För att lösa vårdens utmaningar krävs en långsiktigt hållbar finansiering av vården. Ett första nödvändigt steg är att värdesäkra de generella statsbidragen, skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sveriges läkarförbund i en gemensam debattartikel.

Regeringens höstbudget var inte en välfärdsbudget. Trots ett rekordstort reformutrymme höjdes de generella statsbidragen inte alls och vården får sammantaget mindre pengar från staten nästa år. De riktade statsbidragen, som innebär detaljstyrning och ryckighet, blir heller inte färre.

Samtliga riksdagspartier säger sig vara överens om att den statliga styrningen ska bli mindre spretig och mer långsiktig. Det slogs också fast av Vårdansvarskommittén i juni. Regeringen valde trots det att fortsätta med så kallade pressmeddelandepengar – pengapåsar i form av öronmärkta statsbidrag som portioneras ut under rader av pressträffar fram till budgetsläppet.

Vi förstår att det är ett sätt för regeringen att visa handlingskraft. Genom att inte räkna upp de generella statsbidragen för inflation och andra kostnadsökningar frigörs det reformutrymme som regeringen använder för att lansera riktade satsningar. Det är alltså generella besparingar på vården som möjliggör utspelen. Men vi vill peka på konsekvenserna – en ryckig och kortsiktig styrning och finansiering från statens sida gör vården mindre effektiv.

Det finns en annan väg att gå. Genom att värdesäkra de generella statsbidragen, det vill säga införa en mekanism som räknar upp den statliga finansieringen i takt med inflation, kostnadsökningar och den demografiska utvecklingen, skapas stabilitet och förutsägbarhet för vårdens verksamheter. Det är den väg som våra nordiska grannländer valt, och som vi vill se även i Sverige.

När vi nu går in i valrörelsen uppmanar vi därför samtliga partier att klargöra sin position i den här frågan. Är ni beredda att skapa de långsiktiga planeringsförutsättningar som krävs?

Värdesäkrade statsbidrag är ett viktigt första steg mot ökad långsiktighet. Det skulle innebära en konstant nivå på de generella statsbidragen i förhållande till löner, priser och demografi. Däremot innebär det ingen ambitionshöjning i den del av vården som staten finansierar. Ska svensk sjukvård dessutom kunna följa med i den snabba medicintekniska utvecklingen krävs ytterligare satsningar.

Ett andra viktigt steg mot förbättrade planeringsförutsättningar är att minska den ryckiga styrning som i dag sker via riktade statsbidrag. De öronmärkta medlen för fler vårdplatser gäller för ett år i taget och betalas i huvudsak ut till regioner som lyckas minska överbeläggningar och utlokaliseringar jämfört med föregående år. Men fler vårdplatser förutsätter mer personal, och vem vågar anställa om man inte på förhand vet vilka pengar man kommer få och hur det ser ut nästa år?

SKR och Sveriges läkarförbund företräder olika parter på arbetsmarknaden – arbetsgivare i form av kommuner och regioner respektive arbetstagare i form av 60 000 läkare. Men vi står gemensamt när det gäller vårdens finansiering. Vi vill se ett slut på kortsiktig och ryckig styrning och finansiering från statens sida. En ökad långsiktighet skulle ge oss bättre förutsättningar att utveckla hälso- och sjukvården.

Vi tror att samtliga politiska partier i grunden är överens om att det är viktigt att vården får en långsiktig och stabil finansiering. Så låt oss nu enas. Kan arbetsmarknadens parter göra gemensam sak i denna fråga så borde riksdagens partier kunna göra detsamma.

Anders Henriksson, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner

Sofia Rydgren Stale, ordförande, Sveriges läkarförbund

Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle Länk till annan webbplats.