I dag presenterade utredningen ”Behovsstyrd vård” sina förslag till förändringar av vårdgarantin.

Sveriges kommuner och regioner delar utredarens, och regeringens, problembeskrivning. Svensk sjukvård har utmaningar med långa väntetider och oskäliga regionala skillnader i tillgänglighet. SKR håller även med om att dagens vårdgaranti behöver moderniseras.

Ett centralt inslag i utredningen är införandet av en tydligare informationsgaranti, vilket Sveriges kommuner och regioner helt ställer sig bakom. Bristfällig information till patienter som väntar är ett välkänt problem, och en ökad tydlighet kring väntetider och vårdprocesser kommer att öka patientens trygghet och delaktighet i sin vård. Däremot vill Sveriges kommuner och regioner lyfta en farhåga i hur IVO, som ska sköta tillsynen av informationsgarantin, praktiskt kommer att klara det nya uppdraget. Givet de återkommande betänkligheter som inte minst regioner och kommuner uttryckt kring myndighetens tidigare granskningar behöver arbetssätten utvecklas på IVO och det behöver tydliggöras hur myndigheten ska lyckas med det här uppdraget.

Utredningen föreslår vidare en breddning av insatser i vården som bör täckas av vårdgaranti. Det är både rimligt och positivt ur ett patientperspektiv att en större andel av vårdens kontakter föreslås ingå. Ett annat förslag i utredningen är att korta vårdgarantins tidsgränser till 30 dagar för medicinsk bedömning och 60 dagar för medicinsk åtgärd, i stället för dagens 90 dagar. Utredningen föreslår också ökad statlig uppföljning och tillsyn av vårdgarantins uppfyllelse – och stärkta sanktionsmöjligheter mot regionerna som inte lever upp till den.

Även om ambitionerna i mångt och mycket är goda, vill vi påpeka att den breddning av vårdgarantin som föreslås – och därmed ska följas upp – är omfattande och att den tid och resurser som kommer att behöva läggas inte får underskattas. Kortare tidsgränser riskerar dessutom att leda till omprioriteringar av patienter som inte är medicinskt motiverade. Tidsgränserna bör därför utformas med större hänsyn till faktiskt genomförbarhet, och införas stegvis. Väntetiderna behöver generellt bli kortare och mycket i förslagen är bra men vi tror inte att kortare tidsgränser nödvändigtvis kommer att leda till det. De utmaningar som regionerna har kring exempelvis kompetensförsörjning, som ju är grunden för många av vårdens problem, får man inte bukt med genom att skärpa tidsgränserna och belägga dem med fler sanktioner. Regionerna vore behjälpta om staten samtidigt ville rikta insatser förkompetensförsörjning inom vården, som ju är en statlig uppgift.

Ett annat förslag är att skärpa kraven på regionerna att samordna sig så att patienter i en region kan få vård i en annan, som vårdgarantin annars riskerar att överskridas. Samverkan är givetvis positivt och det sker redan i dag.

Utredningen föreslår även att möjligheten att erbjuda offentligt finansierad digital vård till invånare i hela Sverige baserat på ett avtal i en enskild region försvinner. För att kunna erbjuda vård som enbart ges genom distanskontakt till patienter i en viss region behöver privata aktörer ha ett avtal som leverantör eller underleverantör till just den regionen. Sveriges kommuner och regioner anser att det är positivt att digital vård på det sättet tydligare inkluderas med övrig vård, och att förslaget innebär en komplettering av det arbete som SKR och regionerna redan gör.