varandra än i dag. Och staten behöver ta större ansvar för att ge kommuner och fristående huvudmän mer likvärdiga förutsättningar genom att göra det möjligt att anpassa insatserna efter barnens olika behov. Alltför detaljerade statliga regler och kortsiktiga statsbidrag riskerar tvärtom att minska möjligheterna att rikta resurser dit de gör störst nytta.

SKR kraftsamlar för likvärdig förskola och skola

Om vi menar allvar med att alla barn ska få likvärdiga möjligheter kan vi inte vänta tills problemen redan är omfattande. Därför har vi på SKR samlat en rad aktörer för att gemensamt hitta vägar att stärka likvärdigheten – från förskolan och genom hela skolgången. Ett barns framtid ska inte avgöras av vilka villkor det har fötts in i. Ju tidigare vi agerar, desto större chans har varje barn att lyckas.

En likvärdig förskola och skola Länk till annan webbplats.

Viktigt fokus på förskolan – men barns behov måste styra Länk till annan webbplats.