En större andel egen personal leder inte bara till minskade kostnader, det skapar också ökad kontinuitet för patienterna och ger förutsättningar för en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen.

5 000 fler läkare och sjuksköterskor

I rapporten ”Personalen i välfärden 2025” som publicerades nyligen lyftes att antalet anställda ökar i regionerna. Det är framför allt inom hälso- och sjukvården som de anställda har ökat det senaste året. Två grupper som ökat kraftigt sedan 2023 är sjuksköterskor och läkare. Det handlar både om att antalet nyrekryterade ökat, samtidigt som fler sjuksköterskor och läkare i stannar kvar i regionerna. Sammanlagt har de anställda sjuksköterskorna och läkarna i regionerna ökat med mer än 5 000 de senaste två åren. Antalet läkare och sjuksköterskor befinner sig på den högsta nivån på tio år.

Denna utveckling har skett samtidigt som regionerna kraftigt minskat sina kostnader för inhyrd personal. Under flera år har regionerna arbetat tillsammans för att minska beroendet av hyrbemanning och sedan 2024 finns ett regiongemensamt avtal med gemensam prissättning för bemanningstjänster i vården. Arbetet har gett tydliga resultat: de senaste två åren har regionerna nästan halverat sina kostnader för inhyrd personal. Utvecklingen är en tydlig framgång för såväl regionerna, personalen som patienterna. En större andel egen personal leder inte bara till minskade kostnader, det skapar också ökad kontinuitet för patienterna och ger förutsättningar för en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen.

Fler socialsekreterare stannar kvar i kommunerna

En annan personalgrupp som ökat sedan föregående år och över tid är socialsekreterare. Antalet anställda socialsekreterare i kommunerna har ökat med nära 4 000 de senaste fem åren. Socialsekreterarna i kommunerna har ökat stadigt under flera år, men ökningstakten har tilltagit sedan 2022. Den största uppgången de senaste åren märks bland socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning barn och unga. Det kan finnas flera förklaringar, men en bidragande faktor är sannolikt det ökade antalet orosanmälningar som skett under senare år vilket lett till en ökad arbetsbörda för socialtjänsten.

Siffrorna visar att antalet nyrekryterade socialsekreterare har legat relativt stabilt de senaste åren. Ökningen består istället till stor del av att det är fler medarbetare som stannar kvar i personalgruppen jämfört med tidigare. Att fler socialsekreterare är kvar i yrket är en positiv utveckling - inte minst mot bakgrund av den förhållandevis höga andelen yngre medarbetare.

Socialsekreterare är en personalgrupp med en låg medelålder, där majoriteten av de anställda är i 30-årsåldern. Många yngre och mindre erfarna medarbetare kan innebära utmaningar för en arbetsplats, då behovet av handledning och stöd blir större. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser har dock andelen erfarna handläggare inom sociala barn- och ungdomsvården ökat sedan 2018. Det är något som skulle kunna hänga samman med det ökande antalet socialsekreterare som stannar kvar i kommunerna.

Fler arbetar mer och längre

Statistiken visar också att fler medarbetare arbetar heltid i både kommuner och regioner. Den största ökningen av heltidsarbetande under senare år har skett inom kommunernas vård och omsorg. Det blir också allt vanligare att förlänga arbetslivet: den genomsnittliga avgångsåldern ökade under 2025 i både kommuner och regioner.

Bristen på arbetskraft gör att arbetsgivarna behöver fortsätta ta vara på de befintliga medarbetarnas kompetens. Att fler anställda i kommuner och regioner arbetar mer och längre har därför stor betydelse för välfärdens kompetensförsörjning.