Demokratin försvagas i världen och misstron växer även i Sverige. När riksdagsskolvalet nu drar igång har vi en unik möjlighet att stärka ungas kunskap, engagemang och framtidstro.

I skolan finns möjligheten att nå alla: unga som inte talar politik hemma, elever med särskilda behov, de som är nya i Sverige och de som saknar tidigare erfarenhet av demokrati.

Demokratin är under press. Enligt Freedom House försvagas pressfriheten i många länder, auktoritära ledare stärker sin makt och desinformation breder ut sig. När lögner sprids snabbare än fakta och misstron mot medier växer skapas en perfekt grogrund för demokratiskt förfall.

Sverige står starkare än många andra – men även här finns varningssignaler. Även om 68 procent av unga mellan 16 och 29 år har en optimistisk syn på sin egen framtid, känner endast en dryg tredjedel optimism inför framtiden i Sverige och så många som tre av tio är inte nöjda med hur den svenska demokratin fungerar.

Det är en utveckling vi inte kan ignorera.

En växande klyfta

Många unga beskriver också en växande känsla av maktlöshet. Endast var femte ung upplever att de kan påverka besluten som formar deras liv, trots att många är intresserade av samhällsfrågor. Deltagandet i politiska möten är lågt och medlemskap i partier eller ungdomsförbund ännu lägre. I var fjärde kommun eller region saknas helt folkvalda under 30 år. När avståndet mellan politiken och de unga blir för stort uppstår en farlig demokratisk tomrumskänsla.

Demokrati är inte perfekt – men vi har inget bättre alternativ. Det är fortfarande det enda styrelseskick där makten kan granskas, bytas och ifrågasättas, och där varje medborgare har en röst.

Men det finns också ljusglimtar. Förstagångsväljare deltar i val nästan lika mycket som övriga befolkningen. Svenska elever ligger högt internationellt i demokratikunskap. Historiskt har perioder av nedgång följts av starka uppsving. Det finns alltså något att bygga på.

Och nu finns ett viktigt tillfälle: riksdagsskolvalet som snart drar igång på landets skolor.

Ungas första möte med politiken

Inför förra riksdagsskolvalet 2022 anmälde sig drygt hälften av landets nära 3 000 skolor. En halv miljon elever deltog och fyra av fem röstade. Men den verkliga styrkan ligger i processen – debatterna, mötena med politiker och diskussionerna om makt, rättigheter och ansvar. Många elever uppger att skolvalet väckte deras politiska intresse.

För att göra demokratin än mer levande har vi en uppmaning till skolor och rektorer: Bjud in partierna till skolan.

I skolan finns möjligheten att nå alla: unga som inte talar politik hemma, elever med särskilda behov, de som är nya i Sverige och de som saknar tidigare erfarenhet av demokrati. I klassrummen får de varje dag pröva idéer, ställa frågor och upptäcka att deras röster faktiskt betyder något.

Just därför är det avgörande att stärka ungas kunskaper och engagemang i demokratifrågor. Och just därför är riksdagsskolvalet viktigare än någonsin. Det är en av Sveriges största demokratisatsningar som ger unga kunskap om demokrati.

Ambitionen är att ännu fler skolor och elever deltar i år – inte bara för att ge eleverna ett första möte med valurnan, utan för att levandegöra demokratin i vardagen.

Demokratin börjar i klassrummet

För att göra demokratin än mer levande har vi en uppmaning till skolor och rektorer: Bjud in partierna till skolan. Skolan är en viktig plats för möten mellan unga och politiska företrädare, där elever kan lyssna och ställa frågor till de människor som representerar idéer och som kan dela med sig av erfarenheter av att vara politiskt engagerad.

Utan möten, samtal och debatt blir det svårare för unga att förstå hur vårt folkstyre fungerar och att själva kunna ta ställning

Tyvärr händer det att politiker inte släpps in, men även att partier tackar nej till skolors inbjudan. Här finns ett gemensamt ansvar. Utan möten, samtal och debatt blir det svårare för unga att förstå hur vårt folkstyre fungerar och att själva kunna ta ställning.

Om vi menar allvar med att stärka demokratins framtid måste vi börja där framtiden finns: hos eleverna, i skolan och såväl före som under och efter riksdagsskolvalet.

Demokratin bär inte sig själv. Den måste byggas, vårdas och återerövras – dag för dag och generation för generation.

Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Magnus Jägerskog, generaldirektör MUCF

Artikeln publicerades i Altinget 18 februari 2026. Länk till annan webbplats.