Förtroendet för äldreomsorgen måste förstås i sitt sammanhang
SOM-institutets undersökning ger inte hela bilden av äldreomsorgen, och människors relation till den, skriver Sabina Joyau i en kommentar.
Enligt SOM-institutets senaste mätning är det fler svenskar som tycker att äldreomsorgen fungerar dåligt än som tycker att den fungerar väl. Särskilt stort är missnöjet med äldreomsorgen i storstadsområden. Resultaten är viktiga och behöver tas på allvar. Samtidigt är det centralt att sätta bilden i ett sammanhang och nyansera vad siffrorna faktiskt visar.
Äldreomsorgen berör många och väcker starka känslor. När fler uttrycker missnöje behöver vi lyssna noga, men också komma ihåg att uppfattningar om kvalitet påverkas av flera faktorer.
SOM-undersökningen mäter allmänhetens uppfattningar, inte erfarenheter hos personer som själva tar del av omsorgen. Bilden av äldreomsorgen som förmedlas i den offentliga debatten är ofta förenklad och tenderar att fokusera på det negativa. Den fångar inte alltid det som fungerar väl i vardagen – de möten och den omsorg som varje dag ges till tusentals äldre runt om i landet. Det innebär inte att utmaningar saknas, men det är viktigt att helhetsbilden inte går förlorad.
Nationella undersökningar, där äldre själva och deras anhöriga tillfrågas, visar återkommande en mer positiv bild av den omsorg som ges. I Socialstyrelsens årliga brukarundersökning, "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?", uppger en tydlig majoritet av de äldre att de är nöjda med sin omsorg. I 2025 års resultat är cirka 85 procent av personer med hemtjänst och ungefär åtta av tio av dem som bor i särskilt boende sammantaget nöjda med den omsorg de får. Undersökningen omfattar över 100 000 svarande och ger därmed en bred bild av äldres egna erfarenheter.
Den fångar inte alltid det som fungerar väl i vardagen – de möten och den omsorg som varje dag ges till tusentals äldre.
Sammantaget visar dessa resultat – baserade på äldres egna erfarenheter – att en majoritet upplever omsorgen som fungerande i vardagen, samtidigt som det finns variationer och tydliga utvecklingsområden.
Samtidigt står äldreomsorgen inför välkända utmaningar. Både sådana kopplade till den demografiska utvecklingen och till kompetensförsörjning, och högt ställda förväntningar påverkar både verksamheternas förutsättningar och hur de uppfattas.
Kommunerna arbetar kontinuerligt med att utveckla kvaliteten i äldreomsorgen. Det handlar bland annat om att stärka kompetensen, förbättra kontinuiteten och öka delaktigheten för äldre och anhöriga.
Det är positivt att frågor om äldreomsorgens kvalitet uppmärksammas. En väl underbyggd diskussion kräver dock att flera kunskapskällor vägs samman.
För att stärka förtroendet framåt behövs både ett fortsatt lokalt utvecklingsarbete i kommunerna och långsiktiga nationella förutsättningar.