Samtidigt som antalet barn minskar, pågår omfattande reformer på skolans område. I dessa fall blir samverkan mellan staten och kommunsektorn särskilt viktig.

Den senaste prognosen från SKR visar att konjunkturåterhämtningen är här. Den visar att Sverige går mot starkare BNP-tillväxt, och att såväl hushållens konsumtion som investeringarna utgör viktiga drivkrafter. Men trots att BNP-tillväxten är uppreviderad på kort sikt är skatteunderlaget nedreviderat.

Det hänger ihop med att den ökade tillväxten framför allt drivs av produktivitetstillväxt, och inte ökat antal arbetade timmar. Det kommer därför ta ett tag innan den starkare efterfrågan ger avtryck på sysselsättningen och arbetslösheten. Vi har dock en arbetsmarknad som hämtar fart under 2026 och vi kommer att se en förbättrad real köpkraft i kommunsektorn nästa år.

SKR:s prognos visar att skatteunderlaget ökar svagt 2025 men starkare från 2026, när antalet arbetade timmar åter börjar stiga. Uppräkningen 2026–2029 hamnar på i snitt 4,3 procent årligen, i linje med historiska nivåer.

Makronytt: SKR:s bedömning av det ekonomiska läget, dec 2025 Länk till annan webbplats.

Anpassning till färre barn, men ökade krav

Hela året har vi pratat om anpassning och demografisk utveckling, och mer kommer det att bli. Regeringens utredning runt det lägre barnafödandet kommer presenteras till sommaren. I kommunerna pågår anpassningen för fullt. Barnafödandet som minskat under de senaste fem åren, med undantag för år 2021, får direkt påverkan på förskolan. Mellan toppåret 2019 till 2029 kommer antalet barn att minska med drygt 114 000, det motsvarar 19 procent. Bara sedan 2021 har nära 500 kommunala förskoleenheter stängts ner. Anpassning pågår men är svår.

Det här är en av de största demografiska förändringarna på många år, och samtidigt som antalet barn minskar, pågår omfattande reformer på skolans område. I dessa fall blir samverkan mellan staten och kommunsektorn särskilt viktig. Nya reformer måste ta hänsyn till att kommuner ser väldigt olika ut och har väldigt olika förutsättningar. Målet är bättre undervisning och en mer likvärdig skola – men vägarna dit måste få se olika ut. Nya reformer måste också följas upp med tillräcklig finansiering.

Finns inga ”fria” miljarder i systemet

En reform där vi står väldigt långt ifrån varandra för tillfället är begränsningen av undervisningstiden. Staten bedömer kostnaden för den begränsade undervisningstiden till 2,5 miljarder kronor. SKR:s beräkning landar på cirka 7,5 miljarder kronor, alltså tre gånger så mycket. Om finansieringen täcker 2,5 miljarder men reformens faktiska kostnad är närmare 7,5 miljarder innebär det att 5 miljarder måste hämtas någon annanstans. Det riskerar att tränga undan andra centrala delar av verksamheten.

När nya regler införs utan att resurser följer med, skapas en obalans som riskerar att tränga undan annan verksamhet. När stat och kommunsektor landar flera miljarder ifrån varandra behöver vi ställa frågan: Var uppstår skillnaden? Är det i antaganden, i modell, i verklighetsbilden? Nya satsningar måste vägas mot helheten. Det finns inga “fria” miljarder i systemet att omfördela utan konsekvens.

Avslutning – en önskan inför 2026

Vi går in i ett nytt år med både möjligheter och stora omställningar framför oss. Jag hoppas att 2026 blir året då staten och kommunsektorn hittar en mer gemensam grund i både analys och genomförande. Det skulle stärka effektiviteten, transparensen och i förlängningen välfärdens kvalitet.

God jul och gott nytt år!

Ekonomirapporten, okt 2025 Länk till annan webbplats.