Regeringen har nu överlämnat tio skolpropositioner till riksdagen. SKR är bekymrade över orimlig tidplan, otillräcklig finansiering och risk för att mål om ökad likvärdighet inte uppnås.

Regeringens reformförslag innebär stora förändringar för skolan med allt från nya läroplaner, ett nytt betygssystem till nya regler för lärares arbetstid. Det finns förslag som är bra, till exempel att vi nu kan komma tillrätta med den negativa påverkan som betyget F har haft och insatser för att stärka trygghet och studiero, samtidigt känner vi oro för tidplan och omfattningen av reformarbetet.

– Att alla reformer ska genomföras under kort tid är en utmaning för kommunerna. Vissa reformer kräver också att fler måste anställas i ett läge där det är brist på behöriga lärare. Det finns även risk för att likvärdigheten minskar, trots att ambitionen är den motsatta, säger Anders Henriksson, ordförande, SKR.

SKR anser att reformerna behöver finansieras fullt ut så att kommuner och regioner får resurser som motsvarar de nya uppgifterna. Huvudmän och skolor behöver också en rimlig implementeringstid för att förändringarna ska kunna genomföras. Reformerna är tänkta att träda i kraft under 2026 till 2028.

Staten behöver skynda med omsorg

För att reformerna ska kunna genomföras på ett bra sätt behöver de utformas så att de kan fungera i hela landet och att såväl huvudmannens som rektorns mandat att styra och leda tas tillvara. Skolan är en professionell arbetsplats där högt utbildade lärare och rektorer ska kunna utöva sitt yrke utan att detaljstyras.

– Jag vill se mer tillit från statens sida gentemot de huvudmän som är ansvariga för skolan. Ska reformerna lyckas krävs att regeringen skyndar med omsorg och sätter rimliga tidsramar. Annars riskerar vi att tappa bort helhetssynen på skolans uppdrag och de vi är till för, eleverna, säger Anders Henriksson.

Viktigt med träffsäkert och tydligt stöd

Reformförslagen ställer också krav på samordning. Exempelvis behöver Skolverket ta fram ett träffsäkert och differentierat stöd som passar huvudmäns och skolors olika behov och förutsättningar.

– Det är många stora och viktiga reformer som ska genomföras samtidigt. Det innebär ett stort förändringsarbete samtidigt som undervisningen ska fortgå runt om i Sveriges kommuner. För att säkerställa att elever och lärare inte påverkas negativt krävs tydlighet kring hur reformpusslet hänger ihop och i vilken ordning allt ska implementeras säger Carina Wutzler, vice ordförande, SKR.