Dyrare vård och färre vårdplatser om tio år – eller?
Kraftiga kostnadsökningar och ett mindre antal vårdplatser. Det kan vara att vänta, enligt en ny rapport från SKR som analyserar framtidens vårdkonsumtion.
Kanske har den medicintekniska utvecklingen tagit flera språng tack vare AI, och kanske har en eller flera pandemier ritat om spelplanen helt.
Att vården genomgår stora förändringar står dock helt klart.
Vart är vården på väg? Att teckna en entydig bild av framtidens vård – hur den kommer att se ut och konsumeras, låter sig inte göras så lätt. Likväl är det avgörande att så gott det går blicka in i framtiden för att ställa om vården utifrån befolkningens behov och vårdens utveckling. I en ny rapport försöker vi visa några tänkbara utvecklingslinjer för svensk hälso- och sjukvård.
För att underlätta för regionerna att planera sjukvården med en decennielång horisont har vi därför tagit fram två framtidsbilder av hur vårdkonsumtionen kan se ut om nio år. Framskrivningarna bygger på SCB:s befolkningsprognos och data över vårdkonsumtion per ålder, kön och patienternas hemregion.
I den här texten redogör jag översiktligt för dessa två bilder.
Vår analys visar att vi behöver ta hänsyn både till hur befolkningen förändras och hur hälso- och sjukvården utvecklas.
Över tio år utvecklas befolkningens sammansättning dramatiskt. Vi blir allt äldre, samtidigt som allt färre barn föds. Att vår befolkning är åldrande kommer att innebära stora förändringar för hela samhället – så även sjukvården. Hur vi konsumerar vård, vilka grupper som behöver vård, hur behoven för dessa ter sig och vad vården kostar, kommer att påverkas.
Att befolkningen förändras vet vi, men hur hälso- och sjukvården förändras är svårare att överblicka. Kanske har den medicintekniska utvecklingen tagit flera språng tack vare AI, och kanske har en eller flera pandemier ritat om spelplanen helt.
Att vården genomgår stora förändringar står dock helt klart. Idag kan vi byta höftled på en 90-åring som kan få lämna sjukhuset samma dag, vilket knappast var möjligt för tio år sedan.
Om vi förutsätter att den medicintekniska utvecklingen fortsätter i samma takt så påverkar också detta framtidens vård.
Den första framtidsbilden utgår från antagandet att befolkningens sammansättning förändras men att olika grupper i befolkningen konsumerar vård så som de gör i dag. I detta scenario kan vi se fram emot måttliga kostnadsökningar, ökat tryck på slutenvården och ett större behov av vårdplatser. Däremot har trycket på BUP minskat som en följd av åldrande befolkning.
Men om vi också väger in att vården fortsätter att utvecklas som den har gjort historiskt, med en fortsatt utveckling av så kallad dagvård eller vårdinsatser som inte kräver sjukhusvistelser, så får vi en ny, delvis kontrasterande bild.
Den medicintekniska utvecklingen gör vården betydligt dyrare, men möjliggör också fler individanpassade och mer avancerade behandlingar. Förflyttningen mot en mer nära vård minskar trycket på slutenvården och därmed behovet av vårdplatser. Antalet vårdplatser på sjukhusen fortsätter alltså att minska till förmån för mer vård utanför sjukhusens avdelningar. Intressant, och nedslående, är att trycket på BUP fortsätter att öka, trots att andelen unga i befolkningen minskar. Man kan givetvis fråga sig hur länge den ökade belastningen på BUP kan fortgå.
Våra erfarenheter visar att det alltid slår fel när vi bara utgår från demografiska förändringar – vi måste på något sätt väga in att hälso- och sjukvården hela tiden utvecklas. Att framtidsbilderna ser så olika ut visar tydligt vilken förändringstakt hälso- och sjukvården har.
Av vår rapport framgår att både den demografiska utvecklingen och den historiska trenden kan skilja sig väsentligt åt mellan olika regioner. Ambitionen är att denna rapport ska fungera som ett stöd och inspiration för regioner att göra egna, mer träffsäkra analyser.
Vi har också tagit fram en visualiseringsmodell som gör det lätt att se hur framtidsbilderna skiljer sig åt beroende på vilka antaganden som görs.
Rapporten och visualiseringsverktyget länkas till nedan.