Tydliga spelregler för välfärdens finansiering efterfrågas

Ekonomin ser ut att förbättras nästa år. Men det ser mycket olika ut mellan kommunerna och regionerna har det fortsatt tufft. Det visar den senaste Ekonomirapporten från SKR.

Efter år av hög inflation, stora prisökningar och en orolig omvärld börjar det ändå ljusna i svensk ekonomi. Det får effekter för kommuner och regioner med lägre kostnadsökningar och något starkare resultat. Men återhämtningen tar tid och skillnaderna, till följd av olika förutsättningar, är stora.

– Vi befinner oss i ett läge där kommuner och regioner håller på att återhämta sig efter tuffa år. Det är också slående hur olika kommuner ser på ekonomin framåt, vilket är en konsekvens av ökade skillnader. Långsiktighet och omställningsförmåga kommer att vara ledord för sektorn framöver. Det handlar om att utveckla verksamheter och samtidigt anpassa sig till nya förutsättningar som främst drivs av de demografiska förändringarna, säger Emelie Värja, chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Trots det ljusare ekonomiska läget räknar var femte kommun och hälften av regionerna med underskott 2025. För regionerna fortsätter kostnadstrycket att öka, till stor del på grund av den medicintekniska utvecklingen.

Ojämn utveckling av statsbidragen

Höstens ekonomirapport innehåller ett fördjupningskapitel om statens finansiering av välfärdens verksamheter de senaste 20 åren (2005-2025). Analysen visar att de generella statsbidragen, som står för ungefär 15 procent av kommuner och regioners intäkter, i perioder legat långt under en värdesäkring. Statsbidragen har därmed successivt urholkats i takt med pris- och löneökningar samt växande demografiska behov.

– Vi hör ofta om statliga satsningar på till exempel skola, vård och omsorg. Det går dock inte att se några verkliga ambitionshöjningar för välfärden genom att titta på de generella statsbidragens utveckling. Satsningarna har istället varit kortsiktiga och kommit som riktade bidrag. Det har inneburit att kommuner och regioner inte själva kan bestämma var resurserna behövs bäst. Vi ser också att när staten minskar sin del av finansieringen, tvingas fler kommuner och regioner att höja skatten, säger Emelie Värja.

Ett bortfall för sektorn på 134 miljarder

Det ackumulerade underskottet på de tillskott som skulle ha tillförts sektorn om statsbidragen varit värdesäkrade uppgår under perioden till 54 miljarder kronor. Samtidigt ligger nivån på tillskotten 2025 på samma nivå som en värdesäkring skulle ha inneburit. Förklaringen är att hälften av alla tillskott kom under pandemiåren.

SKR har också tittat på hur statliga regleringar, till exempel skatteförändringar, har påverkat kommunsektorns intäkter. Ett exempel är sänkt skatt för pensionärer. Första året kompenserades sektorn för den verkliga kostnaden. Men regleringen har sedan inte räknats upp med pris- och löneutvecklingen vilket innebär att skattebasen urholkas. På 20 år har detta inneburit ett sammanlagt bortfall på 80 miljarder.

Tydlighet och transparens ökar tilliten

I våra nordiska grannländer är de generella statsbidragen värdesäkrade. De har också ett system som bygger mer på inriktningsmål för välfärdens verksamheter och längre överenskommelser mellan stat och kommunsektor. Den typen av långsiktig och tydlig finansiering gynnar välfärdens utveckling.

– Det är utmanande tider för kommuner och regioner i ett samhälle som på vissa sätt dras isär. Vi behöver satsa på en ännu bättre välfärd - en likvärdig skola, en jämlik vård och en modern äldreomsorg. För det behövs stabila spelregler som skapar långsiktiga planeringsförutsättningar. Det handlar också om att få till ökad transparens gentemot invånarna, där det är tydligt när en politisk satsning verkligen är en satsning. Det ökar trovärdigheten och tilliten till våra välfärdssystem, säger Anders Henriksson, ordförande SKR.

• Ekonomirapporten, oktober 2025
• Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson och Emelie Värja